Öppna huvudmenyn
Septembermorden.
Prinsessan de Lamballe, ett av offren under septembermorden den 3 september.

Septembermorden (franska: Massacres de Septembre) var mord i Paris 2–6 september 1792, begångna av en revolutionär kommunalstyrelse, bestående eller biträdd av revolutionärerna (Hébert, Marat, Billaud-Varenne).

Innehåll

InvolveradeRedigera

Under förberedelserna till upproret 10 augusti som ledde till att kungadömet störtades, hade Paris gamla styrelse ersatts av en revolutionär sådan, och det var denna, som, bestående eller biträdd av de främsta revolutionärerna utförde dåden. Marat ansågs vara huvudledaren.

Förgreningar i regeringenRedigera

Lagstiftande församlingen och den av lagstiftande församlingen den 10 augusti tillsatta interimsregeringen stod inte bakom. En av regeringens medlemmar, justitieminister Danton, ansågs som en av mordens upphovsmän.

FörberedelseRedigera

I viss mån banade Danton vägen för dåden då han den 28 augusti i lagstiftande församlingen genomdrev ett lagförslag om "husvisitationer" efter "misstänkta" som han sedan använde sig av och fyllde de under "kommunens" vård stående fängelserna (l'Abbaye m.fl.) med "misstänkta" män och kvinnor (minst 3 000).

Uppror och efterdyningarRedigera

Den 2 september började uppror som sedan pågick dag och natt i 5 dygn. Flera mord utfördes av upprörda fattiga. I fängelser arrangerades rättegångar, vid vilka i synnerhet en skrivare Maillard presiderade. Offrens antal har beräknats till uppåt 1 500. Genom att utsända cirkulär i justitiedepartementets kuvert (möjligen utan Dantons vetskap) försökte "kommunen" få landsorten att följa Paris exempel, men detta lyckades endast delvis.

KällorRedigera