Schweizergarde är ett militärt garde bestående av värvade schweiziska soldater, med uppgift att fungera som livvakt samt medverka i vissa ceremoniella sammanhang. Andra typer av värvade schweiziska förband betecknas vanligen inte som schweizergarden.

Officer och soldat i det franska schweizergardet 1757.
Lejonmonumentet i Luzern.

Det första schweizergardet bildades i slutet av 1400-talet av den franske kungen Karl VIII. Liknande förband sattes upp under 1500-, 1600- och 1700-talen i flera europeiska stater. Det enda idag kvarvarande schweizergardet är Påvliga schweizergardet, bildat 1506.

År 1874 infördes i den schweiziska konstitutionen en regel som förbjöd utländska makter att rekrytera schweiziska medborgare för militär tjänst. Från 1927 är det också förbjudet för schweiziska medborgare att gå i utländsk tjänst på eget initiativ. Tjänstgöring i det påvliga gardet utgör ett uttryckligt undantag från denna regel.

Frankrike redigera

Franske kungens liv- och hustrupper, Maison Militaire du Roi, hade ett schweiziskt drabantgarde och ett schweiziskt livgarde.

De hundra schweizarna (Les Cent Suisse), 1497–1792 redigera

Schweizerdrabanterna svarade för den inre bevakningen av det kungliga slottet och framförallt för vakthållningen i de kungliga våningarna. Kåren bestod av 127 schweiziska officerare och underofficerare under en fransk chef. Schweizerdrabantenas chef, le Capitaine Colonel des Cent-Suisses, var en av de höga riksämbetsmännen. Drabanterna var beväpnade med värjor och hillebarder, musköter och gevär. Kåren lades ned 1792 på order av nationalförsamlingen.

Schweizergardet (Gardes Suisses), 1616–1792 redigera

Schweizergardet bestod av 20 kompanier med 200 musketerare och pikenerare per kompani. Varje kompani hade 1 kapten, 2 löjtnanter, 2 underlöjtnanter, 1 fänrik, 1 fältväbel, 4 sergeanter och 2 korpraler. Större delen av detta garde stupade vid försvaret av Tuilerierna när det stormades under den franska revolutionen. De flesta av de överlevande mördades av Parispöbeln. Lejonmonumentet i Luzern är uppfört till minnet av deras pliktuppfyllelse.

Heliga stolen redigera

Påvliga schweizergardet, 1505 redigera

Huvudartikel: Schweizergardet

Det Påvliga schweizergardet grundades 1505 av påven Julius II[1] och är det enda kvarvarande schweizergardet i världen. Formellt sett är Schweizergardet i den Heliga stolens tjänst och inte en av Vatikanstatens styrkor. Gardet består av 135 man.[2]

Referenser redigera

  1. ^ Nationalencyklopedin. Bd 16. Höganäs: Bra böcker. 1995. sid. 322 schweizergarde. ISBN 91-7024-619-X 
  2. ^ ”6 Surprising Facts about the Vatican’s Swiss Guards” (på engelska). citywonders.com. https://citywonders.com/blog/Italy/Vatican/6-facts-about-swiss-guards. Läst 19 oktober 2020. 

Externa länkar redigera