Sigurd Fries
Claes Sigurd Elias Fries, född den 22 april 1924 i Stockholm, död den 24 juni 2013 i Umeå[1], var en svensk språkvetare.
Biografi redigera
Han var son till botanikern Robert Elias Fries och Nanna Curman, samt ättling till botanisten Elias Fries.
Fries blev filosofie doktor och docent i nordiska språk vid Uppsala universitet 1957, och var professor i svenska språket vid Umeå universitet 1969–1988. Han blev ledamot av Kungliga Skytteanska samfundet 1969, Vetenskapssamhället i Uppsala 1970, Gustav Adolfs Akademien 1974 och Vitterhetsakademien 1983.
I sin forskning var han inriktad främst på ortnamn, växtnamn, dialekter och textedering. Sigurd Fries deltog 1980–2005 i utgivningen av August Strindbergs samlade verk och 2003–2005 av Linnés lappländska resa i tre band.
Han var sedan 1953 gift med prästen och översättaren Ingegerd Fries (1921–2016), dotter till H.S. Nyberg och Fanny Hasselberg.[2]
Verk i urval redigera
- Studier över nordiska trädnamn (avhandling), 1957
- Stätt och stätta i Norden: ett verbalabstrakts betydelseutveckling och ett bidrag till studiet av hägnadsterminologien, 1964
- Svenska växtnamn i riksspråk och dialekt, 1975
- Linné och de svenska växtnamnen : ett kapitel ur det svenska växtnamnsskickets historia, 1977
- Växtnamn då och nu : artiklar sammanställda till Sigurd Fries sjuttioårsdag den 22 april 1994, 1994
Priser och utmärkelser redigera
Källor redigera
- Fries, C Sigurd E i Vem är det 1993
Noter redigera
- ^ Västerbottens-Kuriren: s. 54. 29 juni 2013.
- ^ Fries, C Sigurd E i Vem är Vem?: Svealand utom Stor-Stockholm (andra upplagan, 1964)