Saint-Maurice, Valais

stad och kommun i kantonen Valais, Schweiz
(Omdirigerad från Saint-Maurice (Schweiz))
För andra betydelser, se Saint-Maurice.

Saint-Maurice (även: Saint-Maurice d'Agaune, frankoprovensalska: Sent-Môris/Sent-Mueris) är en stad och kommun i distriktet Saint-Maurice i kantonen Valais, Schweiz. Orten ligger vid ett smalt ställe av Rhônedalen, 10 kilometer norr om Martigny. Den är bland annat känd för sitt gamla och ännu aktiva kloster.

Saint-Maurice
Kommun
Saint-Maurice med Dents du Midi i bakgrunden
Saint-Maurice med Dents du Midi i bakgrunden
Wappen St Maurice.svg
Heraldiskt vapen
Officiellt namn: Municipalité de St-Maurice
Land Schweiz Schweiz
Kanton Valais
Distrikt Saint-Maurice
Höjdläge 414 m ö.h.
Koordinater 46°13′11″N 07°00′16″Ö / 46.21972°N 7.00444°Ö / 46.21972; 7.00444
Yta 14,92 km²[1]
Folkmängd 4 556 (2019-12-31)[2]
Befolkningstäthet 305 inv./km²
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Postnummer 1890 St-Maurice
1890 Mex VS
Kommunkod 6217
GeoNames 7287034
Språk Franska
Saint-Maurices läge i Schweiz
Red pog.svg
Saint-Maurices läge i Schweiz
Detaljkarta kommunindelning
Detaljkarta kommunindelning
Webbplats: www.st-maurice.ch
Klosterkyrkan.

Den 1 januari 2013 inkorporerades kommunen Mex in i Saint-Maurice.

HistoriaRedigera

Orten är känd sedan cirka år 200 som tullstället Acaun[ensis] [quadragesimae] Gal[liarum], senare Acaunum eller Agaunum,[3] (franska: Agaune). Enligt helgonlegenden led den Helige Mauritius och andra kristna ur den tebaiska legionen martyrdöden här på den romerska kejsaren Maximianus regeringstid (286–310). Redan på 360-talet lät Theodor, Valais första biskop, bygga en basilika till deras ära. År 515 grundade den senare Burgunderkungen Sigismund ett kloster med stora jordegendomar.

Orten erövrades av frankerna år 523 och år 574 trängde lombarder in. År 888 kröntes Rudolf I till kung av Burgund i Acaunum. 940 plundrade saracenerna orten.

År 1034 tillföll Chablais med Saint-Maurice Savojen. Under detta århundrade bytte orten namn från Acaunum till Saint-Maurice. På 1200-talet var staden omgärdad av murar och två borgmästare omtalas. Det fanns en bro över Rhône, som var den sista övergången före Genèvesjön. År 1317 bekräftade Amadeus V av Savojen stadens rättigheter. Då fanns cirka 1 600 invånare.

Under 1800-talet befästes staden och den avsågs att bli en stödjepunkt om Schweiz skulle dras in i andra världskriget.

TransporterRedigera

Staden har anslutning till motorvägen N9. Vid järnvägsstationen stannar regional- och interregio-tåg mot Martigny, Lausanne och Saint-Gingolph.

DemografiRedigera

Kommunen har 4 556 invånare (2019).[2] Mellan år 1798 och 2010 har befolkningen i Saint-Maurice ökat med 3 742 invånare.

