Rosenpapegojnäbb

asiatisk fågelart

Rosenpapegojnäbb[2] (Sinosuthora webbiana) är en liten och långstjärtad tätting som numera vanligen placeras i familjen papegojnäbbar.[3] Den förekommer naturligt i Östasien, med en frilevande population med okänt ursprung i italienska Lombardiet. Beståndet anses vara livskraftigt.

Rosenpapegojnäbb
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Parrotbill 0780.jpg
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljPapegojnäbbar
Paradoxornithidae
SläkteSinosuthora
ArtRosenpapegojnäbb
S. webbiana
Vetenskapligt namn
§ Sinosuthora webbiana
Auktor(Gould, 1852)
Synonymer
  • Paradoxornis webbianus
  • Suthora webbiana
Hitta fler artiklar om fåglar med

KänneteckenRedigera

UtseendeRedigera

Rosenpapegojnäbben är en rätt liten (11–12,5 cm) och långstjärtad papegojnäbb, lik dess nära släktingar brunvingad och gråstrupig papegojnäbb. Denna art är generellt sand- eller skärbrun, mörkare och mer åt kastanjebrun på hjässa och vingar, undertill blekare beigebrun. Den långa och tvärt avskurna stjärten är mörkare, med gråbruna yttre stjärtpennor. Näbben är mycket kort och knubbig och de svarta ögonen sticker ut som pepparkorn på det otecknade ansiktet.[4]

LätenRedigera

Sången återges i engelsk litteratur som "rit rit piwee-you wee-ee-ee". Från flockar hörs tunna och tjattrande "chii chii chii chii".[4]

Utbredning och systematikRedigera

Rosenpapegojnäbben förekommer naturligt i östra Asien, i Kina och Korea. Den delas in i sex underarter med följande utbredning:[5]

  • Sinosuthora webbiana suffusa – förekommer i bergen i nordvästra Kina (Shaanxi till västra Sichuan, Jiangxi, Guangdong)
  • Sinosuthora webbiana mantschurica – förekommer i östra Manchuriet i nordöstra Kina (östra Liaoning)
  • Sinosuthora webbiana fulvicauda – förekommer i nordöstra Kina (södra Liaoning) till Sydkorea
  • Sinosuthora webbiana webbiana – förekommer i kustnära östra Kina (södra Jiangsu och norra Zhejiang)
  • Sinosuthora webbiana elisabethae – förekommer i bergsskogarna i södra Kina (sydöstra Yunnan) och nordvästra Tonkin
  • Sinosuthora webbiana bulomacha – förekommer i höglandsområden i Taiwan
 
Rosenpapegojnäbbens utbredningsområde.

Fågeln är även tillsammans med gråstrupig papegojnäbb införd till Lombardiet i Italien där de etablerat en frilevande population.[6]

Vissa behandlar rosenpapegojnäbb, brunvingad papegojnäbb och gråstrupig papegojnäbb som en och samma art. Där utbredningsområdet överlappar med den senare ses de i blandade flockar och har hybridiserat. Även i Italien ses hybrider.[7]

 
Rosenpapegojnäbb fotograferad i Italien, där den etablerat en frilevande population med oklart ursprung.

SläktestillhörighetRedigera

Tidigare inkluderades alla papegojnäbbar förutom större papegojnäbb (Conostoma oemodium) i Paradoxornis. DNA-studier visar dock att större papegojnäbb och den amerikanska arten messmyg (Chamaea fasciata) är inbäddade i släktet.[8] Paradoxornis har därför delats upp i ett antal mindre släkten.

FamiljetillhörighetRedigera

DNA-studier visar att papegojnäbbarna bildar en grupp tillsammans med den amerikanska arten messmyg, de tidigare cistikolorna i Rhopophilus samt en handfull släkten som tidigare också ansågs vara timalior (Fulvetta, Lioparus, Chrysomma, Moupinia och Myzornis). Denna grupp är i sin tur närmast släkt med sylvior i Sylviidae och har tidigare inkluderats i den familjen, vilket i stor utsträckning görs fortfarande. Enligt sentida studier[9] skilde sig dock de båda grupperna sig åt för hela cirka 19 miljoner år sedan, varför tongivande International Ornithological Congress (IOC) numera urskilt dem till en egen familj, Paradoxornithidae. Denna linje följs här.

LevnadssättRedigera

Rosenpapegojnäbben påträffas i snår, flodnära buskmarker, skogsbryn och utkanten av vassbälten, ofta i ljudliga, kringflygande flockar. Den lever av frön, blommor, frukt och knoppar, men även insekter och deras ägg. Fågeln häckar mellan april och augusti och lägger flera kullar, oftast två.[4][7]

Status och hotRedigera

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling och tros inte vara utsatt för något substantiellt hot.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC).[1] Världspopulationen har inte uppskattats men den beskrivs som vanlig och vida spridd.[10]

NamnRedigera

John Gould som beskrev arten vetenskapligt 1852 gav den artnamnet webbianus som en hyllning till en viss "Mr. [J.] Webb, en herre som varit behjälplig i att uppmärksamma oss på ansenliga samlingar av fåglar och fyrbenta djur från grannskapet kring Shanghai i Kina /.../ som en hyllning till givaren av denna art och många andra intressanta fåglar till British Museum".[11]

NoterRedigera

  1. ^ [a b c] Birdlife International 2018 Suthora webbiana . Från: IUCN 2018. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2021-3. Läst 21 december 2021.
  2. ^ BirdLife Sverige (2021) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  3. ^ Rasmussen P & D Donsker (Eds). 2020. IOC World Bird List (v10.2). doi :  10.14344/IOC.ML.10.2.
  4. ^ [a b c] Mark Brazil (2009) Birds of East Asia, Helm Field Guide, A&C Black Publishers, London, ISBN 978-0-7136-7040-0
  5. ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2016) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2016 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-08-11
  6. ^ Boto, A., Galimberti, A. & Bonser, R. (2009) The parrotbills in Lombardy, Italy. Birding World 22(11): 471–474.
  7. ^ [a b] Robson, C. (2018). Vinous-throated Parrotbill (Sinosuthora webbiana). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/59708 20 december 2018).
  8. ^ Yeung, C.K.L., R.-C. Lin, F. Lei, C. Robson, L.M. Hung, W. Liang, F. Zhou, L. Han, S.-H. Li, and X. Yang (2011), Beyond a morphological paradox: Complicated phylogenetic relationships of the parrotbills (Paradoxornithidae, Aves), Mol. Phylogenet. Evol. 61, 192-202.
  9. ^ Cai, T., A. Cibois, P. Alström, R.G. Moyle, J.D. Kennedy, S. Shao, R. Zhang, M. Irestedt, P.G.P. Ericson, M. Gelang, Y. Qu, F. Lei, and J. Fjeldså (2019), Near-complete phylogeny and taxonomic revision of the world's babbler (Aves: Passeriformes), Mol. Phylogenet. Evol. 130, 346-356.
  10. ^ del Hoyo, J.; Elliott, A.; Christie, D. 2007. Handbook of the Birds of the World, vol. 12: Picathartes to Tits and Chickadees. Lynx Edicions, Barcelona, Spain.
  11. ^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkarRedigera