Santa Maria della Concezione ai Monti, även benämnd Santa Maria della Concezione delle Cappuccine, var en kyrkobyggnad i Rom, helgad åt Jungfru Marias Obefläckade Avlelse. Kyrkan var belägen i rione Monti, vid dagens Via Cavour.

Santa Maria della Concezione ai Monti
Kyrka
Santa Maria della Concezione ai Monti. Akvarell av Achille Pinelli.
Santa Maria della Concezione ai Monti.
Akvarell av Achille Pinelli.
Land Italien Italien
Ort Rom
Trossamfund Romersk-katolska kyrkan
Stift Roms stift
Plats dagens Via Cavour / Via dei Serpenti
Invigd 1600-talet
Santa Maria della Concezione ai Monti (nummer 67 vid den röda pilen) på Giovanni Battista Nollis Rom-karta från 1748. Övriga avbildade kyrkor: 65) San Francesco di Paola ai Monti, 135) San Salvatore ai Monti, 136) Oratorio della Santissima Vergine Addolorata, 137) Madonna dei Monti och 138) Santa Maria della Concezione dei Sacconi Turchini.
Santa Maria della Concezione ai Monti (nummer 67 vid den röda pilen) på Giovanni Battista Nollis Rom-karta från 1748. Övriga avbildade kyrkor: 65) San Francesco di Paola ai Monti, 135) San Salvatore ai Monti, 136) Oratorio della Santissima Vergine Addolorata, 137) Madonna dei Monti och 138) Santa Maria della Concezione dei Sacconi Turchini.
Santa Maria della Concezione ai Monti (nummer 67 vid den röda pilen) på Giovanni Battista Nollis Rom-karta från 1748. Övriga avbildade kyrkor: 65) San Francesco di Paola ai Monti, 135) San Salvatore ai Monti, 136) Oratorio della Santissima Vergine Addolorata, 137) Madonna dei Monti och 138) Santa Maria della Concezione dei Sacconi Turchini.

Kyrkans historia redigera

År 1638 godkände påve Urban VIII den av Francesca Farnese (1593–1651) grundade Ordine di Clausure delle Clarisse (Farnesiane), en gren av Sankta Klaras orden. Tre år senare, 1641, kunde syster Francesca med hjälp av en donation från markisinnan Felice Rondanini (1593–1667) uppföra ett kloster och en kyrka;[1] arkitekt var Domenico Castelli.[2][3][4] Orden var mycket sträng och nunnorna lämnade aldrig klostret. De gick alltid barfota, åt inte kött och tog inte emot besökare, inte ens anhöriga. Detta föranledde att de kom att kallas Le Sepolte Vive, ”De levande begravda”.[4]

Man nådde klostrets ingång genom en smal gränd från Via della Madonna dei Monti. Portbyggnaden i barockstil gick i blått och gult. I det krönande pedimentet fanns en stuckrelief som föreställde Gud Fadern. Efter att ha passerat porten svängde gränden åt vänster till kyrkans ingång. Två av kyrkans sidokapell var invigda åt den helige Franciskus av Assisi respektive den heliga Klara av Assisi.

Klostret och kyrkan revs under 1880-talet vid anläggandet av Via Cavour.[1][4]

Bilder redigera

Referenser redigera

Noter redigera

  1. ^ [a b] Armellini 1891, s. 204–205.
  2. ^ Andretta, Stefano (7 mars 1995). ”FARNESE, Francesca”. Dizionario Biografico degli Italiani – Volume 45. http://www.treccani.it/enciclopedia/francesca-farnese_%28Dizionario_Biografico%29/. Läst 3 november 2015. 
  3. ^ Venuti 1767, s. 37.
  4. ^ [a b c] Lombardi 1998, s. 75.

Tryckta källor redigera