Ryder Cup 2002

2002 års upplaga av Ryder Cup

Ryder Cup 2002 var den 34:e upplagan av matchspelstävlingen i golf som spelas mellan USA och Europa. 2002 års match spelades den 27–29 september på The Belfry i Warwickshire, England. Matchen skulle egentligen ha spelats redan år 2001, men sköts upp ett år på grund av 11 september-attackerna som inträffade bara några dagar före den planerade matchen. Båda lagen ställde dock upp med samma spelare som var kvalificerade till 2001 års match. USA var titelförsvarare efter att år 1999 ha vunnit på The Country Club i Brookline, Massachusetts.

34:e Ryder Cup
Flag of Europe  15½   12½  Flag of the United States
Europa vann Ryder Cup
Datum 2729 september
Bana The Belfry
Plats Wishaw, Warwickshire, England
Kaptener Sam Torrance (Europa)
Curtis Strange (USA)
«19992004»

FormatRedigera

Tävlingen bestod av 28 matcher, fördelade på tre dagar (fredag - söndag) enligt följande:

  • Dag 1 Fyra fyrboll-matcher på förmiddagen, följt av fyra foursome-matcher på eftermiddagen
  • Dag 2 Fyra foursome-matcher på förmiddagen, följt av fyra fyrboll-matcher på eftermiddagen
  • Dag 3 Tolv singelmatcher

En vunnen match ger 1 poäng, medan en oavgjord match ger ½ poäng. Laget som först når 14½ poäng har vunnit.

LagenRedigera

De båda lagen använde sig av olika poängsysten för att avgöra vilka 10 spelare som skulle bli direktkvalificerade till laget. Därutöver fick de båda kaptenerna, Sam Torrance och Curtis Strange, välja ytterligare två spelare var för att göra lagen kompletta. Laguttagningarna skedde 2001 men matchen flyttades till 2002.

    Europa   Kapten: Sam Torrance
Namn Världsranking
Sergio García 5
Pádraig Harrington 9
Colin Montgomerie 17
Darren Clarke 19
Bernhard Langer 27
Niclas Fasth 32
Thomas Bjørn 35
Jesper Parnevik 61
Paul McGinley 71
Pierre Fulke 88
Phillip Price 119
Lee Westwood 148
    USA   Kapten: Curtis Strange
Namn Världsranking
Tiger Woods 1
Phil Mickelson 2
David Toms 6
Davis Love III 7
Jim Furyk 10
David Duval 12
Scott Verplank 28
Scott Hoch 30
Mark Calcavecchia 42
Paul Azinger 51
Stewart Cink 59
Hal Sutton 125

Världsrankingen syftar på den senaste rankingen före Ryder Cup-veckan, alltså 22 september 2002 [1][död länk]. Eftersom lagen togs ut baserat på rankingen ett år tidigare, hade en del av spelarna hunnit sjunka rejält på världsrankingen fram till tidpunkten för matchen.

ResultatRedigera

Dag 1Redigera

Fyrbollar
Darren Clarke
Thomas Bjørn
1 upp     Tiger Woods
Paul Azinger
Sergio García
Lee Westwood
4 & 3     Davis Love III
David Duval
Colin Montgomerie
Bernhard Langer
1 upp     Scott Hoch
Jim Furyk
Pádraig Harrington
Niclas Fasth
    1 upp David Toms
Phil Mickelson
Foursomes
Darren Clarke
Thomas Bjørn
    2 & 1 Hal Sutton
Scott Verplank
Sergio García
Lee Westwood
2 & 1     Tiger Woods
Mark Calcavecchia
Colin Montgomerie
Bernhard Langer
  lika   Phil Mickelson
David Toms
Pádraig Harrington
Paul McGinley
    3 & 2 Jim Furyk
Stewart Cink


Efter första dagen:
Europa USA


Dag 2Redigera

Foursomes
Pierre Fulke
Phillip Price
    2 & 1 Phil Mickelson
David Toms
Lee Westwood
Sergio García
2 & 1     Jim Furyk
Stewart Cink
Colin Montgomerie
Bernhard Langer
1 upp     Scott Verplank
Scott Hoch
Darren Clarke
Thomas Bjørn
    4 & 3 Tiger Woods
Davis Love III
Fyrbollar
Niclas Fasth
Jesper Parnevik
    1 upp Mark Calcavecchia
David Duval
Colin Montgomerie
Pádraig Harrington
2 & 1     Phil Mickelson
David Toms
Sergio García
Lee Westwood
    1 upp Tiger Woods
Davis Love III
Darren Clarke
Paul McGinley
  lika   Scott Hoch
Jim Furyk


Efter andra dagen:
Europa 8 8 USA

Dag 3Redigera

Singlar
Colin Montgomerie 5 & 4     Scott Hoch
Sergio García     1 upp David Toms
Darren Clarke   lika   David Duval
Bernhard Langer 4 & 3     Hal Sutton
Pádraig Harrington 5 & 4     Mark Calcavecchia
Thomas Bjørn 2 & 1     Stewart Cink
Lee Westwood     2 & 1 Scott Verplank
Niclas Fasth   lika   Paul Azinger
Paul McGinley   lika   Jim Furyk
Pierre Fulke   lika   Davis Love III
Phillip Price 3 & 2     Phil Mickelson
Jesper Parnevik   lika   Tiger Woods


Slutställning:
Europa 15½ 12½ USA

Lagens kaptener Sam Torrance och Curtis Strange hade valt olika taktiker inför söndagens singlar: Strange hade satt sina starkaste kort sist, medan Torrance chansade och satte sina bästa spelare först i spelordningen. Detta visade sig vara det rätta draget, då matchen var avgjord innan USA:s starkaste spelare hade fått avsluta sina matcher.

Svensken Niclas Fasth hade chans att bli hjälte för Europa genom att vinna sin match mot Paul Azinger på 18:e green. Amerikanen satte dock ett bunkerslag direkt i hålet, och matchen delades. Det blev istället irländaren Paul McGinley som satte den avgörande putten på 18:e green, när han delade sin match med Jim Furyk, och säkrade de 14½ poängen för Europa.

Matchen mellan Pierre Fulke och Davis Love III spelades aldrig färdigt. Spelarna var lika efter 17:e hålet, men medan de höll på att spela det 18:e hålet, satte Paul McGinley den avgörande putten för Europa. Med 18:e green full av jublande européer bestämde sig Fulke och Love för att dela matchen, och inte spela färdigt det 18:e hålet[1]. Detta uppskattades dock inte av spelbolagen och de spelare som hade satsat pengar på matchen, och efter detta år bestämdes att alla singlar skall spelas färdigt, oavsett om hela Ryder Cup-matchen är avgjord eller inte.

Jesper Parnevik och Tiger Woods, som spelade den sista singeln, spelade klart denna, trots att matchen var avgjord. Parnevik låg under med ett hål inför det 18:e, men lyckades dela matchen efter att Woods treputtat på sista hålet.[2]

ReferenserRedigera

  1. ^ Fulke levels with Love BBC 29 september 2002
  2. ^ Countdown to Ryder Cup glory BBC 29 september 2002

Externa länkarRedigera