Sigma Tauri (σ Tauri, förkortat Sigma Tau, σ Tau) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en visuell dubbelstjärna belägen i den mellersta delen av stjärnbilden Oxen. Komponenter betecknas σ1 Tauri och σ2 Tauri, med den senare som den nordligare stjärnan.[14] De är separerade med 7,2[15] bågminuter och kan enkelt upplösas med en handkikare.[14] De har en skenbar magnitud på +5,07[2] respektive +4,70[8], och båda är synliga för det blotta ögat. Även om de ligger i riktningen för stjärnhopen Hyaderna, har de, baserat på parallaxmätningar, uteslutits från att tillhöra stjärnhopen.[2] Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 22,2 respektive 21,0 mas,[1] beräknas de befinna sig på ett avstånd av ca 147 ljusår (45 parsek) respektive 156 ljusår (48 parsek) från solen.

Sigma1 Tauri (σ1)
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildOxen
Rektascension04t 39m 09,22247s[1]
Deklination15° 47′ 59,5345″[1]
Skenbar magnitud ()+5,07[2]
Stjärntyp
SpektraltypA4m[3]
U–B+0,190[2]
B–V+0,146[2]
Astrometri
Radialhastighet ()+26,1 ± 10,0[4] km/s
Egenrörelse (µ)RA: 41,91[1] mas/år
Dek.: -66,88[1] mas/år
Parallax ()22,18 ± 0,93[1]
Avstånd147 ± 6  (45 ± 2 pc)
Absolut magnitud ()+1,73[2]
Detaljer
Massa1,94[2] M
Luminositet14,7[5] L
Temperatur8 470[2] K
Vinkelhastighet56,5 ± 7,1[6] km/s
Andra beteckningar
σ Tau, WDS J04393 + 1555, 91 Tauri, BD + 15° 665 , HD 29479, HIP 21673, HR 1478, SAO 94051 [7]
Sigma2 Tauri (σ2)
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildOxen
Rektascension04t 39m 16,50230s[1]
Deklination15° 55′ 04,7029″[1]
Skenbar magnitud ()+4,70[8]
Stjärntyp
SpektraltypA5Vn[9]
U–B+0,13[8]
B–V+0,14[8]
Astrometri
Radialhastighet ()+40,8 ± 1,2[4] km/s
Egenrörelse (µ)RA: 83,17[1] mas/år
Dek.: -20,97[1] mas/år
Parallax ()20,97 ± 0,27[1]
Avstånd156 ± 2  (47,7 ± 0,6 pc)
Absolut magnitud ()+1,26[4]
Detaljer
Massa1,71[10] M
Radie1,9[11] R
Luminositet22,5[5] L
Temperatur8 165 ± 278[10] K
Metallicitet0,10 ± 011[12] dex
Vinkelhastighet128[9] km/s
Ålder258[10] miljoner år
Andra beteckningar
σ Tau, WDS J04393 + 1555, 92 Tauri, BD + 15° 666 , FK5 2345, HD 29488, HIP 21683, HR 1479, SAO 94054[13]

Egenskaper

redigera

Sigma1 Tauri är en enkelsidig spektroskopisk dubbelstjärna med en omloppsperiod på 38,951 dygn och en excentricitet på 0,15. Primärstjärnan är en Am-stjärna av spektralklass A4m,[3] vilket anger att det är en kemiskt ovanlig stjärna av typ A. Den har en massa som är 1,9[2] gånger solens massa och utstrålar 14,7[5] gånger mera energi än solen från dess fotosfär vid en effektiv temperatur på 8 470 K.[2]

Sigma2 Tauri är en ensam stjärna[16] i huvudserien av spektralklass A5 Vn,[9] där n-suffixet anger att linjerna är "suddiga" på grund av stjärnans snabba rotation.[9] Stjärnan har en massa som är 1,7[10] gånger solens massa, en radie som är 1,9 gånger solens[11] och utstrålar 22,5 [5] gånger mer energi än solen från dess fotosfär vid en effektiv temperatur på omkring 8 165 K.[10]

Källor

redigera
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.

