Shtetl

samhälle, främst i centrala till östra Europa, helt eller huvudsakligen med judisk befolkning

En shtetl, eller shtettel (jiddisch: שטעטל, diminutiv av jiddisch shtot שטאָט, "stad", uttalet påminner om sydtyskans "Städtle", diminutiv för "liten stad"), kallades vanligtvis de byar, mindre städer och stadsdelar med större judiska befolkningar i centrala och östra Europa före Förintelsen.[1]

Tykocin i nordöstra Polen är en av de bäst bevarade shtetl.

Shtettlarna fanns främst i de områden som fastställts som tillåtna för judar att bo i permanent i en konstitution fattad under 1800-talet, det Judiska bosättningsområdet i Kejsardömet Ryssland, som innefattade bland annat Kongresspolen, Galizien samt Rumänien. En stad kallades שטאָט shtot, en by kallades דאָרף dorf på jiddisch.

Livet i shtetteln har blivit en symbol för traditionellt judiskt liv under 1800-talet i Europa, främst Östeuropa. I allmänhet lär shtettlarna ha varit mycket statiska samhällen vars sociala mönster sällan förändrades, alltigenom genomsyrade av en djup fromhet gentemot ortodox judendom. Shtettlarna var i regel mycket isolerade, och människorna i shtetteln hade oftast mycket liten kontakt med icke-judiska befolkningar utanför. I shtetteln talades jiddisch, och många i shtetteln saknade kunskaper alls i språken som talades utanför shtettlarna. Det fanns emellertid starka förbindelser shtettlar emellan. Efter Förintelsen var shtetlkulturen så gott som utdöd, befolkningarna hade antingen utrotats eller flytt sina hem. Många flydde till USA och det som i dag är Israel.

Författaren Isaac B. Singer växte upp i en shtetl i Polen i början av 1900-talet och har skildrat livet i shtetteln i flera av sina böcker.

Referenser redigera

Externa länkar redigera

  •   Wikimedia Commons har media som rör shtetl.