Salomon Antman, född 15 december 1772 i Torneå, död 16 mars 1860 i Haparanda, var en svensk präst.

Salomon Antman, vars far med samma namn var komminister, blev student i Uppsala hösten 1791 och prästvigdes 1798 till adjunkt i Nedertorneå församling med transport till Piteå landsförsamling 1798 men återkom till Torneå redan efter ett halvår. År 1800 blev han vice skolmästare i Torneå men återigen adjunkt 1802, vice skolmästare 1804, nådårspredikant i Övertorneå församling 1805 och vakanspredikant där 1806–1811. År 1811 tillträdde han som komminister i Nederluleå församling samt fick efter pastoralexamen 1818 pastors värdighet 1819.

År 1822 utnämndes han till kyrkoherde i Nedertorneå och tillträdde 1823. Församlingen hade då varit utan kyrkoherde sedan 1809. Vid freden i Fredrikshamn styckades socknen i två delar, en rysk och en svensk. Moderkyrkan låg på ryska sidan och användes av svenska Nedertorneå församling i mer än 10 år. Först 1823 kunde en kyrkogård i svenska Nedertorneå tas i bruk och 1825 stod en ny kyrka färdig. Antman verkade under en tid då socknen och församlingen undergick stora förändringar.

Antman blev honorarieprost 1824 och kontraktsprost 1843. Han avled 1860 som stiftets senior. Hans porträtt fanns i gamla Nedertorneå-Haparanda kyrka men förstördes vid kyrkans brand 1964 och är bevarat endast som fotografi.

Källor redigera

  • Leonard Bygdén, Hernösands stifts herdaminne, 2, 1923.
  • Nils Svanberg, Det äldsta Haparanda 1600–1900, 1986.