Radiovågor

typ av elektromagnetisk strålning

Radiovågor eller radiosignal är den mest lågfrekventa formen av elektromagnetisk strålning. Radiovågor har frekvenser från 300 GHz ner till 3 kHz, och motsvarande våglängder mellan 1 millimeter och 100 kilometer.

Strålning
Elektromagnetisk
Partikelstrålning
Övrigt

Naturlig förekomst

redigera

jorden uppstår radiovågor främst vid blixturladdningar.

Tillämpningar

redigera

Radiovågor används framför allt för olika former av radiokommunikation. Även storskalig radar använder radiovågor.

Långvågssändare har stor räckvidd då strålningen i viss utsträckning följer jordytan. De mycket korta våglängderna som används för till exempel TV och frekvensmodulerad ultrakortvågsradio (FM UKV), har räckvidd som i huvudsak är densamma som det optiska siktavståndet från sändarantenn till mottagarantenn. Mellan- och kortvåg intar en mellanställning. Vissa skikt i atmosfären kan reflektera radiovågorna och på så sätt förlänga räckvidden betydligt.[1]

Juridisk definition

redigera

Den svenska Lagen om elektronisk kommunikation (SFS 2003:389) definierar radiovågor som elektromagnetiska vågor med frekvenser från 9 kilohertz till 3 terahertz som breder ut sig utan särskilt anordnad ledare.

Elektromagnetisk strålning kan vara hälsovådlig och användningen av den behandlas därför i Strålskyddslagen.

Se även

redigera

Källor

redigera

Externa länkar

redigera