Serbiska alfabetet är en variant av det kyrilliska alfabetet. Det består av 30 tecken som vart och ett motsvarar ett ljud: alfabetet är alltså fonetiskt. Det konstruerades av Vuk Stefanović Karadžić 1818 genom att anpassa det tidigare använda ryska alfabetet för att bättre passa det serbiska språkets behov. År 1868 erkändes alfabetet formellt i Serbien. Jämfört med det ryska alfabetet har några tecken som ansetts överflödiga uteslutits, bland andra ю, й, ъ, ь, щ, я. De nya tecknen ћ, ђ, љ, њ, ј och џ, används inte i några andra kyrilliska alfabet utom det makedonska, som dock använder ѓ och ќ i stället för ђ och ћ.[1]

Vuk Karadžić, runt 1850

1868 blev alfabetet formellt erkänt i Serbien. I dag är det officiell skriftform i Serbien, Montenegro och Bosnien-Hercegovina. I Serbien har alfabetet status som officiell skriftform i kraft av grundlagens artikel 10, men det är fastställt i lag med lägre rang (formell lag) att också det latinska alfabetet kan användas i officiella sammanhang.[2] I Montenegro är skriftformerna jämställda i grundlagen.[3] I Bosnien-Hercegovina är skriftformerna också jämställda, men detta är inte reglerat i grundlagen. Det har emellertid fastslagits domstolslagen, artikkel 9, [4][5]

Versaler och gemener i det serbiska alfabetet, med latinsk translitterering:

А а A a Н н N n
Б б B b Њ њ Nj nj
В в V v О о O o
Г г G g П п P p
Д д D d Р р R r
Ђ ђ Đ đ С с S s
Е е E e Т т T t
Ж ж Ž ž Ћ ћ Ć ć
З з Z z У у U u
И и I i Ф ф F f
Ј ј J j Х х H h
К к K k Ц ц C c
Л л L l Ч ч Č č
Љ љ Lj lj Џ џ Dž dž
М м M m Ш ш Š š
Serbian Cyrillic Cursive.png
Special Cyrillics.png

TranslittereringRedigera

Serbisk-kyrilliska alfabetet
Versal Gemen Transkrib. Namn Uttal Noter
А а a а /a/ [a]
Б б b бе /be/ [b]
В в v ве /ve/ [v]
Г г g ге /ge/ [g]
Д д d де /de/ [d]
Ђ ђ đ ђе /dʑe/ [dʑ] Translittereras även đ.
Е е e е /e/ [e]
Ж ж ž же /ʒe/ [ʒ] Translittereras även ž.
З з z зе /ze/ [z]
И и i и /i/ [i]
Ј ј j је /je/ [j] Translittereras även ǰ.
К к k ка /ka/ [k]
Л л l ле /le/ [l]
Љ љ lj ље /ʎe/ [ʎ] Translittereras även l̂.
М м m ме /me/ [m]
Н н n не /ne/ [n]
Њ њ nj ње /ɲe/ [ɲ] Translittereras även n̂.
О о o о /o/ [o]
П п p пе /pe/ [p]
Р р r ре /re/ [r]
С с s се /se/ [s]
Т т t те /te/ [t]
Ћ ћ ć ће /tʃʲe/ [tʃʲ]
У у u у /u/ [u]
Ф ф f фе /fe/ [f]
Х х h ха /ha/ [h] Translittereras även h.
Ц ц c це /ʦe/ [ʦ] Translittereras även c.
Ч ч č че /tʃe/ [tʃ] Translittereras även č.
Џ џ џе /dʒʲe/ [dʒʲ] Translittereras även d̂.
Ш ш š ша /ʃa/ [ʃ] Translittereras även š.
Serbisk-latinska alfabetet
Versal Gemen Namn Uttal
A a a /a/ [a]
B b be /be/ [b]
C c ce /ʦe/ [ʦ]
Č č če /tʃe/ [tʃ]
Ć ć će /tʃʲe/ [tʃʲ]
D d /de/ [d]
dže /dʒʲe/ [dʒʲ]
Đ đ đe /dʑe/ [dʑ]
E e e /e/ [e]
F f fe /fe/ [f]
G g ge /ge/ [g]
H h ha /ha/ [h]
I i i /i/ [i]
J j je /je/ [j]
K k ka /ka/ [k]
L l le /le/ [l]
Lj l lje /ʎe/ [ʎ]
M m me /me/ [m]
N n ne /ne/ [n]
Nj nj nje /ɲe/ [ɲ]
O o o /o/ [o]
P p pe /pe/ [p]
R r re /re/ [r]
S s se /se/ [s]
Š š ša /ʃa/ [ʃ]
T t te /te/ [t]
U u u /u/ [u]
V v ve /ve/ [v]
Z z ze /ze/ [z]
Ž ž že /ʒe/ [ʒ]

ReferenserRedigera

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från norska Wikipedia (bokmål/riksmål), 4 maj 2021.

KällorRedigera

  1. ^ Bacher, Simon. ”Serbian Alphabet Pronunciation” (på engelska). ling-app.medium.com. https://ling-app.medium.com/serbian-alphabet-pronunciation-d214e8eb527a. Läst 4 maj 2021. 
  2. ^ Serbiens grundlag
  3. ^ Montenegros grundlag
  4. ^ ”LAW ON COURT OF BOSNIA AND HERZEGOVINA - CONSOLIDATED VERSION -” (på engelska). https://advokat-prnjavorac.com/legislation/Law-on-the-Court-of-Bosnia-and-Herzegovina.pdf. Läst 4 maj 1921. 
  5. ^ [ Föreskrifter för Bosnien-Hercegovinas konstitutionsdomstol], artikkel 6, 14 og 69.