Salvia apiana Jeps. [1] [2] [3] [4] är en kransblommig buske. Salvia apiana ingår i släktet salvior, familjen kransblommiga växter.[5] [6]

Salvia apiana
Salvia apiana 4.jpg
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeVäxter
Plantae
DivisionKärlväxter
Tracheophyta
KlassTvåhjärtbladiga blomväxter
Magnoliopsida
OrdningPlisterordningen
Lamiales
FamiljKransblommiga växter
Lamiaceae
SläkteSalvior
Salvia
ArtSalvia apiana
Vetenskapligt namn
§ Salvia apiana
AuktorJeps., 1908
Synonymer
Hitta fler artiklar om växter med

UnderarterRedigera

Arten delas in i följande underarter:[5]

  • Salvia apiana var. apiana
  • Salvia apiana var. compacta Munz, 1927
  • Salvia apiana var. typica Munz, 1927 nom. inval.

HybriderRedigera

Salvia mellifera Greene, (1892) är vanlig i södra Kalifornien, och hybridiserar sig med Salvia apiana.

Andra arter, som bildar hybrider med Salvia apiana är:

Beskrivning [7] [8]Redigera

Salvia apeiana är en städsegrön, flerårig buske, som blir 0,7 – 2 m hög och 1 – 2 m vid.

Bladen är 4 – 8 cm långa och sitter lågt. Kanterna grunt tandade, avsmalnande mot fästet, tätt behårade. Nyutspruckna blad är grågröna och rännformade, men planar ut, ljusnar och blänker silvrigt så småningom. Klyvöppning som en prick på ovansidan.

Blommorna är tvåkönade, vita med dragning mot lavendelblått. Två av de fyra ståndarna är långt utskjutande åt sidorna.

I blomman 1 pistill med 2 märken. Stiftet skjuter ut ca 15 mm utanför kronbladen. Fruktämnet bildar en tvårummig kapsel med två frön i vardera rummet.

Blomkronans övre läpp är 2 mm eller mindre; undre läppen 4 – 5 mm och kröker sig uppåt och lägger sig som ett lock över ingången till sporren.

Frukten (4 per blomma) är en ellipsoidisk ljusbrun, blank nöt, 2,5 – 3 mm lång.

Sporren är så trång och lång (12 – 22 mm), att bin har svårt att komma åt nektaren i bottnen. Humlor tycks klara det bättre. Kolibriers smala näbb är så lång att deras tunga når nektaren.

Salvia apina är en hermafrodit och kan i princip självpollinera sig, men det sker inte så ofta, eftersom ståndare och pistiller är utskjutande och sitter så långt ifrån varandra.

Blomningstid april – augusti.

Både blommor och blad avger väldoft. Det luktar särskilt starkt, om man gnuggar eller bryter sönder och smular ett blad.

 
Vippa

Fyrkantiga blomspjut skjuter upp över grönskan, och kan bli upp till 2,5 m långa och täckas av mer än 100 blommor fördelade i flera kransar utefter blomspjutet. Blommorna sitter i små vippor.

Blomfoder 8 – 10 mm.

Kromosomtal 2n = 30.

Kemi [9]Redigera

Den eteriska oljan i bladen innehåller:

I blad och stjälkar finns

HabitatRedigera

Kaliforniens södra kusttrakter; norrut så långt som till Santa Barbara. Föga söder om Kaliforniens gräns (Baja California (delstat)).

Höjdlägen upp till 1 500 m ö h.

BiotopRedigera

Soliga, torra sluttningar i stenbunden mark. Exakt jordtyp är inte så noga; sandigt eller lerigt med pH 6 – 8 går lika bra.

S.k. medelhavsklimat med nederbörd 15 – 66 mm/år och varmt på sommaren.

Efter en ny plantas första år minskar vattenbehovet något.

Växten klarar kyla ned till —15 °C.

EtymologiRedigera

  • Släktnamnet Salvia av latin salvus = frisk, sund, räddad eller salveo = må väl, läka, bota, syftande på växtens hälsobringande medicinska egenskaper.
  • Artepitetet apiana kommer av latin apis = bin, som ofta besöker växten.

AnvändningRedigera

FödaRedigera

Mjöl från malda frön kan nyttjas till välling.

InnehållsämnenRedigera

Se vidare "Diskussion".

BilderRedigera

Se ävenRedigera

Karta över utbredningsområde

KällorRedigera

  1. ^ database, NODC Taxonomic Code, 1996
  2. ^ Lamiales of North America Update, 2011
  3. ^ database, The PLANTS Database, 2000
  4. ^ database, The PLANTS Database, 1996
  5. ^ [a b] Roskov Y., Kunze T., Orrell T., Abucay L., Paglinawan L., Culham A., Bailly N., Kirk P., Bourgoin T., Baillargeon G., Decock W., De Wever A., Didžiulis V. (ed) (21 februari 2014). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2014 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2014/details/species/id/11780303. Läst 26 maj 2014. 
  6. ^ ITIS Global: The Integrated Taxonomic Information System, (Canada), (Mexico)
  7. ^ Las Pilitas Nursery
  8. ^ Jepson e-Flora
  9. ^ PubChem

Externa länkarRedigera