San Nicola dei Lorenesi
San Nicola dei Lorenesi är en kyrkobyggnad i Rom, helgad åt den helige Nikolaus. Kyrkan är belägen vid Largo Febo i närheten av Piazza Navona i Rione Parione och tillhör församlingen Sant'Agostino in Campo Marzio. San Nicola dei Lorenesi är en av Frankrikes nationskyrkor i Rom samt regionskyrka för Lorraine.[1] Frankrikes övriga nationskyrkor i Rom är San Luigi dei Francesi, Santissima Trinità dei Monti, Sant'Ivo dei Bretoni och Santi Claudio e Andrea dei Borgognoni.[2]
San Nicola dei Lorenesi | |
Kyrka | |
Fasaden vid Largo Febo.
| |
Land | Italien |
---|---|
Län | Lazio |
Ort | Rom |
Trossamfund | Romersk-katolska kyrkan |
Stift | Roms stift |
Församling | Sant'Agostino in Campo Marzio |
Plats | Largo Febo |
Invigd | 1636 |
Interiören.
| |
Webbplats: Saint Nicolas des Lorrains | |
Kyrkans historia
redigeraKyrkans tidigaste omnämnande återfinns i en bulla promulgerad 1186 av påve Urban III; bullan uppräknar den bland filialerna till församlingskyrkan San Lorenzo in Damaso.[3]
Kyrkan omnämns därefter i Catalogo di Cencio Camerario, en förteckning över Roms kyrkor sammanställd av Cencio Savelli år 1192 och bär där namnet sco. Nicolao.[4][5]
Därtill förekommer den i Il catalogo Parigino (cirka 1230) som s. Nicolaus de Cripta Agonis,[6] i Il catalogo di Torino (cirka 1320) som Ecclesia sancti Nicolai de Agone[7] och i Il catalogo del Signorili (cirka 1425) som sci. Nicolai de Agone.[8]
I slutet av 1300-talet bildades en lorrainsk kommunitet i Rom. År 1473 överlät påve Sixtus IV kyrkan Santo Stefano in regione pontis åt kommuniteten, som lät restaurera den och byta dess namn till Santa Maria della Purificazione dei Transalpini. Den lorrainska kommuniteten övertog år 1623 den förfallna kyrkan San Nicola in Agone vid Piazza Navona.[9] Man bestämde sig för att restaurera och bygga om den befintliga kyrkan. Byggarbetena inleddes 1635 med François du Jardin (på italienska Francesco Giardini) från Toul som arkitekt.[5] Han ritade en enkel rektangulär kyrka med tunnvalv. Fasaden i travertin vid Largo Febo har doriska pilastrar i den nedre våningen och joniska pilastrar i den övre. På frisen mellan den nedre och övre våningen står dedikationsinskriptionen:[10]
Interiören
redigeraHögaltarmålningen framställer Den helige Nikolaus. I taket har Corrado Giaquinto målat fresken Den helige Nikolaus slår vatten ur en klippa från 1731. Giaquinto har även freskmålat kupolen och dess pendentiv.[11] Interiörens utsmyckning i polykrom marmor utfördes 1748 av Giovanni Andrea Volpini och Giuseppe Maria Bay.[5]
Interiören hyser fyra högreliefer med scener ur den helige Nikolaus liv, utförda av Giovanni Battista Grossi år 1749:
- Den helige Nikolaus som barn avvisar modersmjölken på onsdagar och fredagar
- Den helige Nikolaus som barn bedjande i badet
- Den helige Nikoalus delar ut sina ägodelar åt de fattiga
- Den helige Nikolaus väljs till biskop av Myra
Kyrkan har två sidokapell, ett på var sida. Det högra sidokapellet är invigt åt den franske prästen Pierre Fourier, som kanoniserades år 1897. Altarmålningen Den helige Pierre Fourier och Jungfru Maria är ett verk av Francesco Antonozzi. Det vänstra sidokapellet, invigt åt den heliga Katarina av Alexandria, har en altarmålning som framställer De heliga Katarina av Alexandria och Nikolaus.[11] Enligt den italienske arkeologen Mariano Armellini fanns det på denna plats en medeltida kyrka invigd åt den heliga Katarina med namnet Santa Caterina de Cryptis Agonis.[12]
Bilder
redigera
|
Referenser
redigeraNoter
redigera- ^ ”Chiesa rettoria San Nicola dei Lorenesi” (på italienska). Vicariatus Urbis. Diocesi di Roma. Arkiverad från originalet den 3 november 2017. https://archive.is/20171103070904/http://www.vicariatusurbis.org/?page_id=188&ID=834. Läst 3 november 2017.
