Renata av Lothringen född 20 april 1544 i Nancy och död 22 maj 1602 i München, var en hertiginna av Bayern genom sitt äktenskap med hertig Vilhelm V av Bayern. Hon var dotter till Frans I av Lothringen och Kristina av Danmark. Hennes morföräldrar var Kristian II av Danmark och Elisabet av Österrike.

Renata av Lothringen
Hans von Aachen - Renata von Lothringen - Burg Trausnitz (cropped).jpg
Född20 april 1544[1]
Nancy[2]
Död22 maj 1602[3] (58 år)
München[2]
BegravdSt. Michael[4]
MedborgarskapTyskland
SysselsättningAristokrat
MakeVilhelm V av Bayern
(g. 1568–)[2][5]
BarnMaximilian I av Bayern (f. 1573)
Maria Anna von Bayern (f. 1574)
Philipp von Bayern (f. 1576)
Ferdinand von Bayern (f. 1577)
Albrecht VI (f. 1584)
Magdalena av Bayern (f. 1587)
FöräldrarFrans I av Lothringen
Kristina av Danmark[2]
SläktingarKarl III av Lothringen (syskon)[2]
Dorothea av Lothringen (syskon)[2]
Redigera Wikidata

BiografiRedigera

Renata gifte sig med Vilhelm V av Bayern den 22 februari 1568, i en stor ceremoni i München i Bayern, vilket beskrevs i detalj av Massimo Troiano i hans Dialoghi (1569). Festivalen varade i 18 dagar, 5.000 ryttare deltog och musikfestivalen var ordnad av Orlando di Lasso. Under sin tid som hertiginna levde Renata ett spartanskt liv tillägnat välgörenhet, och hon beskrevs som ödmjuk och kärleksfull. Renata och Vilhelm lämnade så småningom hovet och bosatte sig hos jesuitorden i München. Renata ägnade sig specifikt åt att ta hand om sjuka, fattiga och pilgrimer. Hennes sista officiella uppgift var invigningen av kyrkan St Mikael år 1597. Hon tillbringade sina sista år i det sjukhus som grundats av hennes svärfar. Renata vördades efter sin död som ett helgon av Bayerns befolkning, men blev aldrig officiellt kanoniserad.

I Sverige var Renata känd för det äktenskapsförslag som Erik XIV gav henne. I juni 1566 fick Nils Svantesson Sture uppdrag att framföra kungens anbud till prinsessan, och i maj 1567 ankom han till Uppsala med hennes ja. Men de därpå följande händelserna i Sverige omöjliggjorde giftermålet, som från början varit motarbetat från flera håll, och 1568 gifte sig Renata med hertig Vilhelm V av Bayern. I sitt äktenskap med honom hade hon 10 barn och bland dem märks den från 30-åriga kriget bekante hertig Maximilian, som i spetsen för ligan kämpade mot protestanterna och Gustav II Adolf.

Även om frieriet från Erik aldrig gav något resultat så gifte sig en av hennes ättlingar, Josefina av Leuchtenberg, med en av Eriks efterträdare, den blivande kung Oscar I av Sverige och Norge 1823. Den första ättlingen till Renata på Sveriges och Norges troner var således Karl XV och på den danska tronen Kristian X av Danmark. Alla nuvarande nordiska monarker härstammar från Renata.

BarnRedigera

ReferenserRedigera

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, tidigare version.

NoterRedigera

  1. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 9 april 2014, licens: CC0.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d e f] läs online, genealogy.euweb.cz, läst: 20 januari 2016.[källa från Wikidata]
  3. ^ Darryl Roger Lundy, The Peerage, The Peerage person-ID: p4225.htm#i42245, omnämnd som: René de Lorraine, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ hämtat från: franskspråkiga Wikipedia.[källa från Wikidata]
  5. ^ The Peerage person-ID: p4225.htm#i42245, läst: 7 augusti 2020.[källa från Wikidata]

Externa länkarRedigera

Företrädare:
Anna av Österrike
Hertiginna av Bayern
1579–1597
Efterträdare:
Elisabet av Lothringen