Rebecka Lennartsson

Docent i etnologi, chef för förlaget Stockholmia.

Rebecka Lennartsson, född 18 maj 1972, är en svensk etnolog och författare, och sedan 2014 forskningschef på Stadsmuseet i Stockholm och Stockholmia – forskning och förlag med Stockholms prostitutionshistoria som specialitet.[4][5]

Rebecka Lennartsson
Född18 maj 1972[1] (49 år)
Hälsingtuna församlingSverige[1]
MedborgarskapSverige
SysselsättningEtnolog
ArbetsgivareUppsala universitet (2006–2007)[2]
Stadsmuseet i Stockholm (2009–2013)[2]
Stadsmuseet i Stockholm (2013–)[2]
Stadsmuseet i Stockholm (2014–)[2]
Utmärkelser
Svenska Akademiens gustavianska stipendium (2020)[3]
Webbplatslänk
Redigera Wikidata

BiografiRedigera

Lennartsson disputerade 2001 i etnologi med avhandlingen[6] "Malaria urbana: om byråflickan Anna Johannesdotter och prostitutionen i Stockholm kring 1900". Avhandlingens syfte beskrivs som ”att analysera de processer som frambringade den moderna prostitutionen, definierade den som ’det stora sociala onda’ och avskiljde kvinnorna inom den som en separat kategori”. De som försörjde sig på könshandel tvingades genomgå gynekologiska undersökningar två gånger i veckan, och fick inte röra sig fritt i staden. Prostituerade utreddes och definierades i en aldrig tidigare skådad omfattning, där fokus var helt och hållet inriktat på kvinnorna. Det faktum att långt fler män än kvinnor var smittade av könssjukdomar sågs som ett tecken på att det var kvinnorna som var den främsta smittkällan.[7] I en recension beskrivs den som en "avhandling som med hjälp av en reflekterad och välanvänd teoretisk apparat, kombinerad med metodisk medvetenhet och en skicklig författarpenna producerar etnologisk kunskap av mycket hög kvalitet".[8]

År 2007 gav Lennartsson ut "Den sköna synderskan: sekelskiftets Stockholm. Betraktelser från undersidan". En viktig källa är sedlighetspolisens bevarade handlingar, som under perioden 1859–1918 övervakade prostitutionen enligt det så kallade reglementeringssystemet. Boken tränger in i den viktorianska epokens syn på prostitutionen, där det ur samhällets synvinkel var helt i sin ordning att män köpte sexuella tjänster under det pryda 1800-talet.[9]

År 2021 utgav hon "Ulla Winblad: liv och legend", som ger ett färgstarkt porträtt av Maria Kristina Kiellström, personen bakom en av Carl Michael Bellmans mest kända figurer Ulla Winblad.[10]

BibliografiRedigera

UtmärkelserRedigera

ReferenserRedigera

  1. ^ [a b] Sveriges befolkning 1990, Riksarkivet, 2011, ISBN 978-91-88366-91-7.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d] ORCID-id: 0000-0003-1535-4138, läst: 27 maj 2020.[källa från Wikidata]
  3. ^ Svenska Akademiens gustavianska stipendium, läs online, läst: 19 december 2020.[källa från Wikidata]
  4. ^ ”Stockholmia – forskning och förslag / personal / Rebecka Lennartsson”. Stockholms stad / Stockholmia – forskning och förlag. 4 februari 2020. https://stockholmia.stockholm.se/om-oss/organisation/redaktion/rebecka-lennartsson/. Läst 20 april 2021. 
  5. ^ [a b] ”Rebecka Lennartsson ny forskningsledare för Stockholmia”. Stockholmia / Stadsmuseet i Stockholm. 13 maj 2014. https://www.mynewsdesk.com/se/stadsmuseet/pressreleases/rebecka-lennartsson-ny-forskningsledare-foer-stockholmia-995179. Läst 20 april 2021. 
  6. ^ Lennartsson, Rebecka (2001). Malaria urbana: om byråflickan Anna Johannesdotter och prostitutionen i Stockholm kring 1900. Eslöv: B. Östlings bokförl. Symposion. Libris 8394352. ISBN 9171395466 
  7. ^ Henrik Höjer (2002). ”Kartläggning skapade yrkesroll”. Forskning & Framsteg (4/2002). https://fof.se/tidning/2002/4/artikel/kartlaggning-skapade-yrkesroll. 
  8. ^ Karin Salomonsson (2002). ”Nya avhandlingar - Malaria Urbana. Om byråflickan Anna Johannesdotter och prostitutionen i Stockholm kring 1900.”. RIG - Kulturhistorisk tidskrivt (Kungl. Gustav Adolfs-akademien) 85 (3). https://journals.lub.lu.se/rig/article/view/4650/4233. 
  9. ^ Carl-Johan Gardell (1 oktober 2007). ”Bland nattfjärilar och torskar i syndens Stockholm”. Svenska Dagbladet. https://www.svd.se/arkiv/2007-10-01/67. 
  10. ^ ”Kvinnan bakom sexsymbolen Ulla Winblad porträtteras i ny bok”. Stockholms stad. 8 mars 2021. https://via.tt.se/pressmeddelande/kvinnan-bakom-sexsymbolen-ulla-winblad-portratteras-i-ny-bok?publisherId=3235637&releaseId=3294813. Läst 20 april 2021. 
  11. ^ ”Svenska Akademiens gustavianska stipendium”. Svenska Akademien. 27 mars 2020. https://www.svenskaakademien.se/press/svenska-akademiens-gustavianska-stipendium-13. Läst 20 april 2021. 

Externa länkarRedigera