Severnaja Zemlja

rysk ögrupp i Norra ishavet

Severnaja Zemlja (ryska: Се́верная Земля́, Nordlandet) är en ögrupp i ryska Arktis.[1] Ögruppen befinner sig utanför Tajmyrhalvöns kust i Sibirien, avskiljd från fastlandet av Vilkitskijsundet. Severnaja Zemlja markerar gränsen mellan Karahavet i väst och Laptevhavet i öst, två randhav till Norra ishavet.[2]

Severnaja Zemlja
(Сéверная Земля́)
Ögrupp
Bukt vid Komsomoletsön
Land Ryssland Ryssland
Kraj Krasnojarsk kraj Krasnojarsk kraj
Huvudöar Oktoberrevolutionsön, Bolsjevikön, Komsomoletsön, Pionjärön
Högsta punkt
 - läge Karpinskijglaciären
 - höjdläge 965 m ö.h.
Area 37 000 km²
Folkmängd (2017)
Tidszon UTC+07:00
(Krasnojarsk, Indokina)
Geonames 1492613
Severnaja Zemljas läge norr om Tajmyrhalvön
Severnaja Zemljas läge norr om Tajmyrhalvön
Severnaja Zemljas läge norr om Tajmyrhalvön

Severnaja Zemlja påträffades först år 1913 och kartlagdes 1930 till 1932, vilket gör det till den sista ögruppen av ansenlig storlek att utforskas.[3] Administrativt tillhör ögruppen Krasnojarsk kraj i Ryssland.[2] Under sovjettiden fanns det ett antal forskningsstationer i området, men numera finns det inga invånare i Severnaja Zemlja bortsett från Primach PolarstationBolsjevikön.[4]

Den största glaciärformationen i Ryssland, Vetenskapsakademiglaciären, finns på Komsomoletsön i Severnaja Zemlja. Fram tills år 2012 var ögruppen ansluten till fastlandet av is och blockerade därmed nordostpassagen, men på grund av den smältande havsisen har den permanenta isen söder om ögruppen nått en rekordlåg utsträckning.[5]

Historia redigera

 
Karta från ca 1902 som avbildar öppet hav där ögruppen egentligen befinner sig.

Trots att Severnaja Zemlja befinner sig precis utanför Sibiriens nordkust var den sista ögruppen i världen att upptäckas; den påträffades först 1913.[2] Tidigare utforskare bedömde dock att det fanns en landmassa i det generella området. Mathias Hedenström och Jakov Sannikov noterade till exempel detta i en rapport från 1810 medan de utforskade nysibiriska öarna.

År 1878 kom Adolf Erik Nordenskiöld väldigt nära ögruppen under Vegaexpeditionen, men märkte den inte. 1882 utmanade den danska utforskaren och sjöofficeren Andreas Peter Hovgaard sig själv med att hitta land norr om Kap Tjeljuskin.[6] Hovgaard hindrades dock när hans skepp fastnade i tjock is, och hans expedition misslyckades med att ens nå Tajmyrhalvön.

 
Severnaja Zemlja
Läge i Ryssland.

I slutet av 1800-talet misslyckades både Fridtjof Nansens expedition på skeppet Fram 1895 och Eduard Tolls expedition på skeppet Zarja 1900 till 1902 med att notera någon landmassa norr om det 55 km breda Vilkitskijsundet.

Severnaja Zemlja påträffades först 1913[2] av Boris Vilkitskij[7] under en expedition i nordostpassagens farvatten. Den 3 september landade sjömän från Vilkitskijs expedition på vad som idag är Oktoberrevolutionön. De satte upp en rysk flagga vid kusten och namngav det nya territoriet Tajvajlandet (ryska: Земля Тайвай) efter de första stavelserna på båda deras isbrytare; Tajmyr och Vajgatj. Sex månader senare byttes namnet till Kejsar Nikolaus II:s land (ryska: Земля Императора Николая II)[7] som en hyllning till den dåvarande tsaren och Romanov-dynastins 300-årsjubileum 1913.

