Silaner är kategorinamnet för kiselväten eller kiselhydrider och är analogt med alkaner (kolväten) och boraner (borväten). De har den generella formeln SinH2n+2.

Triklormetylsilan är ett exempel på en silanförening.

Egenskaper redigera

Många silaner är pyrofora vilket betyder att de kan självantända vid kontakt med luft vid rumstemperatur. Jämfört med alkaner så är silaner mindre stabila på grund av att Si–Si bindningen har lägre bindningsenergi än motsvarande C–C bindning. Syre oxiderar lätt silaner på grund av den stabila Si–O bindningen.

Precis som kolväten så kan kiselhydrider anta mer komplexa former än raka kedjor. Nomenklaturen för dessa är kopierad rakt av från kolväten; Silener har dubbelbindningar, cyklosilener är ringformade, silanoler har en hydroxigrupp etc.

På grund av likheten med kolväten så har det spekulerats att utomjordiskt liv skulle kunna vara baserade på kiselväten på samma sätt som jordiskt liv är baserat på kolväten.[källa behövs]

Översikt redigera

Översikt över linjära silaner
Silan Summaformel Smältpunkt[1]
(°C)
Kokpunkt[1]
(°C)
Densitet
(g/cm³)
Molmassa
(g/mol)
Antal
Isomerer
Monosilan SiH4 -184,7 -112,1 0,00135 32,12 1
Disilan Si2H6 -129,4 -14,8 0,00266 62,22 1
Trisilan Si3H8 -116,9 52,9 0,739 92,320 1
Tetrasilan Si4H10 -91,6 108,4 0,795 122,421 2
Pentasilan Si5H12 -72,2 153,2 0,827 152,523 3
Hexasilan Si6H14 -44,7 193,6 0,847 182,624 5
Heptasilan Si7H16 -30,1 226,8 0,859 212,725 9

Se även redigera

Källor redigera

  1. ^ [a b] Holleman, Arnold Frederik; Wiberg, Egon; Wiberg, Nils: Lehrbuch der anorganischen Chemie. Berlin: de Gruyter, 1995, S. 485 – ISBN 3-11-012641-9