Sciurus gilvigularis[2][3] är en däggdjursart som beskrevs av Wagner 1842. Sciurus gilvigularis ingår i släktet trädekorrar, och familjen ekorrar.[4][5] IUCN kategoriserar arten globalt som otillräckligt studerad.[1]

Sciurus gilvigularis
Status i världen: Kunskapsbrist[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassDäggdjur
Mammalia
InfraklassHögre däggdjur
Eutheria
OrdningGnagare
Rodentia
FamiljEkorrar
Sciuridae
SläkteTrädekorrar
Sciurus
ArtSciurus gilvigularis
Vetenskapligt namn
§ Sciurus gilvigularis
AuktorWagner, 1842
Utbredning
Hitta fler artiklar om djur med

Beskrivning redigera

En ekorre med en tunn, kort päls som på ryggsidan är spräckligt rödaktigt gråbrun med en ljusare, smal ring kring ögat, medan buksidan har orangebrun päls som är mörk mitt på och ljusare på bröst och bakände. Det förekommer att svansen har otydliga band. Kroppslängden är mellan 15 och 18 cm, ej inräknat den 17 till 20 cm långa svansen. Vikten ligger mellan 150 och 165 g.[6] Arten är mycket lik den nära släktingen Sciurus aestuans fast ljusare, och vissa forskare har betraktat den som en underart till denna art.[7]

Underarter redigera

Arten har två underarter:[6][2]

  • S. g. gilvigularis, som förekommer i norra delen av utbredningsområdet, och har en svans som skiftar i brungult.
  • S. g. paraensis, som förekommer i södra delen av utbredningsområdet, och har en svans som skiftar i vitt.

Ekologi redigera

Sciurus gilvigularis är en dagaktiv ekorre som lever i kustskogar och städsegröna skogar dominerade av palmer, lianer och rottingpalmer. Huvudfödan består av frön och frukter från palmer, främst Attalea maripa. Arten sitter gärna på en rottinggren när den äter.[6]

Utbredning redigera

Denna ekorre har flera från varandra skilda populationer i nordöstra Sydamerika. Den har påträffats i Venezuela, Guyana och norra Brasilien.[1] I Venezuela är arten sällsynt och begränsad till låglänta, fuktiga skogar.[6]

Källor redigera

  1. ^ [a b c] Amori, G., Koprowski, J. & Roth, L. 2008 Sciurus gilvigularis . Från: IUCN 2008. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2017.1. Läst 7 november 2017.
  2. ^ [a b] Wilson, Don E., and DeeAnn M. Reeder, eds. (2005) , Mammal Species of the World: A Taxonomic and Geographic Reference, 3rd ed., Sciurus gilvigularis
  3. ^ Wilson, Don E., and F. Russell Cole (2000) , Common Names of Mammals of the World
  4. ^ Roskov Y., Abucay L., Orrell T., Nicolson D., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., DeWalt R.E., Decock W., De Wever A., Nieukerken E. van, Zarucchi J., Penev L. (red.) (2017). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2017 Annual Checklist.”. Species 2000: Naturalis, Leiden, Nederländerna. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2017/search/all/key/sciurus+gilvigularis/match/1. Läst 7 november 2017. 
  5. ^ ITIS: The Integrated Taxonomic Information System. Orrell T. (custodian), 2011-04-26
  6. ^ [a b c d] Richard W. Thorington, Jr., John L. Koprowski, Michael A. Steele och James F. Whatton (2012) (på engelska). Squirrels of the World. JHU Press. sid. 114. ISBN 1-4214-0469-9. https://books.google.se/books?id=3QFrcXhxxV4C&pg=PT114&dq=%22Sciurus+gilvigularis%22&hl=sv&sa=X&ved=0ahUKEwiQr9PZzbfXAhWGZlAKHZmoD2gQ6AEITjAF#v=onepage&q=%22Sciurus%20gilvigularis%22&f=false 
  7. ^ John F. Eisenberg och Kent H. Redford (2000) (på engelska). Mammals of the Neotropics, volym 3: Ecuador, Bolivia, Brazil. University of Chicago Press. sid. 360. ISBN 0 226 19542 2. https://books.google.se/books?id=p2MDAzCeQQoC&pg=PA360&lpg=PA360&dq=%22Sciurus+gilvigularis%22&source=bl&ots=OEArnSxdjm&sig=Vins7u1z0Mn9VItG3fqdZoDxNjA&hl=sv&sa=X&ved=0ahUKEwisq42Tqq3XAhUKP5oKHQkSDnM4ChDoAQhUMAo#v=onepage&q=%22Sciurus%20gilvigularis%22&f=false 

Externa länkar redigera