Gallerpansar, även gallerskärm eller RSV-galler (engelska: slat armor, "lamellpansar"),[1] är en typ av skiktat pansar ämnad specifikt för att förstöra inkommande RSV-projektiler med fenstabilisering. Gallerpansar, som benämningen antyder, är pansar uppbyggt som gallerstängsel, där vardera gallerstång har i uppgift att (utöver aktivera tändrör likt konventionellt skiktat pansar) slå av fenorna på de inkommande projektilerna så de blir ostabila och tappar riktningen, vilket förhoppningsvis skapar G-krafter som förstör projektilen eller får den att anslå i fel vinkel så verkan minskas eller uteblir.

Gallerpansar / Gallerskärm / RSV-galler
Övre vänster: Pandur II pansarterrängbil med skiktat gallerpansar.
Övre höger: Panzer IV Ausf. H med gallerkjol mot magnetminor.
Undre vänster: Israelisk Caterpillar D9 med gallerpansrad hytt.
Undre höger: Stridsvagn 103 med gallerskärm "tillsatsutrustning 2930".

Gallerpansar kan även försämra verkan hos viss pansarammunition: "rotationsstabiliserade underkalibriga kärnprojektiler" (engelska: APDS). Underkalibrig ammunition med rotationsstabilisering är traditionellt stabiliseringskänsliga och kan börja tumla om de träffar en gallerpelare, något som avsevärt påverkar dess anslagsverkan i huvudpansaret.

Användning

redigera

Gallerpansar, likt RSV-projektiler med fenstabilisering, har använts sedan andra världskriget men förekommer vanligen än idag. I modern tid förekommer gallerpansar huvudsakligen som skydd mot närpansarvapen (pansarvärnsvapen burna av infanteri med medelkort räckvidd), vilka traditionellt skjuter fenstabiliserad RSV-ammunition. Exempel på sådana vapen är de vanligt förekommande pansarskottet AT-4 och raketgeväret RPG-7.

Gallerpansar förekommer traditionellt som tilläggsskydd, även kallat förstärkningspansar,[2] vilket innebär att det monteras på och av baserat på förutsättningar och behov.

Takmonterat gallerpansar (cope cage)

redigera

Sedan intåget av Rysslands invasion av Ukraina 2022 har deras stridsvagnar ofta uppvisat gallerpansar monterat på taket som skydd mot takslående pansarvärn, såsom Saab Bofors Dynamics NLAW och FGM-148 Javelin, vilka båda brukas av Ukraina.[3] Konfigurationen och idén anses av många som framtvingad och tvivelaktig, varav den i Västvärlden skämtsamt dubbats cope cage (ungefär "besvärhanteringsbur").[4] Den fulla effekten av denna konfiguration har ej ännu visat sig, då Ryska stridsvagnar effektivt blivit kontrade av takslående ammunition oavsett.[3]

Takmonterat gallerpansar har synts till på ryska stridsvagnar så sent som försommaren 2023.[5]

Se även

redigera

Externa webbsidor

redigera

Referenser

redigera

Krigsarkivet

redigera
  • Arkiv: Försvarets materielverk, Armématerielförvaltningen, Fordonsavdelningen, Centralsektionen, Serie F I, Avgångna och inkomna skrivelser ordnade efter klassifikationssystem, 1100:1 – 1103:1–2 (projekt: FAH 1100:1–12, samt FAH 1100:1–21)
  • Arkiv: Försvarets materielverk, Armématerielförvaltningen, Huvudavdelningsexpeditionen, Serie F I, Avgångna och inkomna skrivelser ordnade efter klassifikationssystem, H M523/3:3 –, H M524/91:9 – 1971 – Volym nr 51 (projekt: A:FA H M523/3.7:1/71, samt A:FA H M523/3.7:2/71)
  1. ^ ”Pansar: Från Stål Till Komposit”. krigsvetenskap.blogg.se. https://krigsvetenskap.blogg.se/2018/june/pansar-fran-stal-till-komposit.html. Läst 30 april 2022. 
  2. ^ A.B. Landsverk Landskrona, arkivritning: № S-070248 – Typ: Lago III, Benämning: Förstärkningspansar. Sammanställning. – Ritad: 1944-03-10, Godkänd: 1944-04-05, Arkivfilmad: 1945-02
  3. ^ [a b] ”How Javelin missiles penetrate Russian tank cage armour” (på engelska). thenationalnews.com. 7 april 2022. https://www.thenationalnews.com/world/2022/04/07/how-javelin-missiles-penetrate-russian-tank-cage-armour/. Läst 6 juni 2023. 
  4. ^ ”Cope cages” (på engelska). knowyourmeme.com. https://knowyourmeme.com/memes/cope-cages. Läst 6 juni 2023. 
  5. ^ ”Close Range Tank DUEL in Ukraine??” (på engelska). RedEffect. youtube.com. 6 juni 2023. https://www.youtube.com/watch?v=oSMSTJy5tuk. Läst 6 juni 2023.