Silversandbi
Silversandbi (Andrena argentata) är en art i insektsordningen steklar som tillhör överfamiljen bin och familjen grävbin.[4][5]
| Silversandbi Status i Sverige: Livskraftig[1] Status i Finland: Nära hotad[2] | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Leddjur Arthropoda |
| Understam | Sexfotingar Hexapoda |
| Klass | Insekter Insecta |
| Ordning | Steklar Hymenoptera |
| Överfamilj | Bin Apoidea |
| Familj | Grävbin Andrenidae |
| Släkte | Sandbin Andrena |
| Undersläkte | Leucandrena[3] |
| Art | Silversandbi A. argentata |
| Vetenskapligt namn | |
| § Andrena argentata | |
| Auktor | Smith, 1844 |
| Synonymer | |
|
Andrena albizona Alfken, 1939[4] | |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Beskrivning redigera
Silversandbiet har en kroppslängd på 7 till 9 millimeter. På huvudet och mellankroppen har hanen en silverfärgad behåring, medan honans behåring är ljusbrun, blekare hos äldre bin. Båda könen har en svart bakkropp där tergiterna[a] har vita fransar, som ibland kan bilda sammanhängande band på den bakre delen av bakkroppen. Förutom på bakkroppens färg skiljer sig hanen från honan genom sin slankare kroppsbyggnad och sina längre antenner. En förväxlingsart är mosandbiet, som bara skiljer sig åt genom små detaljer i tergiternas och könsorganets uppbyggnad.[1]
Ekologi redigera
Artens habitat är öppna och sandiga områden som öppen tallskog på sandjord och hedmarker med bar sand, samt miljöer som människan skapat, till exempel grus- och sandtäkter. Igenläggning och återplantering av gamla sandtäkter missgynnar därför arten.[1] Arten kan även uppträda på fuktiga biotoper som skogsbryn och -gläntor och vägrenar.[6]
Föda och födosök redigera
Arten betraktas som polylektisk, det vill säga det besöker blommande växter från många olika familjer, men på grund av habitatsvalet är ljung i familjen ljungväxter det främsta födovalet.[1] Den besöker dock även flockblommiga växter som bland annat bockrot, vildmorot, krusfrön och lokor, korgblommiga växter som bland annat röllika, fibblor, maskrosor, hästhov, tistlar och fältmartorn, dunörtsväxter som mjölke, svaltingväxter som pilblad, korsblommiga växter som kål, väddväxter som ängsvädd, videväxter som videsläktet, ranunkelväxter som smörblommor, samt rosväxter som fingerörter, rönnsläktet, hagtorn och plommonsläktet.[1][7][6] Flygperioden varar mellan slutet av juli till början av september;[1] i delar av utbredningsomrdet kan arten ha två generationer per år[6].
Fortplantning redigera
Arten är solitär, den bildar inte samhällen utan honan står för hela bobyggandet. Boet grävs ut i finkornig sand på plan mark eller i sydsluttningar. Boets ingång döljs med sand. Hanarna kläcks före honorna, och när de senare kläcks väntar hanarna på dem för att para sig, flygande på låg höjd. Boet kan parasiteras av kleptoparasiten sandgökbi, som lägger sitt ägg i larvcellen. Sandgöksbiets larv lever sedan av den insamlade maten, efter det att värdägget eller -larven dödats.[1]
Utbredning redigera
Silversandbiet förekommer i Nord-, Central- och delar av Sydeuropa från södra England och Kanalöarna i väster.[6][8][7] Österut fortsätter utbredningen över Turkiet, Kaukasien och Kazakstan till Altaj, Transbajkal och Primorje kraj i östra Sibirien.[6]
I Sverige finns arten från Skåne till Hälsingland, men den har gått starkt tillbaka i Skåne, södra Småland, Öland och Gotland, och betraktas som nästan försvunnen där.[1] I Finland finns biet från sydkusten (exklusive Åland) norrut till Birkaland i väster, Norra Österbotten och Kajanaland i centrala delarna av landet, samt Norra Karelen i öster.[9]
Arten var i Sverige upptagen som nära hotad ("NT") i 2010 och 2015 års rödlistor, men förklarades som livskraftig ("LC") 2020.[1] I Finland är den rödlistad som nära hotad.[2]
Kommentarer redigera
- ^ Tergiterna är segmenten på bakkroppens ovansida. Honan har 6 sådana, hanen 7, som numreras med början framifrån. Motsvarande segment på bakkroppens undersida kallas sterniter.
Referenser redigera
- ^ [a b c d e f g h i] Cederberg, B., Hagman, A., Johansson, N., Larsson, A.M. & Stenmark, M. (2020, 2022). ”Silversandbi Andrena argentata”. Artinformation. Artdatabanken. https://artfakta.se/artinformation/taxa/andrena-argentata-100282/detaljer. Läst 4 oktober 2023.
- ^ [a b] Juho Paukkunen (2019). ”Silversandbi – Andrena argentata”. Finlands artdatacenter. https://laji.fi/sv/taxon/MX.204803. Läst 4 oktober 2023.
- ^ ”Andrena argentata Smith, 1844” (på engelska). Discover Life. http://www.discoverlife.org/mp/20q?search=Andrena+argentata. Läst 4 oktober 2023.
- ^ [a b c] ”Andrena argentata Smith, 1844”. Integrated Taxonomic Information System (ITIS). https://www.itis.gov/servlet/SingleRpt/SingleRpt?search_topic=TSN&search_value=752148#null. Läst 25 septemner 2023.
- ^ Kuhlmann, M., Roskov, Y. et al. (2016). ”Andrena argentata Smith, 1844 | silversandbi”. Namn och släktskap. Artdatabanken. https://namnochslaktskap.artfakta.se/taxa/100282/details?lang=sv. Läst 4 oktober 2023.
- ^ [a b c d e] Tomozei, B. 2014 Andrena argentata . Från: IUCN 2014. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2018.1. Läst 4 oktober 2023.
- ^ [a b] M Edwards år=2016. ”Andrena argentata Smith, 1844” (på engelska). Bees Wasps & Ants Recording Society. https://www.bwars.com/bee/andrenidae/andrena-argentata. Läst 17 mars 2020.
- ^ ”Map of Andrena argentata” (på engelska). Discover Life. https://www.discoverlife.org/mp/20m?w=720&r=0.125&e=-6.00000&n=51.00000&z=0&kind=Andrena+argentata&la=51&lo=-6?409,148. Läst 6 oktober 2023.
- ^ ”Andrena argentata – Bläddra observationer”. Finlands Artdatacenter. 2019. https://laji.fi/sv/observation/map?target=MX.204803&countryId=ML.206&recordQuality=EXPERT_VERIFIED,COMMUNITY_VERIFIED,NEUTRAL&needsCheck=false. Läst 5 oktober 2023.