Rysslands arktiska öar

Norra Ryssland.

Rysslands arktiska öar[1] i Norra ishavet[2] med en kustlinje på 24 140 km[1] sträcker sig från Viktorijaön i distriktet Nordvästra distriktet genom Uraliska distriktet, Sibiriska distriktet till Stora Diomedeön i Fjärran Österns distriktet. Rysslands arktiska kust utgör drygt 50 % av Norra ishavets totala kustlinje.[1]

GeografiRedigera

Rysslands arktiska öar ligger alla inom Norra polcirkeln[1][2] och utspridda över Norra ishavets randhav[1][2] Barents hav, Karahavet, Nordenskiölds hav, Östsibiriska havet och Tjuktjerhavet. Området sträcker sig över 7 000 km från Karelen i väst till Tjuktjerhalvön i öst.

Den största ön är Novaja Zemljas Nordö ("Severnyj Ostrov"] som med sina cirka 48 904 kvadratkilometer är Rysslands näst största ö efter Sachalinön, Europas fjärde största ö och sjätte största ö bland Norra ishavets öar. De geografiska koordinaterna för öns sydspets är 74°30′N 57°30′Ö / 74.500°N 57.500°Ö / 74.500; 57.500

Öar och ögrupperRedigera

Området[3] omfattar från väst till öst:

Barents havRedigera

 
Barents hav och Karahavet.
  • Viktorijaön (Остров Виктория; Ostrov Viktorija), cirka 14 km²
  • Frans Josefs land (Земля Франца Иосифа; Zemlja Frantsa-Iosifa), cirka 16 134 km², med Kap Fligely världsdelen Europas nordligaste landpunkt
    • Wilczeks land (Земля Вильчека; Zemlja Viltjeka), cirka 2 054 km²
    • Graham Bells land (Остров Греэм-Белл, Ostrov Greem-Bell), cirka 1 709 km²
    • Prins Georgs land (Земля Георга, Zemlja Georga, 2 821 km²
    • Alexandras land (Земля Александры, Zemlja Aleksandry), 1 051 km²
    • Halls ö (Остров Галля, Ostrov Gallja), cirka 1 049 km²
    • Salisburyön (Остров Солсбери; Ostrov Solsberi), cirka 960 km²
  • Kolgujevön (о́стров Колгу́ев, Ostrov Kolgujev), cirka 3 497 km²
  • Novaja Zemlja (Новая Земля, Novaja Zemlja), cirka 90 650 km²
    • Severnyjön (о́стров Се́верный, ostrov Severnyj, "Nordön"), cirka 48 904 km²
    • Juzjnyjön (Южный остров, Juzjnyj ostrov, "Sydön"), cirka 33 275 km²
    • Vajgatjön (Вайга́ч, Vajgatj), cirka 3 398 km²

KarahavetRedigera

  • Belyjön (Остров Белый, Ostrov Belyj), cirka 1 810 km²
  • Sjokalskijön (Остров Шокальского, Ostrov Sjokalskogo), cirka 428 km²
  • Vilkitskijön (Остров Вильки́цкого; Ostrov Vilkitskogo), cirka 154 km²
  • Olenijön (Остров Олений, Ostrov Olenij), cirka 1 197 km²
  • Sibirjakovön (Остров Сибирякова, Ostrov Sibirjakova), cirka 846 km²
  • Izvestij TSIK-öarna (Острова Известий ЦИК, Ostrova Izvetsij TSIK), cirka 102 km²
  • Vizeön (Остров Визе, Ostrov Vize), cirka 289 km²
  • Usjakovön (Остров Ушакова, Ostrov Usjakova), cirka 328 km²
  • Severnaja Zemlja (Северная Земля, Severnaja Zemlja) cirka 36 554 km²
    • Oktoberrevolutionön (Остров Октябрьской Революции, Ostrov Oktiabrskoj Revoljutsii), cirka 14 204 km²
    • Bolsjevikön (о́стров Большеви́к, Ostrov Bolsjevik), cirka 11 206 km²
    • Komsomoletsön (остров Комсомолец, Ostrov Komsomolets), cirka 8 812 km², världsdelen Asiens nordligaste landpunkt
    • Pionjärön (о́стров Пионе́р, Ostrov Pioner), cirka 1 527 km²

Nordenskiölds hav (Laptevhavet)Redigera

 
Laptevhavet och Östsibiriska havet.
  • Nysibiriska öarna (Новосиби́рские острова, Novosibirskije ostrova), cirka 36 290 km²
    • Anzjus öar (Oстрова Анжу, Ostrova Anzju), cirka 29 900 km²
    • De Longöarna (Острова Де-Лонга, Ostrova De-Longa), cirka 230 km²
    • Ljachovskijöarna (Ляховские острова, Ljachovskije Ostrova), cirka 6 100 km²

Östsibiriska havetRedigera

  • Medvezjiöarna (Медвежьи острова, Medvezji ostrova), cirka 65 km²
  • Ajonön (Айон, Ajon), cirka 2 000 km²
  • Wrangels ö (о́стров Вра́нгеля, Ostrov Vrangelja), cirka 7 608 km²

TjuktjerhavetRedigera

 
Laptevhavet och Tjutkerhavet.
  • Stora Diomedeön (остров Ратманова, Ostrov Ratmanova), cirka 29 km², världsdelen Asiens östligaste landpunkt

ReferenserRedigera

  1. ^ [a b c d e] Russia The Arctic Institute.org (läst 8 augusti 2019)
  2. ^ [a b c] The Arctic: Geography Arctic. (läst 8 augusti 2019)
  3. ^ Russian Federation : Island directory UN Islands.unep.ch (läst 8 augusti 2019)

Externa länkarRedigera