Religiositet och utbildningsnivå
Statistiska samband mellan religiositet och utbildningsnivå har studerats sedan senare halvan av 1900-talet, och diskuteras bland annat inom religionssociologi och religionspsykologi. Syftet kan vara att förstå religioners både positiva och negativa betydelse för läskunnighet, demokratisering och välfärd, att förstå läskunnighetens betydelse för spridande av läseri och nya väckelserörelser, och att förstå hur välfärd och högre utbildning i sin tur bidrar till sekulariseringen i ett land.
Olika studier leder till kontrasterande slutsatser gällande om sambandet är positivt eller negativt, med anmärkningsvärda skillnader mellan generationer och länder, och beroende på om "religiositet" mäts som religionsutövande (som till exempel frekvensen av besök i religiösa byggnader) eller som religiös övertygelser (till exempel tro på mirakel eller gudomars existens).
Skillnad mellan generationer och mellan länder redigera
Studier visar att det tidigare negativa sambandet mellan religiositet och utbildningsnivå har blivit positivt i senare generationer i Storbritannien[2] och USA[3].
En undersökning från 2012 tyder på en positiv korrelation mellan religiositet och utbildningsnivå i afrikanska länder (det vill säga de som har en tro har i genomsnitt högre utbildningsnivå), och negativ korrelation mellan religiositet och utbildningsnivå i västvärlden (det vill säga att troende som grupp har lägre utbildningsnivå). Den visar dock att korrelationen mellan kyrkobesökande och utbildningsnivå är positiv i engelsktalande länder, ej påvisbar (inom felmarginalen) i protestantiska delen av Europa, och negativ i katolska Europa.[4] År 2000 fann man en negativ korrelation mellan utbildning och religiositet i USA, men resultaten var osäkra vad gäller samhällsvetenskap.[5] En Gallupundersökning år 2006 ger ytterligare stöd för tanken att tron på en gud minskar med utbildningsnivån.[6]
Skillnad beroende på hur religiositet mäts redigera
En internationell studie från 1998 visar att i vissa västerländska nationer minskar intensiteten i övertygelser med utbildning, medan utbildningsnivån ökar med religionsutövandet.[7] Exempelvis är majoriteten av universitetsprofessorer i USA, även vid "elituniversitet", religiösa, enligt en studie, och flera studier tyder på att religiösa har högre utbildning än icke-religiösa.[8]
I en studie i USA från 1999 visade det sig att 90 % av befolkningen hade en klar tro på en personlig gud och på ett liv efter detta, medan bara 5 % av vetenskapsmännen med universitetsexamen (BS) gjorde det[9]. En annan studie, från 1988, fann att drygt 5 % av matematikerna, knappt 10 % av biologerna och något över 15 % av fysikerna tror på Gud.[10] I en undersökning 1988[11] gjord av Larson och Witham omfattande alla 517 medlemmarna av amerikanska vetenskapsakademin visade att 72,2 % saknade tro på en personlig gud och 20,8 % uttryckte tvivel eller agnosticism medan 7,0 % gav uttryck för en personlig tro. Detta var en uppföljningsstudie av deras tidigare undersökning 1996[12] som i sin tur var en uppföljning av en tidigare studie av James Leuba från 1916[13].
Se även redigera
Källor redigera
- ^ Kosmin, Barry A.; Keysar, Ariela (2006). Religion in a Free Market Religious and Non-Religious Americans: Who, What, Why, Where. Ithaca, NY: Paramount Market Publ. ISBN 097669736X
- ^ David Voas and Siobhan McAndrew (2014). ”Three Puzzles of Non-religion in Britain”. i Arweck, Elisabeth; Bullivant, Stephen; Lee, Lois. Secularity and Non-religion. London: Routledge. ISBN 9780415710442
- ^ Smith, Christian; Snell, Patricia (2009). Souls in Transition: The Religious and Spiritual Lives of Emerging adults. Oxford University Press. sid. 248–251. ISBN 9780195371796. ”However, something very interesting emerged when scholars took a second look at the question more recently. They found that the religiously undermining effect of higher education on recent generation of youth disappeared. Most of the older research was conducted on baby boomers for whom college did indeed corrode religious faith and practice. But many studies more recently have shown that conventional wisdom about baby boomers does not apply to today's youth. Higher education no longer seem to diminish religion in emerging adults." "In every case, emerging adults are slightly more religious than those who are not in college, although only the differences in overall religiousness and service attendance are statistically significant. In short, if anything, it is not attending college that is associated with lower levels of religious practice, though those differences are slight.”
- ^ http://pepsic.bvsalud.org/scielo.php?pid=S1413-389X2012000100009&script=sci_arttext "Is it smart to believe in God? The relationship of religiosity with education and intelligence"], 2012, Table II.
- ^ http://www.livescience.com/othernews/050811_scientists_god.html
- ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 28 augusti 2006. https://web.archive.org/web/20060828012252/http://poll.gallup.com/content/?ci=23470. Läst 12 april 2017.
- ^ Sacerdote, Bruce; Glaeser, Edward L. (January 2001). ”Education and Religion”. National Bureau of Economic Research. 29. http://scholar.harvard.edu/files/glaeser/files/w8080.pdf.
- ^ Smith, Christian (1998). American Evangelicalism: Embattled and Thriving. University of Chicago Press. sid. 76–77. ISBN 978-0226764191
- ^ Scientific American, september 1999
- ^ Sceptic, 1988 vol.6 #2.8
- ^ Nature, 1988 394 (6691), 313. "Leading scientists still reject God" [1]
- ^ Nature, 1987 386, 435--436. "Scientists are still keeping the faith"
- ^ Leuba, J. H., The Belief in God and Immortality: A Psychological, Anthropological and Statistical Study. Sherman, French & Co., Boston. 1916