Inom matematiken är Shintanis zetafunktion eller Shintanis L-funktion en generalisering av Riemanns zetafunktion. Den studerades först av Takuro Shintani (1976). Den har som specialfall Hurwitzs zetafunktion, Barnes zetafunktion och Wittens zetafunktion.

Definition redigera

Shintanis zetafunktion av (s1, ..., sk) ges av

 

där varje Lj är en inhomogen linjär form (n1, ... ,nm). Specialfallet då k = 1 är Barnes zetafunktion.

Referenser redigera

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Shintani zeta function, 18 maj 2014.

Allmänna källor redigera

  • Hida, Haruzo (1993), Elementary theory of L-functions and Eisenstein series, London Mathematical Society Student Texts, "26", Cambridge University Press, ISBN 978-0-521-43411-9 
  • Shintani, Takuro (1976), ”On evaluation of zeta functions of totally real algebraic number fields at non-positive integers”, Journal of the Faculty of Science. University of Tokyo. Section IA. Mathematics 23 (2): 393–417, ISSN 0040-8980