Ryder Cup 2004

2004 års upplaga av Ryder Cup

Ryder Cup 2004 var den 35:e upplagan av matchspelstävlingen i golf som spelas mellan USA och Europa. 2004 års match spelades 17 - 19 september på Oakland Hills Country Club i Bloomfield Township, Michigan. Europa var titelförsvarare efter att 2002 ha vunnit på The Belfry i England.

35:e Ryder Cup
Flag of the United States  9½   18½  Flag of Europe
Europa behöll Ryder Cup
Datum 1719 september
Bana Oakland Hills Country Club
Plats Bloomfield Township, Michigan, USA
Kaptener Hal Sutton (USA)
Bernhard Langer (Europa)
«20022006»

Format redigera

Tävlingen bestod av 28 matcher, fördelade på tre dagar (fredag - söndag) enligt följande:

  • Dag 1 Fyra fyrboll-matcher på förmiddagen, följt av fyra foursome-matcher på eftermiddagen
  • Dag 2 Fyra fyrboll-matcher på förmiddagen, följt av fyra foursome-matcher på eftermiddagen
  • Dag 3 Tolv singelmatcher

En vunnen match ger 1 poäng, medan en oavgjord match ger ½ poäng. Laget som först når 14½ poäng har vunnit.

Lagen redigera

De båda lagen använde sig av olika poängsysten för att avgöra vilka 10 spelare som skulle bli direktkvalificerade till laget. Därutöver fick de båda kaptenerna, Hal Sutton och Bernhard Langer, välja ytterligare två spelare var för att göra lagen kompletta.

    Europa   Kapten: Bernhard Langer
Namn Världsranking
Pádraig Harrington 8
Sergio García 12
Darren Clarke 15
Miguel Ángel Jiménez 20
Paul Casey 27
Luke Donald (kaptenens val) 36
Lee Westwood 41
Thomas Levet 43
Ian Poulter 60
Colin Montgomerie (kaptenens val) 62
Paul McGinley 67
David Howell 68
    USA   Kapten: Tom Lehman
Namn Världsranking
Tiger Woods 2
Phil Mickelson 4
Davis Love III 6
Stewart Cink (kaptenens val) 10
Jim Furyk 11
Chad Campbell 14
Kenny Perry 16
Chris DiMarco 17
David Toms 22
Jay Haas (kaptenens val) 23
Chris Riley 40
Fred Funk 59

Världsrankingen syftar på den senaste rankinglistan före Ryder Cup-veckan, alltså 12 september 2004 [1][död länk].

Resultat redigera

Dag 1 redigera

Fyrbollar
Colin Montgomerie
Pádraig Harrington
2 & 1     Tiger Woods
Phil Mickelson
Darren Clarke
Miguel Ángel Jiménez
5 & 4     Davis Love III
Chad Campbell
Paul McGinley
Luke Donald
  lika   Stewart Cink
Chris Riley
Sergio García
Lee Westwood
4 & 3     David Toms
Jim Furyk
Foursomes
Thomas Levet
Miguel Ángel Jiménez
    3 & 2 Jay Haas
Chris DiMarco
Pádraig Harrington
Colin Montgomerie
4 & 2     Davis Love III
Fred Funk
Darren Clarke
Lee Westwood
1 upp     Phil Mickelson
Tiger Woods
Luke Donald
Sergio García
2 & 1     Kenny Perry
Stewart Cink


Efter första dagen:
Europa USA


Dag 2 redigera

Fyrbollar
Sergio García
Lee Westwood
  lika   Jay Haas
Chris DiMarco
Darren Clarke
Ian Poulter
    4 & 3 Chris Riley
Tiger Woods
Paul Casey
David Howell
1 upp     Chad Campbell
Jim Furyk
Pádraig Harrington
Colin Montgomerie
    3 & 2 Stewart Cink
Davis Love III
Foursomes
Darren Clarke
Lee Westwood
5 & 4     Jay Haas
Chris DiMarco
Miguel Ángel Jiménez
Thomas Levet
    4 & 3 Phil Mickelson
David Toms
Luke Donald
Sergio García
1 upp     Jim Furyk
Fred Funk
Pádraig Harrington
Paul McGinley
4 & 3     Davis Love III
Tiger Woods


Efter andra dagen:
Europa 11 5 USA


Dag 3 redigera

Singlar
Paul Casey     3 & 2 Tiger Woods
Sergio García 3 & 2     Phil Mickelson
Darren Clarke   lika   Davis Love III
David Howell     6 & 4 Jim Furyk
Lee Westwood 1 upp     Kenny Perry
Colin Montgomerie 1 upp     David Toms
Luke Donald     5 & 3 Chad Campbell
Miguel Ángel Jiménez     1 upp Chris DiMarco
Thomas Levet 1 upp     Fred Funk
Ian Poulter 3 & 2     Chris Riley
Pádraig Harrington 1 upp     Jay Haas
Paul McGinley 3 & 2     Stewart Cink


Slutställning:
Europa 18½ USA


Segermarginalen på 9 poäng är den största någonsin för Europa, och den största för något av lagen sedan 1981, då USA vann med samma siffror. Lee Westwood satte putten som garanterade Europa minst oavgjort, 14-14, och några minuter senare satte Colin Montgomerie putten som säkrade ointagliga 14½ poäng till Europa.

Externa länkar redigera