Runebergstårta
En runebergstårta är en bakelse som äts på Runebergsdagen den 5 februari i Finland. Den har fått sitt namn efter Finlands nationalskald Johan Ludvig Runeberg, som påstås dagligen ha ätit en sådan bakelse. Det sägs också att det var hans fru Fredrika Runeberg som skapade bakelsen på 1850-talet, men sanningshalten bakom detta har ifrågasatts. Sockerbagaren Lars Astenius bakade redan på 1840-talet en variant av "Runebergs bakelser".[1] I Fredrika Runebergs handskrivna receptbok från början av 1850-talet finns receptet till ett bakverk kallat Runebergs bakelse. [2][3] Ekbergs Café lanserade som första konditori Runebergstårtan på 1860-talet.[4]
| Runebergstårta | |
 | |
| Land | Finland |
|---|---|
| Ursprung | Lars Astenius och Fredrika Runeberg |
| År | (1840-talet) |
| Huvudinnehåll | Mandel, ströbröd, rom eller punsch, kristyr, hallonsylt. |
I början av 1900-talet fanns det förutom Runebergstårtor även Runebergsbullar, Runebergskakor, Runebergsbakelser och "tårta à la Runeberg", en efterrätt på festsupéer. Från och med 1910-talet började Runebergsbakverken allt tydligare höra ihop med Runebergsdagen den 5 februari. Runebergstårtor var länge "finmansbröd" och blev allmänt kända först på 1950-1960-talet.[5]
Idag finns många varianter av bakelsen, och exakt hur den ursprungligen såg ut är inte känt, men den vanligaste varianten idag är en grov, cylindrisk bakelse gjord på mandel eller hasselnötter och ströbröd som är indränkt i rom eller punsch och garnerad med kristyr och hallonsylt.
Fredrika Runebergs originalrecept redigera
| ” | 1 ℔[a] smör, 1 ℔ mjöl, 1 ℔ socker, ¼ ℔ sötmandel och ¼ ℔ dito bitter, 2 st ägg. Mandeln, oskollad, stötes men ej fin, knådas mycket, mycket väl på bordet, kaflas ut som vanlig tortdeg något tjockare än till vanliga tårtor. Urtages med runda bläckformer utan botten och gräddas med dem på spjell, i icke mycket stark värme, tills de blir ljusbruna, hvapå de med form ställas på degen och uttryckes sålunda att den råa skifvan blir under och den gräddade på, hvar efter man ofvanpå den gräddade delen lägger af rå smet en krans omkring och ett dubbelt kors ovanpå samt litet syllt deremellan, allt in i formen. Smörjes med äggula och sättes åter i ugnen.[6] | „ |
Se även redigera
Referenser redigera
Kommentarer redigera
Noter redigera
- ^ ”Runeberg.net: Familj och fritidsintressen”. Arkiverad från originalet den 25 december 2019. https://web.archive.org/web/20191225213527/http://www.runeberg.net/swe/a_7_t.html. Läst 26 december 2006.
- ^ ”5 februari Runebergsdagen | Historiehuset”. www.historiehuset.se. https://www.historiehuset.se/blog/5-februari-runebergsdagen. Läst 19 januari 2021.
- ^ Runeberg, Fredrika, 1807-1879. (2003). Receptbok. Svenska litteratursällskapet i Finland. ISBN 951-583-093-1. OCLC 186019824. https://www.worldcat.org/oclc/186019824. Läst 2 februari 2021
- ^ ”Ekbergs café - Uppslagsverket Finland”. www.uppslagsverket.fi. https://www.uppslagsverket.fi/sv/sok/view-170045-Ekberg. Läst 29 april 2022.
- ^ Bergman, Anne; Ekrem, Carola (2020). ”Stora finlandssvenska festboken”. Svenska litteratursällskapet i Finland. https://www.sls.fi/sv/utgivning/stora-finlandssvenska-festboken.
- ^ Runeberg, Fredrika Charlotta Tengström, 1807-1879. (2003). Receptbok. Svenska litteratursällskapet i Finland. ISBN 951-583-093-1. OCLC 53868499. https://www.worldcat.org/oclc/53868499. Läst 5 februari 2021
Externa länkar redigera
Wikimedia Commons har media som rör Runebergstårta.- Recept på runebergstårta på Marthaförbundets webbplats
- Runebergstårta på livsmedelsdatabasen Fineli
- Runebergstårta i Uppslagsverket Finland (webbupplaga, 2012). CC-BY-SA 4.0
