Selim I
Selim I med tillnamnet Javus, "den obeveklige", född 10 oktober 1470, död 22 september 1520, var sultan av Osmanska riket från 1512 efter att ha störtat sin fader, Beyazit II, samt förgiftat såväl honom som fem brorsöner och två bröder. Selim genomförde under sin regering en stor erövring i Mellanöstern.
| Selim I | |
 | |
| Född | 10 oktober 1470 Amasya, Turkiet |
|---|---|
| Död | 22 september 1520 (49 år) Çorlu, Turkiet |
| Begravd | Yavuz Selim moské[1] |
| Sysselsättning | Poet |
| Befattning | |
| Sultan av Osmanska riket (1512–1520) Kalif (1517–1520) | |
| Maka | Ayşe Hatun Ayşe Hafsa Sultan |
| Barn | Şehzade Sultan Süleyman I (f. 1494) Hafsa Sultan (f. 1495) Hatice Sultan (f. 1496) Beyhan Sultan (f. 1497) Fatma Sultan (f. 1500) Sah Sultan (f. 1507) |
| Föräldrar | Beyazit II Gülbahar Sultan |
| Namnteckning | |
 | |
| Redigera Wikidata | |
BiografiRedigera
I Persien besegrade han shahen 1514 samt erövrade Armenien, västra delen av Azerbajdzjan, Irak och Mesopotamien. Han vände sig därefter mot mamlukerna i Egypten och slog dem i Syrien 1516 samt intog Syrien, Palestina och Egypten. Efter slaget vid Heliopolis drog Selim 1517 in i Kairo.
Genom anläggandet av en arsenal i Konstantinopel grundlade han Osmanska rikets sjömakt och som beskyddare över de heliga städerna Mecka och Medina antog han titeln kalif.
KällorRedigera
- Selim i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1917)
NoterRedigera
- ^ hämtat från: engelskspråkiga Wikipedia.[källa från Wikidata]
| Företrädare: Beyazit II |
Osmansk sultan 1512–1520 |
Efterträdare: Süleyman I |