Curman

Curman är en svensk släkt från Tuna i Nykil.

Familjen Curmans gravplats på Norra begravningsplatsen i Stockholm. Längst till vänster Sigurd Curman (röd sten), i mitten Carl Curman (högsta stenen).

Äldste kände stamfadern är Hindrich Churländer (1585–1644), kornett vid Östgöta ryttare. Han erhöll kronohemmanet Tuna i Nykils socken i Östergötlands län på livstid genom ett gåvobrev utfärdat 1628 av Gustav II Adolf vid Dirschau. Hans efterlevande fick äganderätten, varför gården stannade i släktens ägo fram till 1878.

Hindrich Churländers son riksdagsmannen Grels Hindersson (1634–1706) antog efternamnet Curman. Släkten var fram till mitten av 1800-talet militärer (rusthållare), myndighetspersoner eller lantbrukare, bosatta i Tuna och på andra platser i närheten av Linköping i Östergötland.

Personer i släkten i kronologisk ordning

• Hindrik Churländer (d. cirka 1645), kornett i Tuna, Nykils socken.
• Grels Hindriksson-Curman (1634–1706), nämndeman och riksdagsman, son till Hindrik Churländer.
• Bengt Grelsson-Curman (1683–1737), rusthållare i Tuna, Nykils socken, son till Grels Curman.
• Johan Curman (1715–1782), rusthållare i Tuna, Nykils socken, son till Bengt Grelsson-Curman.
• Samuel Curman (1749–1824), rusthållare i Alorp, Sjögestads socken, son till Johan Curman (1715–1782).
• Johan Peter Curman (1773–1849), löjtnant, son till Samuel Curman (1749–1824)
• Samuel Johan Curman (1801–1865), lantbrukare i Snyttringe, Allhelgona socken, gift med Maria Carolina (f. Strömberg), son Johan Peter Curman, far till Carl Curman.
• Axel August Curman (1811–1885), kommissionshandlare i Linköping, bror till Samuel Johan Curman (1801–1865). Ledamot av Linköpings drätselkammare mellan 1863 och 1865. I början av 1870-talet köpte han ett torp i Sankt Lars socken på östra sidan av Stångån och uppförde där en bostad som han kallade Augustberg. Byggnaden, och den genom området löpande gatan Curmansgatan, är uppkallade efter honom.
• Carl Curman (1833–1913), professor, läkare, vetenskapsman.
• Calla Curman (1850–1935) (f. Lundström), författare och samhällsdebattör, grundare av Stångehuvuds naturreservat, gift med Carl Curman (1833–1913).
• Sigurd Curman (1879–1966), professor, riksantikvarie, son till Carl Curman och Calla Curman.
• Jöran Curman (1907–1972), arkitekt, samhällsplanerare, son till Sigurd Curman.
• Peter Curman (1941–2021), författare, barnbarn till Sigurd Curman.

Källor

• Nationalencyklopedin NE.se, artikeln "Curman", läst 14 oktober 2008
• Persson, Bo: En bit av Linköpings historia, [1] nr 1, mars 2005, Curmansgatan.
• Svenska släktkalendern 1963. Stockholm 1963