Öppna huvudmenyn
För andra betydelser, se Mariakapellet.

Sankta Marie kapell en kyrkobyggnad som sedan 2002 tillhör Sunnersbergs församling (tidigare Otterstads församling) i Skara stift. Den ligger sydost om gården TranebergKållandsö i Lidköpings kommun.

Sankta Marie kapell
Kyrka
Otterstad, Sankta Marie kapell - KMB - 16000200165007.jpg
Land Sverige Sverige
Län Västergötland
Ort Traneberg, Lidköpings kommun
Trossamfund Svenska kyrkan
Stift Skara stift
Församling Otterstads församling
Plats Kållandsö
 - koordinater 58°39′39″N 13°07′14″E / 58.6607°N 13.1205°Ö / 58.6607; 13.1205
Invigd 1150 / 1678
Bebyggelse-
registret
21300000002741
Pietà
Pietà

En första byggnad uppfördes under 1100-talet och hette då Thorsö kyrka. Men redan under medeltiden lämnades kyrkan öde och förföll. Nuvarande byggnad uppfördes på 1600-talet.

HistoriaRedigera

Kyrkan var ursprungligen en sockenkyrka under medeltiden och kallades Torsö eller Thoresrid[1]. Torsö socken omtalas första gången år 1344 i handlingarna [2] och bestod av den nordvästra delen av Kållandsö [3]. Av okänd anledning lämnades kyrkan öde och förföll under lång tid. Det har spekulerats att skälet till detta skulle varit digerdöden. Vid 1500-talets inledning tillhörde prästgården med sina ägor Skara domkyrka [4]. På 1520-talet avyttrades detta och blev Tord Bonde på Tranebergs privata egendom. På 1600-talet blev Magnus Gabriel De la Gardie ägare till Traneberg och intresserades sig för traktens kyrkor. Han lät år 1678 uppföra en ny kyrkobyggnad på den raserade kyrkans grundmurar. Detta nya kapell lät han namnge S:t Maria efter sin fru, furstinnan Maria Eufrosyne av Pfalz. [5]. År 1750 reparerades och utvidgades kyrkan ytterligare av den anledning att det var den närmsta kyrka för de många sjöfarande som besökte Tranebergs hamnar [6].

KyrkobyggnadenRedigera

Den ursprungliga kyrkobyggnadenRedigera

Den första byggnaden var anlagd på 1100-talet[7] och bestod av ett rektangulärt långhus med rakslutet kor som var lägre och smalare. Murarna var uppförda av finhuggna sandstensblock i mindre regelbundna skift på bred sockel. Ingång till kyrkorummet fanns både i södra väggen och västra gaveln. Mellan långhus och kor var en smal triumfbåge. Utseende på övriga detaljer såsom fönsteromfattningarnas utseende är okänt. Någon gång under medeltiden tillbyggdes också en sakristia. Det nuvarande långhuset tycks vara uppförd på det ursprungliga långhusets grundmur. Delar av västra gaveln med portalen samt triumfbågen som ingår i den nuvarande byggnaden är förmodligen medeltida. Två gravhällar av sandsten och en dopfunt av sandsten från denna tid finns fortfarande i behåll.[5]

Den återuppbyggda kyrkanRedigera

Den år 1678 uppförda byggnaden bestod endast ett långhus som delvis innehöll medeltida murar av sandsten. Byggnaden uppmättes till 11,5 aln lång, 9,5 aln bred och 6,5 aln hög. Taket täcktes med spån och väggarna putsades in- och utvändigt. Huvudingången var i västra gaveln. Utanför denna restes ett vapenhus av trä som senare revs.[5]

Senare större förändringarRedigera

Vid mitten av 1700-talet bekostar den dåvarande ägaren till Traneberg, Eric Månsson Ulfsparre, en större ombyggnad av kapellet. Ett tresidigt avslutat kor uppförs i öster om långhuset och en sakristia anslutande i norr. Båda anläggs över medeltida grundmurar som då anges vara ruiner. Vapenhuset i trä rivs och ett nytt muras. Alla tillbyggnader uppförs av tegel och gråsten.[5] Ytterligare reparationer och underhållsarbete har utförts på senare tid.

InventarierRedigera

  • En pietà från 1400-talet utförd i ek. Höjd 76 cm. Förvaras i Västergötlands museum [8]
  • Altaret är murat av gråsten och täckt med en kalkstensskiva.
  • Om dopfunt, se ovan.
  • En stor del av inredningen har bekostats av Magnus Gabriel De la Gardie, såsom altarring och altarprydnad.
  • Två romanska gravstenar, liljestenar, har under många år tjänat som grindstolpar ute på kyrkogården.[5]

NoterRedigera

  1. ^ Carl Gustaf Styffe: Reseanteckningar om Läckö grefskap, VgFT 2:1, sid 79, not 1.
  2. ^ Svenskt diplomatarium, band 5, del 1, sid 278, brev nr 3808; Riddaren Nils Kettilssons änka testamenterar en gård i Traneberg i Thorsö socken (in parrochia thorsö) till Rackeby kloster.
  3. ^ Ivar Lundahl: Det medeltida Västergötland, Lund 1961, sid 146.
  4. ^ stompnen i Thorisridt påa Kallenszöö åarligha skyllandes iii pund smör och trälboo ther sammanstadtz åarligha ränthandes iiii pund smör, Carl Gustaf Styffe: Spridda handlingar från K. Gustaf I:s regeringstid, VgFT 2:1, nr 19, sid 30.
  5. ^ [a b c d e] *Fischer, Ernst (1913). Västergötland Bd 1 H. 1, Kyrkor i Kållands härad : norra delen. Sveriges kyrkor ; [2]. Stockholm: Gunnar Tisells tekniska förl. sid. 33-46. Libris länk. http://kulturarvsdata.se/raa/samla/html/6847 
  6. ^ Claes Johan Ljungström: Kinnefjerdings och Kållands härader, sid 128.
  7. ^ Det skall tidigare ha funnits en i muren inhuggen inskrift som angav att kyrkan var uppförd i kung Eriks tid, omkring 1150-1151, Erik Tuneld: Geografi, band 4, 1833, sid 410. Denna inskrift har man ej på senare tid kunnat påträffa. Fischer daterar kyrkan efter byggnadsmaterial och sockel i jämförande med andra byggnader till 1100-talets mitt. En ännu bevarad dopfunt dateras till 1100-talet.
  8. ^ Rahn, Roland (2002). Medeltida Mariaskulpturer i Skara stift. Skara stiftshistoriska sällskaps skriftserie, 1401-7725 ; 9. Skara: Skara stiftshistoriska sällsk. sid. 83. Libris länk 

Externa länkarRedigera