Befolkningsutvecklingen i Saint-Maurice 1798–2018[4][5][6]
År Folkmängd
1798
  
830
1850
  
1 224
1860
  
1 543
1870
  
1 638
1880
  
1 637
1888
  
1 637
1900
  
2 162
1910
  
2 213
1920
  
2 539
1930
  
2 569
1941
  
2 699
1950
  
2 728
1960
  
3 196
1970
  
3 808
1980
  
3 458
1990
  
3 731
2000
  
3 596
2010
  
4 153
2018
  
4 572
Talade språk i Saint-Maurice[7]
(2000)
Franska
  
85,9 %
Italienska
  
4,0 %
Tyska
  
2,3 %
Rätoromanska
  
0,0 %
Övriga
  
7,9 %
Talade språk i Saint-Maurice[7]
(2014)
Franska
  
86,5 %
Italienska
  
2,2 %
Tyska
  
1,1 %
Rätoromanska
  
0,0 %
Övriga
  
10,1 %
Religionstillhörighet i Saint-Maurice[7]
(2000)
Katolicism
  
77,3 %
Reformert
  
8,3 %
Övriga eller ingen religiös tillhörighet
  
14,4 %
Religionstillhörighet i Saint-Maurice[7]
(2014)
Katolicism
  
67,5 %
Reformert
  
6,7 %
Övriga eller ingen religiös tillhörighet
  
25,8 %

Uppgifterna från 2000 är baserade på en folkräkning.
Uppgifterna från 2014 är baserade på fem på varandra följande årliga strukturundersökningar. Resultaten extrapoleras. De bör tolkas med försiktighet i kommuner med mindre än 3 000 invånare.

KulturRedigera

SevärdheterRedigera

Klosterkyrkan har anor från 1000-talet men har byggts om och renoverats flera gånger. Här finns en betydelsefull medeltida kyrkoskatt.[8]

KlostretRedigera

Abbaye de Saint-Maurice följer Augustinus regel och antas vara det kloster i Västeuropa som varit bebott kontinuerligt sedan längst tid. Som ett av få återstående romersk-katolska territorialkloster (abbatia territorialis) har dess abbot en biskopsliknande funktion i omgivningen och deltar i Schweiz biskopsmöte. En klosterskola, Collège de l'Abbaye, är känd sedan medeltiden. Den erkändes av kantonen Valais år 1806 och bedrivs nu som gymnasium med 950 elever, delvis i internat.[9]

ReferenserRedigera

NoterRedigera

  1. ^ ”Arealstatistik Land Use - Gemeinden nach 4 Hauptbereichen” (på tyska/franska). Bundesamt für Statistik. 2 december 2019. https://www.bfs.admin.ch/bfsstatic/dam/assets/11007197/master. 
  2. ^ [a b] ”Bilanz der ständigen Wohnbevölkerung nach Bezirken und Gemeinden, 1991-2019” (på tyska/franska/italienska). Bundesamt für Statistik. 27 augusti 2020. https://www.bfs.admin.ch/bfsstatic/dam/assets/13707341/master. 
  3. ^ ”http://history-switzerland.geschichte-schweiz.ch/switzerland-age-romans.html”. Editor: Markus G. Jud, Luzern. http://history-switzerland.geschichte-schweiz.ch/switzerland-age-romans.html. Läst 22 maj 2014. 
  4. ^ Saint-Mauricetyska, franska och italienska i webbaserade Schweiz historielexikon.
  5. ^ ”Bevölkerungsentwicklung der Gemeinden 1850-2000” (på tyska/franska/italienska). Bundesamt für Statistik. 1 november 2005. https://www.bfs.admin.ch/bfs/de/home/statistiken/kataloge-datenbanken/publikationen.assetdetail.340621.html. 
  6. ^ ”Bilanz der ständigen Wohnbevölkerung nach Bezirken und Gemeinden, 1991-2018” (på tyska/franska/italienska/engelska). Bundesamt für Statistik. 27 augusti 2019. https://www.bfs.admin.ch/bfsstatic/dam/assets/9486056/master. 
  7. ^ [a b c d] ”Historischer Atlas der Eidgenössischen Volkszählungen” (på tyska). www.atlas.bfs.admin.ch. https://www.atlas.bfs.admin.ch/maps/193/map/mapIdOnly/0_de.html. Läst 24 oktober 2020. 
  8. ^ Knaurs Kulturführer in Farbe - Schweiz. Weltbild Verlag. 1998. ISBN 3-8289-0676-1 
  9. ^ ”Accueil”. Collège de l'Abbaye. http://www.lyca.ch/. Läst 21 maj 2014. 

Externa länkarRedigera