Öppna huvudmenyn

Skat (stjärna)

stjärna i Vattumannens stjärnbild
(Omdirigerad från Delta Aquarii)

Skat eller Delta Aquarii (δ Aquarii, förkortat Delta Aqr, δ Aqr) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en ensam stjärna[11] belägen i den mellersta delen av stjärnbilden Vattumannen. Den har en skenbar magnitud på 3,25[2], är den tredje ljusaste stjärnan i stjärnbilden och är synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 20,4[1] mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 160 ljusår (ca 49 parsek) från solen.

Skat (δ)
Aquarius IAU.svg
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildVattumannen
Rektascension22t 54m 39,0125s[1]
Deklination-15° 49′ 14,953″[1]
Skenbar magnitud ()+3,253[2]
Stjärntyp
SpektraltypA3 V[3]
U–B+0,172[2]
B–V+0,068[2]
Astrometri
Radialhastighet ()+18,0[4] km/s
Egenrörelse (µ)RA: -42,60[1] mas/år
Dek.: -27,89[1] mas/år
Parallax ()20,44 ± 2,26[1]
Avståndca 160  (ca 49 pc)
Absolut magnitud ()-0,17[5]
Detaljer
Massa2,0[6] M
Radie2,4[6] R
Luminositet26[6] L
Temperatur9 000[7] K
Metallicitet-0,15[7] dex
Vinkelhastighet81[8] km/s
Ålder0,3[9] miljarder år
Andra beteckningar
Skat, Scheat, 76 Aquarii, BD- 16 6173, FK5 866, HD 216627, HIP 113136, HR 8709, SAO 165375. [10]

Innehåll

NomenklaturRedigera

Delta Aquarii har det traditionella namnet Skat (tidigare också använt för Beta Pegasi)[12], vanligen härlett till det arabiska الساق (som-saq), vilket betyder "ben" eller "skenben". De medeltida formerna Scheat, Seat, Sheat antyder att det i stället kan komma från det arabiska شئت (ši'at), vilket betyder "önskan".[1]

År 2016 organiserade Internationella astronomiska unionen en arbetsgrupp för stjärnnamn (WGSN)[12] med uppgift att katalogisera och standardisera riktiga namn för stjärnor. WGSN fastställde namnet Skat för Delta Aquarii i augusti 2016 och detta är nu inskrivet i IAU:s Catalog of Star Names.[11]

EgenskaperRedigera

Delta Aquarii A är en blå till vit stjärna i huvudserien av spektralklass A3 V,[3] som genererar energi genom kärnfusion av väte i dess kärna. Den har en massa som är ungefär dubbelt så stor[6] som solens massa, en radie som är ca 2,4[6] gånger större än solens och utsänder från dess fotosfär ca 26[6] gånger mera energi än solen vid en effektiv temperatur av ca 9 000[7] K.

Delta Aquarii har noga observerats för att finna en följeslagare, men ingen sådan har upptäckts.[9] Den visar inte heller något tecken på överskott av infraröd strålning, som skulle kunna tyda på närvaro av en omgivande stoftskiva.[13] Den ingår sannolikt i Ursa Major Moving Group,[14] som har en beräknad ålder på ca 500 miljoner år.[15]

ReferenserRedigera

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia

NoterRedigera

  1. ^ [a b c d e f g] van Leeuwen, F. (2007), "Validation of the new Hipparcos reduction", Astronomy and Astrophysics, 474 (2): 653–664, arXiv:0708.1752, Bibcode:2007A&A...474..653V, doi:10.1051/0004-6361:20078357.
  2. ^ [a b c d] Celis S., L. (October 1975), "Photoelectric photometry of late-type variable stars", Astronomy and Astrophysics Supplement Series, 22: 9–17, Bibcode:1975A&AS...22....9C
  3. ^ [a b] Houk, Nancy (1979), Michigan catalogue of two-dimensional spectral types for the HD stars, 4, Ann Arbor, Michigan: Dept. of Astronomy, University of Michigan, Bibcode:1988mcts.book.....H
  4. ^ Wilson, Ralph Elmer (1953). General Catalogue of Stellar Radial Velocities. Washington: Carnegie Institution of Washington. Bibcode:1953GCRV..C......0W.
  5. ^ Anderson, E.; Francis, Ch. (2012), "XHIP: An extended hipparcos compilation", Astronomy Letters, 38 (5): 331, arXiv:1108.4971, Bibcode:2012AstL...38..331A, doi:10.1134/S1063773712050015.
  6. ^ [a b c d e f] Malagnini, M. L.; Morossi, C. (November 1990), "Accurate absolute luminosities, effective temperatures, radii, masses and surface gravities for a selected sample of field stars", Astronomy and Astrophysics Supplement Series, 85 (3): 1015–1019, Bibcode:1990A&AS...85.1015M
  7. ^ [a b c] Hill, G. M. (February 1995), "Compositional differences among the A-type stars. 2: Spectrum synthesis up to V sin i = 110 km/s", Astronomy and Astrophysics, 294 (2): 536–546, Bibcode:1995A&A...294..536H
  8. ^ Royer, F.; Zorec, J.; Gómez, A. E. (February 2007), "Rotational velocities of A-type stars. III. Velocity distributions", Astronomy and Astrophysics, 463 (2): 671–682, arXiv:astro-ph/0610785, Bibcode:2007A&A...463..671R, doi:10.1051/0004-6361:20065224
  9. ^ [a b] Ehrenreich, D.; et al. (November 2010), "Deep infrared imaging of close companions to austral A- and F-type stars", Astronomy and Astrophysics, 523: A73, arXiv:1007.0002, Bibcode:2010A&A...523A..73E, doi:10.1051/0004-6361/201014763
  10. ^ "del Aqr -- Star", SIMBAD, Centre de Données astronomiques de Strasbourg, hämtad 2012-01-30
  11. ^ [a b] "Naming Stars". IAU.org. Hämtad 18 juni 2018.
  12. ^ IAU Working Group on Star Names (WGSN), International Astronomical Union, hämtad 22 maj 2016.
  13. ^ Su, K. Y. L.; et al. (December 2006), "Debris Disk Evolution around A Stars", The Astrophysical Journal, 653 (1): 675–689, arXiv:astro-ph/0608563, Bibcode:2006ApJ...653..675S, doi:10.1086/508649
  14. ^ King, Jeremy R.; et al. (April 2003), "Stellar Kinematic Groups. II. A Reexamination of the Membership, Activity, and Age of the Ursa Major Group", The Astronomical Journal, 125 (4): 1980–2017, Bibcode:2003AJ....125.1980K, doi:10.1086/368241
  15. ^ Monier, R. (November 2005), "Abundances of a sample of A and F-type dwarf members of the Ursa Major Group", Astronomy and Astrophysics, 442 (2): 563–566, Bibcode:2005A&A...442..563M, doi:10.1051/0004-6361:20053222

Externa länkarRedigera