- ^ Tosini et al. 1995, s. 1–3.
- ^ Hülsen 1927, s. 389.
- ^ ”Il Catalogo di Cencio Camerario (1192)”. Christian Hülsen – Le chiese di Roma nel medio evo. http://penelope.uchicago.edu/Thayer/I/Gazetteer/Places/Europe/Italy/Lazio/Roma/Rome/churches/_Texts/Huelsen/HUECHI*/1/4.html#235. Läst 3 november 2017.
- ^ [a b c] Lombardi 1993, s. 157.
- ^ ”Il catalogo Parigino (circa il 1230)”. Christian Hülsen – Le chiese di Roma nel medio evo. http://penelope.uchicago.edu/Thayer/I/Gazetteer/Places/Europe/Italy/Lazio/Roma/Rome/churches/_Texts/Huelsen/HUECHI*/1/5.html#168. Läst 3 november 2017.
- ^ ”Il catalogo di Torino (circa il 1320)”. Christian Hülsen – Le chiese di Roma nel medio evo. http://penelope.uchicago.edu/Thayer/I/Gazetteer/Places/Europe/Italy/Lazio/Roma/Rome/churches/_Texts/Huelsen/HUECHI*/1/6.html#132. Läst 3 november 2017.
- ^ ”Il catalogo del Signorili (cr. 1425)”. Christian Hülsen – Le chiese di Roma nel medio evo. http://penelope.uchicago.edu/Thayer/I/Gazetteer/Places/Europe/Italy/Lazio/Roma/Rome/churches/_Texts/Huelsen/HUECHI*/1/7.html#89. Läst 3 november 2017.
- ^ Violette 1981, s. 487.
- ^ Frascarelli 1996, s. 2.
- ^ [a b] Frascarelli 1996, s. 3.
- ^ Armellini 1891, s. 388–389.
Tryckta källor
redigera- Armellini, Mariano (1891) (på italienska). Le chiese di Roma dal secolo IV al XIX. Roma: Tipografia Vaticana. sid. 363–365. OCLC 9269651
- Ausenda, Marco (2002) (på italienska). Roma (9). Milano: Touring Club Italiano. sid. 324–325. ISBN 88-365-2541-5
- Blunt, Anthony (1992) (på franska). Guide de la Rome baroque: églises, palais, fontaines. Paris: Éditions Hazan. ISBN 2-85025-265-4
- Frascarelli, Dalma (Ottobre–novembre 1996). ”San Nicola dei Lorenesi” (på italienska). Roma Sacra: guida alle chiese della città eterna (Roma: Cosmofilm) (8): sid. 2–4. ISSN 1126-6546.
- Lombardi, Ferruccio (1993) (på italienska). Roma: chiese, conventi, chiostri: progetto per un inventario 313—1925. Roma: Edilstampa. OCLC 30727273
- Rendina, Claudio (2000) (på italienska). Guida insolita ai misteri, ai segreti, alle leggende e alle curiosità delle Chiese di Roma. Roma: Newton & Compton. sid. 370–371. ISBN 88-8289-419-3
- Tosini et al., Patrizia (1995) (på franska). Les Églises Françaises à Rome. Roma: Elio de Rosa editore. ISBN 9992034017. OCLC 759843772
- Violette, Patrick (1981), ”La décoration de l'église de Saint-Nicolas-des-Lorrains”, Les fondations nationales dans la Rome pontificale. Actes du colloque de Rome (16–19 mai 1978), Rome: Académie de France; École Française, s. 487–539, OCLC 888789593, http://www.persee.fr/doc/efr_0000-0000_1981_act_52_1_1413
Externa länkar
redigera- Wikimedia Commons har media som rör San Nicola dei Lorenesi.