Positionssystem
Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2013-05) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Ett positionssystem är en typ av talsystem där talvärdet av en sifferföljd som inte bara bestäms av siffrornas tilldelade värden, utan även av deras positioner i följden. Detta skiljer sig från till exempel det romerska talsystemet, där ett tals värde fastställs genom addition och subtraktion av de olika ”siffrorna”. Det decimala talsystemet med arabiska siffror som är det vanligaste sättet att skriva tal på i västvärlden, är ett positionssystem med basen tio.
I ett positionssystem anger varje siffra ett antal av en potens av systemets talbas, och varje position har en bestämd potens. Talets värde erhålls genom att multiplicera talets siffror med sina potenser, vars storlek är beroende av siffrornas inbördes position, och därefter summeras produkterna.[1] När talet 12 skrivs i decimalsystemet så ligger ettan på tiotalets plats (10¹) och tvåan på entalets plats (10⁰). Dessa summeras för att få talets värde: 1×10 + 2×1 = 12.
Introduktion
redigeraTalet 3526 kan även skrivas som , eller uttryckt med tiopotenser, som .
Ett heltal i 10-systemet kan alltså skrivas som , där .
Talet 23 kan beskrivas som , men för att varje position skall utgöras av en enda siffra, skrivs det som . Motsvarande gäller även andra baser.
Allmänt om olika talbassystem
redigeraHur ett tal beskrivs i bas | |||||
---|---|---|---|---|---|
Notation i bas : | |||||
Positionsvärde: | |||||
Talets värde: |
Det som utmärker det vanliga 10-bassystem är att det är baserat på potenser av 10. På samma sätt kan andra tal användas som bas. För att generalisera konceptet, kan basen betecknas . Tabellen till höger visar hur tal uttrycks i bas .
För att ange vilken bas ett tal är skrivet i, skrivs basen med nedsänkt tal efter representationen. Till exempel så kan talet förtydligas genom att skriva det som . Allmänt antas ett tal vara uttryckt enligt 10-systemet om det saknar basangivelse.
Siffrorna som används i en bas är alltid 0 till , eftersom det går att växla till nästa valör på samma sätt som i 10-bassystemet; kan skrivas om till där .
Om ett tal skrivs i bas , så är varje siffra i det talets representation mindre än .
Heltal i andra baser
redigeraNotation i bas 2: | 1 | 1 | 1 | 0 | 0 |
---|---|---|---|---|---|
Positionsvärde: | |||||
Talets värde: | 16+8+4+0+0 |
Ett annat exempel är talet . Om "växlingstabellen" används så ser man att detta representerar talet . är alltså talet .
I högre baser än 10 uppstår ett problem. Uttrycket kan både tolkas som , eller som . En lösning är att exempelvis gruppera siffrorna tydligare: är representation för i bas 13, medan är representation för talet 197.
Ett annat alternativ är att utöka de första 10 (arabiska) siffrorna (0-9) med bokstäver. Som exempel skulle , , , , och . då bli . Detta skrivsätt används ofta inom IT-världen, speciellt inom programmering. Då datorn internt arbetar i bas 2 med enbart nollor och ettor, så kallade binära tal, har talen på detta skrivsätt relativt många positioner: 25510 = 111111112. En manuell omvandling till decimaltal kan förenklas genom att gruppera de binära siffrorna 0 och 1 i grupper om fyra, och därmed reducera antalet positioner från åtta till två. Problemet är att 11112 = = 1510, alltså 2 siffror, medan talet i basen, 16, kan representeras av en enda siffra, F16 (=1510 enligt ovan). 111111112 vore då FF16. På detta sätt kan representationen av ett tal omvandlas relativt lätt mellan dessa två talsystem utan komplicerade beräkningar.
Exempel 1: Konvertering av tal till basen 10
redigeraTalet i basen 10
Talet skrivs upp enligt mallen och beräknas ganska enkelt i basen 10.
Notation i bas 7: | 6 | 3 | 4 | 2 | |
---|---|---|---|---|---|
Positionsvärde: | |||||
Talets värde: |
är då .
Talet i bas 10
Med användning av växlingstabellen skrivs
Notation i bas 81: | 14 | 2 | 70 | ||
---|---|---|---|---|---|
Positionsvärde: | |||||
Talets värde: |
Vi får då att talet är .