Referenser

redigera
  1. ^ [a b c d e f g h i j k] van Leeuwen, F. (2007), "Validation of the new Hipparcos reduction", Astronomy and Astrophysics, 474 (2): 653–664, Bibcode:2007A&A...474..653V, arXiv:0708.1752, doi:10.1051/0004-6361:20078357.
  2. ^ [a b c d e f g h i j] Iliev, I. Kh.; et al. (August 2006), "Abundance analysis of Am binaries and search for tidally driven abundance anomalies - II. HD861, HD18778, HD20320, HD29479, HD96528 and HD108651", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 370 (2): 819−827, Bibcode:2006MNRAS.370..819I, doi:10.1111/j.1365-2966.2006.10513.x.
  3. ^ [a b] Cowley, A.; et al. (1969), "A study of the bright A stars. I. A catalogue of spectral classifications", Astronomical Journal, 74: 375–406, Bibcode:1969AJ.....74..375C, doi:10.1086/110819.
  4. ^ [a b c] de Bruijne, J. H. J.; Eilers, A.-C. (October 2012), "Radial velocities for the HIPPARCOS-Gaia Hundred-Thousand-Proper-Motion project", Astronomy & Astrophysics, 546: 14, Bibcode:2012A&A...546A..61D, arXiv:1208.3048, doi:10.1051/0004-6361/201219219, A61.
  5. ^ [a b c d] McDonald, I.; et al. (2012), "Fundamental Parameters and Infrared Excesses of Hipparcos Stars", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 427 (1): 343–57, Bibcode:2012MNRAS.427..343M, arXiv:1208.2037, doi:10.1111/j.1365-2966.2012.21873.x.
  6. ^ Paunzen, E.; et al. (February 2013), "A photometric study of chemically peculiar stars with the STEREO satellites - II. Non-magnetic chemically peculiar stars", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 429 (1): 119–125, Bibcode:2013MNRAS.429..119P, arXiv:1211.1535, doi:10.1093/mnras/sts318.
  7. ^ "sig01 Tau". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 2017-08-06.
  8. ^ [a b c d] Johnson, H. L.; et al. (1966), "UBVRIJKL photometry of the bright stars", Communications of the Lunar and Planetary Laboratory, 4 (99), Bibcode:1966CoLPL...4...99J.
  9. ^ [a b c d] Royer, F.; et al. (February 2007), "Rotational velocities of A-type stars. III. Velocity distributions", Astronomy and Astrophysics, 463 (2): 671–682, Bibcode:2007A&A...463..671R, arXiv:astro-ph/0610785, doi:10.1051/0004-6361:20065224.
  10. ^ [a b c d e] David, Trevor J.; Hillenbrand, Lynne A. (2015), "The Ages of Early-Type Stars: Strömgren Photometric Methods Calibrated, Validated, Tested, and Applied to Hosts and Prospective Hosts of Directly Imaged Exoplanets", The Astrophysical Journal, 804 (2): 146, Bibcode:2015ApJ...804..146D, arXiv:1501.03154, doi:10.1088/0004-637X/804/2/146
  11. ^ [a b] Pasinetti Fracassini, L. E.; et al. (February 2001), "Catalogue of Apparent Diameters and Absolute Radii of Stars (CADARS)", Astronomy and Astrophysics (Third ed.), 367: 521–524, Bibcode:2001A&A...367..521P, arXiv:astro-ph/0012289, doi:10.1051/0004-6361:20000451.
  12. ^ Soubiran, C.; et al. (June 2010), "The PASTEL catalogue of stellar parameters", Astronomy and Astrophysics, 515: A111, Bibcode:2010A&A...515A.111S, arXiv:1004.1069, doi:10.1051/0004-6361/201014247.
  13. ^ "sig02 Tau". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 2017-08-06.
  14. ^ [a b] Burnham, Robert (2013), Burnham's Celestial Handbook, volume 3: An Observer's Guide to the Universe Beyond the Solar System, Dover Books on Astronomy, 3, Courier Corporation, p. 1825, ISBN 0486318036
  15. ^ O'Meara, Stephen James (2016), Deep-Sky Companions: The Caldwell Objects, Cambridge University Press, p. 195, ISBN 1107083974.
  16. ^ Eggleton, P. P.; Tokovinin, A. A. (September 2008), "A catalogue of multiplicity among bright stellar systems", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 389 (2): 869–879, Bibcode:2008MNRAS.389..869E, arXiv:0806.2878, doi:10.1111/j.1365-2966.2008.13596.x.

Externa länkar

redigera