Refluxesofagit
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2017-12) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Refluxesofagit[1] är en inflammation (suffix -it), som drabbar matstrupen (esofagus). Detta beror på att magsyra åker åt fel håll (reflux) och kommer upp i matstrupen. När området för magmunnen (LES) befinner sig ovanför diafragma kan LES öppna sig och släppa ut maginnehåll. Detta sker naturligt flera gånger om dagen och när vi rapar och kräks. Därefter ska LES kontrollerat glida tillbaka till sin naturliga plats under diafragman. När LES är under diafragman kan inte maginnehållet (magsyra, mat eller luft) ta sig till matstrupen. Vid refluxesofagit är vanligen diafragmans muskulatur försvagad och gör att LES och del av magsäcken okontrollerat glider upp i brösthålan och ger reflux. Den vanligaste orsaken till detta är en försvagad inre muskulatur (diaframgabråck) och övervikt, graviditet, ålderdom[2] och muskelsjukdom kan förvärra tillståndet. Det finns även vissa studier som visar att rökning och alkohol förvärrar tillståndet ytterligare. Vanliga symptom är halsbränna, harklingar, segt slem, reflux och sura uppstötningar. En del får även torrhosta, sväljsvårigheter och klumpkänsla i halsen.
Refluxesofagit | |
Latin: morbus refluxualis oesophageus | |
Klassifikation och externa resurser | |
---|---|
ICD-10 | K20 |
ICD-9 | 530.10 |
Medlineplus | 001153 |
MeSH | svensk engelsk |
Vid diagnosticering går man in med ett instrument i matstrupen och magsäcken (gastroskopi), och ibland mäts pH och tryck i matstrupen under 24 timmar. Långvarigt tillstånd med magsyra i matstrupen kan leda till en lokal cellförändring då det ursprungliga flerskiktade skivepitelet förändras till cylindriskt epitel. Detta kallas Barretts esofagus.
Refluxesofagit behandlas effektivt med protonpumpshämmare (PPI) då denna läkemedelsgrupp tar bort saltsyreproduktionen i magsäcken och detta leder till att magsyran blir mindre frätande. Den försvagade muskulaturen blir inte starkare av PPI. Protonpumpshämmare ska ej användas under längre tid än nödvändigt utifrån rapporterade biverkningar[3].
Referenser
redigera- ^ Svensson, Per (2020-04-28). Dysfagi - utredning och behandling vid sväljsvårigheter s. 47
- ^ [https://web.archive.org/web/20200925225054/https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/kunskapsstod/2020-4-6716.pdf ”Att förebygga och behandla undernäring”]. Socialstyrelsen. Arkiverad från originalet den 25 september 2020. https://web.archive.org/web/20200925225054/https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/kunskapsstod/2020-4-6716.pdf. Läst 28 april 2020.
- ^ ”Systematisk översikt sammanfattar evidensen för biverkningar vid behandling med protonpumpshämmare”. Janusinfo Region Stockholm SLL. Arkiverad från originalet den 15 augusti 2020. https://web.archive.org/web/20200815125731/https://janusinfo.se/behandling/expertgruppsutlatanden/magochtarmsjukdomar/magochtarmsjukdomar/studiesystematiskoversiktsammanfattarevidensenforbiverkningarvidbehandlingmedprotonpumpshammare.5.78ae827d1605526e94b61db9.html. Läst 28 april 2020.