Seat (stjärna)

variabel stjärna i Vattumannens stjärnbild

Seat eller Pi Aquarii (π Aquarii, förkortat Pi Aqr, π Aqr) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en dubbelstjärna belägen i den norra delen av stjärnbilden Vattumannen. Den har en genomsnittlig skenbar magnitud på 4,57[4] och är synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 4,2[1] mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 780 ljusår (ca 240 parsek) från solen.

Seat (π)
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildVattumannen
Rektascension22t 25m 16,62285s[1]
Deklination+01° 22′ 38,6346″[1]
Skenbar magnitud ()+4,42 - 4,87[2]
Stjärntyp
SpektraltypB1 III-IVe[3]
U–B-0,98 ± [4]
B–V-0,03 ± [4]
Variabeltypy Cas[2]
Astrometri
Radialhastighet ()+4,0[5] km/s
Egenrörelse (µ)RA: +17,83[1] mas/år
Dek.: +2,41[1] mas/år
Parallax ()4,17 ± 0,28[1]
Avstånd780 ± 50  (240 ± 20 pc)
Absolut magnitud ()-2,09[6]
Detaljer
Massa10,7 ± 0,7[7] M
Radie6,2[8] R
Luminositet7 302[9] L
Temperatur27 094 ± 164[8] K
Metallicitet-0,02[6] dex
Vinkelhastighet215[10] km/s
Ålder10,0 ± 5,0[7] miljoner år
Andra beteckningar
π Aqr, 52 Aquarii, BD+00 4872, FK5 1585, HD 212571, HIP 110672, HR 8539, SAO 127520.[11]

Nomenklatur redigera

Pi Aquarii kallades Seat av Grotius på 1700-talet, men namnet har sällan använts senare.[12] I stjärnkatalogen i Al Achsasi al Mouakket-kalendern, betecknades stjärnan som Wasat al Achbiya, som översatts till latin som Media Tabernaculorum, vilket betyder "mitt hems lycka (tält)".[13] Stjärnan var, tillsammans med Delta Aquarii (Sadachbia), Zeta Aquarii (Sadaltager/Achr al Achbiya) och Eta Aquarii (Hydria) Al Abiyah ( الأخبية ), Tältet.[14][15]

Egenskaper redigera

Primärstjärnan Pi Aquarii A är en blå till vit underjättestjärna av spektralklass B1 III-IVe[3], som förbrukat förrådet av väte i dess kärna och är på väg att utvecklas till en jättestjärna. ”e”-suffixet anger att dess spektrum visar emissionslinjer av väte, vilket därmed kategoriserar den som en Be-stjärna. Den har en massa som är ca 11[7] gånger större än solens massa, en radie som är ca 6[8] gånger större än solens och utsänder från dess fotosfär ca 7 300[9] gånger mera energi än solen vid en effektiv temperatur av ca 27 100[8] K.

Pi Aquarii är ett dubbelstjärna med en omloppsperiod på 84,1 dygn.[12][16] Primärstjärnan klassificeras som en Gamma Cassiopeiae-variabel[2] och dess magnitud varierar från +4,45 till +4,71. Den dominerande variabilitetsperioden, 83,8 ± 0,8 dygn, är nästan densamma som omloppsperioden.[16] Pi Aquarii har en god sannolikhet att bli en supernova i framtiden.[12]

Referenser redigera

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.

Noter redigera

  1. ^ [a b c d e f] van Leeuwen, F. (2007), "Validation of the new Hipparcos reduction", Astronomy and Astrophysics, 474 (2): 653–664, arXiv:0708.1752, Bibcode:2007A&A...474..653V, doi:10.1051/0004-6361:20078357.
  2. ^ [a b c] "pi Aqr", General Catalogue of Variable Stars, Sternberg Astronomical Institute, hämtad 2012-07-03. Note: type = GCAS.
  3. ^ [a b] Slettebak, A (1982). "Spectral types and rotational velocities of the brighter Be stars and A-F type shell stars". Astrophysical Journal Supplement Series. 50: 55. Bibcode:1982ApJS...50...55S. doi:10.1086/190820.
  4. ^ [a b c] Nicolet, B. (1978), "Photoelectric photometric Catalogue of homogeneous measurements in the UBV System", Astronomy and Astrophysics Supplement Series, 34: 1–49, Bibcode:1978A&AS...34....1N.
  5. ^ Wielen, R.; et al. (1999), "Sixth Catalogue of Fundamental Stars (FK6). Part I. Basic fundamental stars with direct solutions", Veröff. Astron. Rechen-Inst. Heidelb, Astronomisches Rechen-Institut Heidelberg, 35 (35), Bibcode:1999VeARI..35....1W.
  6. ^ [a b] Anderson, E.; Francis, Ch. (2012), "XHIP: An extended hipparcos compilation", Astronomy Letters, 38 (5): 331, arXiv:1108.4971, Bibcode:2012AstL...38..331A, doi:10.1134/S1063773712050015.
  7. ^ [a b c] Tetzlaff, N.; Neuhäuser, R.; Hohle, M. M. (January 2011), "A catalogue of young runaway Hipparcos stars within 3 kpc from the Sun", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 410 (1): 190–200, arXiv:1007.4883, Bibcode:2011MNRAS.410..190T, doi:10.1111/j.1365-2966.2010.17434.x.
  8. ^ [a b c d] Underhill, A. B.; et al. (November 1979), "Effective temperatures, angular diameters, distances and linear radii for 160 O and B stars", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 189 (3): 601–605, Bibcode:1979MNRAS.189..601U, doi:10.1093/mnras/189.3.601.
  9. ^ [a b] Hohle, M. M.; Neuhäuser, R.; Schutz, B. F. (April 2010), "Masses and luminosities of O- and B-type stars and red supergiants", Astronomische Nachrichten, 331 (4): 349, arXiv:1003.2335, Bibcode:2010AN....331..349H, doi:10.1002/asna.200911355.
  10. ^ Abt, Helmut A.; Levato, Hugo; Grosso, Monica (July 2002), "Rotational Velocities of B Stars", The Astrophysical Journal, 573 (1): 359–365, Bibcode:2002ApJ...573..359A, doi:10.1086/340590.
  11. ^ "pi. Aqr". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 2012-07-03.
  12. ^ [a b c] Kaler, Jim. "Seat". Hämtad 2017-08-18.
  13. ^ Knobel, E. B. (June 1895), "Al Achsasi Al Mouakket, on a catalogue of stars in the Calendarium of Mohammad Al Achsasi Al Mouakket", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 55 (8): 429, Bibcode:1895MNRAS..55..429K, doi:10.1093/mnras/55.8.429.
  14. ^ Davis Jr., G. A. (October 1944), "The Pronunciations, Derivations, and Meanings of a Selected List of Star Names", Popular Astronomy, 52 (3): 12, Bibcode:1944PA.....52....8D.
  15. ^ Allen, R. H. (1963), Star Names: Their Lore and Meaning (Reprint ed.), New York: Dover Publications Inc, p. 52, ISBN 0-486-21079-0, hämtad 2010-12-12.
  16. ^ [a b] Pollmann, Ernst (May 2012), "Period analysis of the Halpha line profile variation of the Be binary star pi Aqr", Information Bulletin on Variable Stars, 6023: 1, Bibcode:2012IBVS.6023....1P.

Externa länkar redigera