Den här artikeln handlar om staden tidigare benämnd Tsingtao. För ölmärket, se Tsingtao (öl).

Qingdao, tidigare stavat Tsingtao,[1] är en hamnstadsubprovinsiell nivå i Shandong, Kina. Den ligger omkring 290 kilometer öster om provinshuvudstaden Jinan.

Qingdao
kinesiska : 青岛市?
pinyin: Qīngdǎo shì
Utsikt över stranden i Tsingtao.Utsikt över stranden i Tsingtao.
Typ av område:
Provinsnivå 
 Prefekturnivå 
  Häradsnivå 
   Sockennivå

 Subprovinsiell stad
Provins Shandong
(prefekturer i Shandong)
Areal
Totalt 11 026 km²
Stadsdistrikt 1 400 km²
Folkmängd
Totalt* 8 715 087 (2010)
790,4 inv./km²
Stadsdistrikt* 3 718 835 (2010)
2 656,3 inv./km²
Borgmästare Zhao Haozhi
Partisekreterare Lu Zhiyuan
Officiell webbplats
Qingdaos läge i Shandong, Kina.
Qingdaos läge i Shandong, Kina.
*Källa för folkmängd: http://www.geohive.com/cntry/CN-37_ext.aspx
Källa för folkmängd i stadsdistrikt: http://www.geohive.com/cntry/CN-37_ext.aspx

När den tyska kolonin Kiautschou grundades 1897 tog tyskarna med sig diverse sedvänjor och bruk som fortfarande präglar trakten. Qingdao är kanske mest känd för sitt öl och bryggeri, Tsingtao Beer som grundades 1903 av tyska bosättare. Qingdao har sedan den tyska tiden ett stort antal byggnader i tysk stil med korsvirkeshus och tjocka halmtak. Berömd är också hamnpiren och nöjesparken som bara öppnas en gång om året på hösten under ölfestivalen.

Under första världskriget tog japanerna över bryggeriet. Till sist blev bryggeriet kinesiskt, och stod för ett antal år sedan för i princip hela (98 procent) Kinas ölexport.

Staden har av kinesiska tidningar flera gånger blivit utnämnd till en av de bästa kinesiska städerna att leva i.

Under Qingdynastin hette staden officiellt Jiāo'ào (胶澳). Namnet Qingdao togs upp på nytt av de tyska kolonisatörerna, som transkriberade det Tsingtau. Stavningen Tsingtao som ofta förekommer är från ett äldre transkriberingssystem. Med pinyin skrivs namnet Qingdao.

Historia

redigera
 
Pojke vid kvarn, 1912.
 
Tyska matroser i Qingdao 1912.

Dongyifolk grundade de första kända bosättningarna på platsen för Qingdao för omkring 6 000 år sedan. Under Östra Zhoudynastin (770 f.Kr.–256 f.Kr.) grundades här staden Jimo, som snart blev en stad av betydande storlek.

1897 tvingades Qingdynastin lämna över Qingdao till Tyskland, som förlade en örlogsbas här. 1914 attackerades den tyska hamnen av britterna, och strax därefter ockuperade Japan (allierat med Storbritannien) staden.

1922 kom staden under Republiken Kinas kontroll. Den ockuperades dock åter av Japan under andra världskriget.

Uppmätta normala temperaturer och -nederbörd i Qingdao:[2]

Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec
  Normaldygnets maximitemperaturs medelvärde 2,8 4,6 9,0 15,0 20,3 23,7 27,1 28,4 25,3 19,8 12,3 5,7
  Normaldygnets minimitemperaturs medelvärde −3,3 −1,9 2,3 7,9 13,2 17,8 22,2 23,0 18,9 13,1 5,9 −0,5
 Nederbörd 11 12 21 35 55 84 142 151 63 48 28 12

Militär betydelse

redigera

I Qingdao är fortfarande en viktig flottbas och där är den Folkets befrielsearmés nordsjöflotta förlagd, som patrullerar Gula havet.[3]

I augusti 2005 hölls den första gemensamma militärövningen mellan Kina och Ryssland någonsin, benämnd Peace Mission 2005. Centralort för denna övning med cirka 10 000 soldater var just i Qingdao, och utspelade sig där samt i övriga Shandong-provinsen.

Administrativ indelning

redigera

Qingdao delas in i 10 administrativa enheterhäradsnivå, sex distrikt () och fyra städer (shì):[4]

Namn Kinesiska Pinyin Yta (km²) Befolkning  
Shinan 市南区 Shìnán qū 30 550 000
Shibei 市北区 Shìběi qū 63 1 030 000
Licang 李沧区 Lǐcāng qū 99 520 000
Laoshan 崂山区 Láoshān qū 396 390 000
Huangdao 黄岛区 Huángdǎo qū 2096 260 000
Chengyang 城阳区 Chéngyáng qū 532 1 400 000
Jiaozhou 胶州市 Jiāozhōu shì 1324 850 000
Jimo 即墨市 Jímò shì 1780 1 200 000
Pingdu 平度市 Píngdù shì 3176 1 360 000
Laixi 莱西市 Láixī shì 1568 750 000

År 2008 avgjordes de Olympiska spelen i Kina, och då hade Qingdao en viktig roll att spela som centralort för OS-seglingarna. Seglarna fick förbereda sig på svag vind, något staden är känd för.

Källor

redigera
  • Mühlhahn, Klaus (2000) (på tyska). Herrschaft und Widerstand in der "Musterkolonie" Kiautschou: Interaktionen zwischen China und Deutschland 1897-1914. Studien zur internationalen Geschichte ; 8. München: Oldenbourg. Libris 11653148. ISBN 3-486-56465-X