Öppna huvudmenyn
Skillnader i utbildningsnivå bland religiösa grupper i USA, 2001 ARIS data.[1]

Statistiska samband mellan religiositet och utbildningsnivå har studerats sedan senare halvan av 1900-talet, och diskuteras bland annat inom religionssociologi och religionspsykologi. Syftet kan vara att förstå religioners både positiva och negativa betydelse för läskunnighet, demokratisering och välfärd, att förstå läskunnighetens betydelse för spridande av läseri och nya väckelserörelser, och att förstå hur välfärd och högre utbildning i sin tur land bidra till sekulariseringen i ett land.

Utbildningsnivå i en grupp kan mätas som andel som har uppnått ett visst antal skolår eller en viss examen enligt standarden International Standard Classification of Education (ISCE). Graden av religiositet kan mätas som exempelvis trosuppfattning (andel som tror på existensen av en eller flera gudomar) eller religionsutövning (frekvens av besök i religiösa byggnader). Olika studier visar kontrasterande slutsatser om koppling mellan religiositet och utbildningsnivå, beroende på hur graden av religiositet mäts, och på vilka delar av världen och vilka religioner som studeras.

En undersökning från 2012 tyder på en positiv korrelation mellan religiositet och utbildningsnivå i afrikanska länder (det vill säga de som har en tro har i genomsnitt högre utbildningsnivå), och negativ korrelation mellan religiositet och utbildningsnivå i västvärlden (det vill säga att troende som grupp har lägre utbildningsnivå). Den visar dock att korrelationen mellan kyrkobesökande och utbildningsnivå är positiv i engelsktalande länder, ej påvisbar (inom felmarginalen) i protestantiska delen av Europa, och negativ i katolska Europa.[2] År 2000 fann man en negativ korrelation mellan utbildning och religiositet i USA, men resultaten var osäkra vad gäller samhällsvetenskap.[3] En Gallupundersökning år 2006 ger ytterligare stöd för tanken att tron på en gud minskar med utbildningsnivån.[4]

I en studie i USA visade det sig att 90 % av befolkningen hade en klar tro på en personlig gud och på ett liv efter detta, medan bara 5 % av vetenskapsmännen med universitetsexamen (BS) gjorde det och endast 3 % av de vetenskapsmän som var framstående[5][citat från källa efterfrågat]. En annan studie fann att drygt 5 % av matematikerna, knappt 10 % av biologerna och något över 15 % av fysikerna tror på Gud.[6]

I en undersökning 1988[7] gjord av Larson och Witham omfattande alla 517 medlemmarna av amerikanska vetenskapsakademin visade att 72,2 % saknade tro på en personlig gud och 20,8 % uttryckte tvivel eller agnosticism medan 7,0 % gav uttryck för en personlig tro. Detta var en uppföljningsstudie av deras tidigare undersökning 1996[8] som i sin tur var en uppföljning av en tidigare studie av James Leuba[9].

En studie av Benjamin Beit-Hallahmi fann att "bland Nobelpristagare inom vetenskaperna liksom även i litteratur fanns en anmärkningsvärd irregiliositet jämfört med den population de kom från"[10]. Einstein kan nämnas som ett exempel på ateistiska nobelpristagare. Han sade bland annat "From the viewpoint of a Jesuit priest I am, of course, and have always been an atheist". Vid en genomgång av ett större antal undersökningar drog Paul Bell slutsatsen "Av 42 undersökningar gjorda sedan 1927 om sambandet mellan religiös tro och en persons intelligens och/eller utbildningsnivå så visade alla utom fyra undersökningar ett omvänt samband. Det vill säga ju högre intelligens och/eller utbildningsnivå man har desto mindre är sannolikheten att man är religiös eller har någon "tro" av något slag".[11]

Se ävenRedigera

KällorRedigera

  1. ^ Kosmin, Barry A.; Keysar, Ariela (2006). Religion in a Free Market Religious and Non-Religious Americans: Who, What, Why, Where. Ithaca, NY: Paramount Market Publ. ISBN 097669736X 
  2. ^ http://pepsic.bvsalud.org/scielo.php?pid=S1413-389X2012000100009&script=sci_arttext "Is it smart to believe in God? The relationship of religiosity with education and intelligence"], 2012, Table II.
  3. ^ http://www.livescience.com/othernews/050811_scientists_god.html
  4. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 28 augusti 2006. https://web.archive.org/web/20060828012252/http://poll.gallup.com/content/?ci=23470. Läst 12 april 2017. 
  5. ^ Scientific American, september 1999
  6. ^ Sceptic, 1988 vol.6 #2.8
  7. ^ Nature, 1988 394 (6691), 313. "Leading scientists still reject God" [1]
  8. ^ Nature, 1987 386, 435--436. "Scientists are still keeping the faith"
  9. ^ Leuba, J. H., The Belief in God and Immortality: A Psychological, Anthropological and Statistical Study. Sherman, French & Co., Boston. 1916
  10. ^ Beti-Hallahmi B och Argyle M The Psychology of Religious Behaviour, Belief and Experiance, Routledge 1997
  11. ^ Bell P Mensa Magazine, Feb, 2002, 12-13