Robert Gustaf Broman, född 5 september 1815 i Nyköping, Södermanlands län, död 25 september 1874 i Hovförsamlingen, Stockholm[1] , var en svensk skådespelare.[2]

Robert Broman
Robert Broman, skådespelare vid Kungliga Dramatiska teatern 1862
Robert Broman, skådespelare vid Kungliga Dramatiska teatern 1862
FöddRobert Gustaf Broman
5 september 1815
Död25 september 1874 (59 år)

Broman var 1835–1853 anställd vid olika sällskap i landsorten, bland annat hos Pierre Deland. Han ledde 1853–1854 tillsammans med J. V. Weselius den nyöppnade Södra teatern. Åren 1854–1857 var Broman anställd vid Mindre teatern och från 1857 vid Kungliga teatern. Bland Bromans roller märks Spole i En midsommarnattsdröm, Botvid i Bröllopet på Ulfåsa, majoren i Majorens döttrar och Perrichon i Herr Perrichons resa.[2]

Teater redigera

Roller (ej komplett) redigera

År Roll Produktion Regi Teater
1863 Bassecourt, kapitalist Så kallade Hedersmän
Théodore Barrière och Ernest Capendu
Kungliga Dramatiska Teatern[3]
Stål, grosshandlare Rosa och Rosita
Clara Andersen
Kungliga Dramatiska Teatern[3]
Pont-aux-Choux En bengalisk tiger
Edouard Brisebarre
Kungliga Dramatiska Teatern[3]
Geronte Scapins skälmstycken
Molière
Kungliga Dramatiska Teatern
Mr Gillmore, Fairlies advokat Den hvitklädda qvinnan
Wilkie Collins
Kungliga Dramatiska Teatern
1868 Hans Wachtmeister Lejonet vaknar
Frans Hedberg
Kungliga Dramatiska Teatern[4]
1871 Bredahl, bok- och detaljhandlare De skenhelige
J. Wibe
Kungliga Dramatiska Teatern[5]
1873 Nämndeman Vid riksgränsen
Frans Hedberg
Kungliga Dramatiska Teatern
Simon Fourniez, köpman Gringoire
Théodore de Banville
Kungliga Dramatiska Teatern

Källor redigera

Tryckta källor redigera

Externa länkar redigera

Fotnoter redigera

  1. ^ Sveriges Dödbok SDB 1860–2016, USB, Version 7.10, Sveriges Släktforskarförbund (2016).
  2. ^ [a b] Svensk uppslagsbok 1939: Robert Broman
  3. ^ [a b c] ”Teaterannons”. Aftonbladet: s. 1. 19 september 1863. https://tidningar.kb.se/4112678/1863-09-19/edition/0/part/1/page/1. Läst 1 december 2021. 
  4. ^ ”Teaterannons”. Aftonbladet: s. 1. 30 november 1868. http://tidningar.kb.se/4112678/1868-11-30/edition/0/part/1/page/1. Läst 1 september 2016. 
  5. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 24 april 1871. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1871-04-24/1928/3. Läst 6 augusti 2015.