Rolf Lydahl

svensk skådespelare

Rolf Göran Lydahl, född 29 september 1959 i Skårby, Skåne, är en svensk skådespelare.

Rolf Lydahl
FöddRolf Göran Lydahl
29 september 1959 (61 år)
Skårby, Skåne
Webbplatshttp://www.rolflydahl.se/
IMDb SFDb

BiografiRedigera

Rolf Lydahl utbildade sig vid Statens scenskola i Malmö 1981–1984.[1]

Rolf Lydahl är frilansande skådespelare med erfarenhet av film, tv, teater, musikteater och musikal. Han har sedan spelat på ett flertal av landets teatrar, såsom Stockholms stadsteater, Riksteatern, Göteborgs stadsteater, Göta Lejon, Teater Västmanland, Västanå teater, Malmö Opera och Göteborgsoperan. Han gjorde även huvudrollen som Carlsson i Norska Riksteatrets uppsättning av Hemsøboerna. Lydahl har medverkat i ett trettiotal film- och tv-produktioner och är en flitigt anlitad röstskådespelare. Han skriver och producerar även egna musikteaterföreställningar.

Efter Magnus Härenstams bortgång 2015 fick Lydahl efterträda honom som rösten till Reinard Räv i Bamse och dunderklockan (2018).

FilmografiRedigera

TeaterRedigera

RollerRedigera

År Roll Produktion Regi Teater
1983 Bent
Martin Sherman
Georg Malvius Örebro länsteater[2]
1985 Klaveret Historien om ett träd
Leif Sundberg Teater Västmanland
Mackie Kniven Tolvskillingsoperan
Bertolt Brecht och Kurt Weill
Elisabeth Zillmer Teater Västmanland
Eilif Mor Courage
Bertolt Brecht
Leif Sundberg Teater Västmanland
1986 Hunden Sagan om den lilla farbrorn
Finn Paulson Teater Västmanland
1988 Gusten Hemsöborna
August Strindberg
Jan Bergman Angeredsteatern
1989 Lopachin Körsbärsträdgården
Anton Tjechov
Martin Berggren Angeredsteatern
1990 Garibaldi Skyttekungen dog i gryningen
Alejandro Quintana Teater Västmanland
Majakovskij Med hjärtat i handen
Rolf Lydahl
Birgitta Egerbladh
Sigurdteatern
1994 Elmer Diktonius Guds djärvaste ängel
Kerstin Österlin Sigurdteatern
1995 Rollen Dårarnas Afton
Rolf Lydahl
Birgitta Egerbladh
Teater Västmanland
1998 Rollen Chansons Françaises
Rolf Lydahl Teater Västmanland
Nils Nils Holgerssons underbara resa
Selma Lagerlöf
Leif Stinnerbom Västanå teater
2002 Gösta Berling Gösta Berlings saga
Selma Lagerlöf
Leif Stinnerbom Berättarladan
2003 Carlsson Hemsöborna
August Strindberg
Leif Stinnerbom Västanå teater
2004 Mercutio Romeo och Julia
William Shakespeare
Leif Stinnerbom Västanå teater
2005 Jean Fröken Julie
August Strindberg
Leif Stinnerbom Västanå teater
2006 Peer Peer Gynt
Henrik Ibsen
Leif Stinnerbom Västanå teater
2007 Shere Khan
Akela
Djungelboken
Rudyard Kipling
Alexander Mørk-Eidem Stockholms stadsteater
Fagot Mästaren och Margarita
Michail Bulgakov
Leif Stinnerbom Stockholms stadsteater
2008 Medverkande Krig och fred
Lev Tolstoj
Carolina Frände Stockholms stadsteater
Pastor Harper
Mr Gibbs
Arsenik och gamla spetsar
Joseph Kesselring
Eva Dahlman Stockholms stadsteater
2011 Metaphor Man Stjärnsmäll
Rikard Bergqvist
Rikard Bergqvist Parkteatern
De vuxna m.fl Hair
Gerome Ragni, James Rado och Galt MacDermot
Ronny Danielsson Stockholms stadsteater
2012 Hannas Jesus Christ Superstar
Andrew Lloyd Webber och Tim Rice
Ronny Danielsson Göta Lejon
2013 Åke Carmencita Rockefeller
Rikard Bergqvist Malmö Opera
2014 Magaldi Evita
Andrew Lloyd Webber och Tim Rice
Ronny Danielsson Göta Lejon
2016 Monsieur Firmin The Phantom of the Opera
Andrew Lloyd Webber, Charles Hart och Richard Stilgoe
Harold Prince Cirkus, Stockholm
2017 George Watson
Jackie Elliot, understudy
Billy Elliot
Elton John och Lee Hall
Ronny Danielsson Kulturhuset Stadsteatern
Higgins My Fair Lady
Alan Jay Lerner och Frederick Loewe
Elisa Kragerup Kulturhuset Stadsteatern
2019 Diskokaj M fl Varning på stan nu mår kung i baren illa igen
Magnus Uggla
Rikard Bergqvist Göta Lejon
2020 Dan Next to Normal
Brian Yorkey och Tom Kitt
Ronny Danielsson Uppsala Stadsteater

KällorRedigera

FotnoterRedigera

  1. ^ ”Rolf Lydahl”. Svensk Filmdatabas. http://sfi.se/sv/svensk-filmdatabas/Item/?type=PERSON&itemid=214697&ref=%2ftemplates%2fSwedishFilmSearchResult.aspx%3fid%3d1225%26epslanguage%3dsv%26searchword%3drolf+lydahl%26type%3dPerson%26match%3dBegin%26page%3d1%26prom%3dFalse. Läst 2 augusti 2012. 
  2. ^ Bengt Jahnsson (20 november 1983). ”'Bent' på svensk scen stark och osentimental”. Dagens Nyheter: s. 19. https://arkivet.dn.se/tidning/1983-11-20/315/19. Läst 6 mars 2018. 

Externa länkarRedigera