Talet i basen 16
Notation i bas 16: | 2 | 2 | 0 | 10 | 12 | 12 | 4 |
---|---|---|---|---|---|---|---|
Positionsvärde: | |||||||
Talets värde: |
Då fås att talet är .
Exempel 2: Konvertering av tal från basen 10
redigeraTalet i basen 16
Föreställ 154 enkronor på bordet, som ska växlas till mynt med valörerna . 256-mynten är för stora, så det räcker med 16-mynten och 1-mynten. Hur många 16-mynt kan då behövas?
visar att 154 räcker till 9 hela 16-kronorsmynt. De resterande mynten får då vara kvar som enkronor. Alltså kan 154 enkronor växlas till .
Talet i bas 3?
1632 enkronor ska växlas till mynt i valörerna
Samma princip som ovan ger då att
(1458 mynt växlas till 2 stycken 729-sedlar).
Fortsätter växlingen till mynt fås
Uttryckt som en summa av alla mynttyper fås .
Läses nu antalet mynt av varje sort fås . Alltså gäller
Decimaltal i andra baser
redigeraDecimaltal i andra baser fungerar på precis samma sätt som när det fanns 10-öresmynt och 1-öresmynt, (som motsvarar -kronorsmynt och -kronorsmynt). I dessa fall är det inte ovanligt att resultatet blir en oändlig decimalutveckling, vilket ses i följande exempel:
Exempel 1: Decimaltal till basen 3
redigeraTalet 1,510 i basen 3.
Valörerna talet ska växlas till är .
Det kan sägas att det finns två högar, en med mynt i bas 10, och en med mynt i bas 3. Genom att successivt växla från den ena högen till den andra genom att flytta största möjliga valör fås följande:
Antal i bas 10 | Antal i bas 3 |
---|---|
Fortsätter utvecklingen oändligt länge framkommer att 1,510 = 1,11111111...3. Talet 1,5 har alltså oändlig decimalutveckling i bas 3.
Exempel 2: Decimaltal till basen 4
redigeraTalet i basen 4.
På samma sätt som i förra exemplet:
Antal i bas 10 | Antal i bas 4 |
---|---|
Här tog det slut mycket snabbare:
Räkneoperationer i andra baser
redigeraDe vanliga räknesätten kan utföras i andra positionssystem precis som i basen 10.
Exempel 1: Att addera två tal i en annan bas
redigeraUtför additionen .
Addera siffrorna var för sig precis som med vanlig addition, med undantaget att .
Värde | |||||
---|---|---|---|---|---|
Minne | 1 | 1 | 1 | ||
Tal 1 | 1 | 2 | 1, | 2 | |
Tal 2 | 1 | 0 | 2, | 0 | |
Summa | 1 | 0 | 0 | 0, | 2 |
Svaret blir alltså .
Exempel 2: Subtrahera två tal i en annan bas
redigeraBeräkna
Här ställs en tabell upp som med vanlig subtraktion, och som vanligt så "lånas" från nästa siffra om det måste dras ett större tal från ett mindre.
(Att dra 11 enkronor från 1 enkrona och 3 stycken 14-kronor löses ju genom att 14-kronan växlas till enkronor, och på liknande sätt för större valörer.)
Värde | ||||
---|---|---|---|---|
Minne | 14 | |||
Tal 1 | 0 | 12 | 5 | |
Tal 2 | 1 | 9 | 1 | 4 |
Differens | 1 | 5 | 11 | 1 |
Svaret blir .
Exempel 3: Multiplicera två tal i en annan bas
redigeraUtför multiplikationen talen
Uppställning för multiplikation:
Värde | ||||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|---|
1 | 0 | 2 | 1 | |||||
1 | 2 | 2 | ||||||
2 | 1 | 1 | 2 | |||||
2 | 1 | 1 | 2 | |||||
+ | 1 | 0 | 2 | 1 | ||||
Nu måste additionen utföras. Det görs extra tydligt här med minnessiffror. Kom ihåg att .
Minne | 1 | 2 | 1 | 1 | ||||
---|---|---|---|---|---|---|---|---|
2 | 1 | 1 | 2 | |||||
2 | 1 | 1 | 2 | 0 | ||||
+ | 1 | 0 | 2 | 1 | 0 | 0 | ||
Summa | 2 | 1 | 0 | 1 | 0 | 2 |
Alltså gäller det att
Källor
redigera- ^ Kenneth H. Rosen (2011) (på engelska). Elementary Number Theory and Its Applications (6). sid. 45. ISBN 0321717759