Från 1930 till 1932 utforskades och kartlagdes Severnaja Zemlja grundligt av Georgij Aleksejevitj Usjakov, tillsammans med geologen Nikolaj Urvantsev, veteranen Sergej Zjuravlev, och radiooperatören Vasilij Chodov under en tvåårig expedition. Usjakov och hans team etablerade en liten bas vid en ö utanför Oktoberrevolutionöns västra kust. Därifrån gjorde de flera forskningsresor in i det inre och till kustlinjerna på de större öarna.[8] Den första detaljerade kartan som ritades av expeditionens kartografer visade att Severnaja Zemlja var uppdelad i fyra huvudöar.[3] Geografiska särdrag i territoriet fick sitt namn efter olika kommunistiska organisationer, evenemang och personligheter. Med hänvisning till Severnaja Zemlja skrev Usjakov:

Jag har sett den gudsövergivna Tjuktjerhalvön, den snöstormsdrabbade Wrangels ö, två gånger besökt Novaja Zemlja omgiven av dim, och jag har sett Franz Josef Land med sin emaljhimmel och stolta klippor klädda i blåa, härdade glaciärströmmar, men ingenstans har jag bevittnat sådan grymhet eller sådan deprimerande, livlös lättnad...

Öarna är idag några av de sista mer framträdande exemplen i Ryssland på geografiska namn som givits efter uttalat kommunistiska symboler eller personer, och från den rysk-ortodoxa kyrkans håll har det föreslagits att Severnaja Zemlja dess öar istället borde återfå sina ursprungliga namn.[9]

Geografi redigera

 
Karta över Severnaja Zemlja som avbildar dess största öar.

Ögruppen har en areal om cirka 36 700 km² och består av fyra större öar (till stor del istäckta) och många mindre öar omkring dessa. Ögruppens högsta punkt, Karpinskijglaciären, ligger 965 meter över havet.[1][2] De största öarna är:

  • Oktoberrevolutionsön (óстров Октя́брьской Револю́ции, ostrov Oktiábrskoj Revoljútsii), cirka 14 204 km²
  • Bolsjevikön (о́стров Большеви́к, óstrov Bolsjevík), cirka 11 206 km²
  • Komsomoletsön (о́стров Комсомо́лец, óstrov Komsomólets), cirka 8 812 km²
  • Pionjärön (о́стров Пионе́р, óstrov Pionér), cirka 1 527 km²

Öarnas vegetation består främst av låglänta lavar och buskar och djurlivet är också begränsat.[2]

Referenser redigera

  1. ^ [a b] ”Severnaja Zemlja - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/severnaja-zemlja. Läst 19 februari 2021. 
  2. ^ [a b c d e f] ”Severnaya Zemlya | archipelago, Russia” (på engelska). Encyclopedia Britannica. https://www.britannica.com/place/Severnaya-Zemlya. Läst 19 februari 2021. 
  3. ^ [a b] Barr, William (1975). ”Severnaya Zemlya: The Last Major Discovery”. The Geographical Journal 141 (1): sid. 59–71. doi:10.2307/1796946. ISSN 0016-7398. https://www.jstor.org/stable/1796946. Läst 10 december 2023. 
  4. ^ ”Russian Arctic Desert” (på engelska). One Earth. https://www.oneearth.org/ecoregions/russian-arctic-desert/. Läst 10 december 2023. 
  5. ^ ”Arctic Sea Ice 6th Lowest on Record; Antarctic Sees Record Low Growth - NASA” (på amerikansk engelska). https://www.nasa.gov/centers-and-facilities/goddard/arctic-sea-ice-6th-lowest-on-record-antarctic-sees-record-low-growth/. Läst 10 december 2023. 
  6. ^ Hovgaard, Andreas Peter (1882) (på engelska). The Danish-Arctic expedition proposed by A. Hovgaard, tr. by G. Zachariae. https://books.google.se/books/about/The_Danish_Arctic_expedition_proposed_by.html?id=QTgBAAAAQAAJ&redir_esc=y. Läst 11 december 2023 
  7. ^ [a b] Vilskitskij, B.A. i Nordisk familjebok (andra upplagans supplement, 1926)
  8. ^ ”Книга: Два года на северной земле”. www.e-reading.club. https://www.e-reading.club/bookreader.php/1014681/Urvancev_-_Dva_goda_na_severnoy_zemle.html. Läst 11 december 2023. 
  9. ^ ”Russia's Severnaya Zemlya archipelago could be renamed after Czar Nikolai II” (på amerikansk engelska). ArcticToday. 23 oktober 2020. https://www.arctictoday.com/russias-severnaya-zemlya-archipelago-could-be-renamed-after-czar-nikolai-ii/. Läst 19 februari 2021. 

Externa länkar redigera