Pisksnärtsskada
Pisksnärtsskada eller whiplash (från engelskan, "pisksnärt"), är nacksmärta eller eventuellt en nackskada som uppstår då huvudet kastas i olika riktningar. I de allra flesta fall rör det sig om en lindrig stukning av halskotpelaren eller en översträckning av halsmuskulaturen[1]. Ungefär 70 % av skadorna uppstår i samband med bilolyckor, och kvinnor löper dubbelt så stor risk att drabbas än män.[2] En vanlig orsak är bilolycka då någon blir påkörd bakifrån.
Pisksnärtsskada | |
latin: distorsio/distensio partis cervicalis columnae vertebralis | |
![]() | |
Klassifikation och externa resurser | |
---|---|
ICD-10 | S13.4 |
ICD-9 | 847.0 |
DiseasesDB | 14122 |
Medlineplus | 000025 |
MeSH | svensk engelsk |
UtbredningRedigera
Nackbesvär är det i särklass vanligaste symptomet efter trafikolyckor. Nio av tio blir fria från besvär inom några veckor[1] men kan även leda till långvarig fysisk och psykisk smärta och en svår kamp mot de som misstror skadorna.[2] En långdragen smärta efter whiplash behöver inte vara permanent, och med smärtstillande medel samt olika former av rehabilitering kan livskvaliteten öka markant för den drabbade.
SymptomRedigera
Smärtan efter till exempel en bilkrock kan variera mycket. Symptom kan börja direkt eller efter några dagar.[3] Symptom kan bland annat vara:
- Nacksmärta
- Huvudvärk
- Synrubbningar
- Balansproblem
- Yrsel
- Svindel
- Tinnitus
- Koncentrationsproblem
- Sömnstörningar
Det är oklart vad symptomen beror på. Det finns förklaringar såsom stukning av ligament.[3] Ytterligare en förklaring ligger i psykologiska mekanismer. Att undvika att röra på nacken då man har ont hindrar utläkningsprocessen, och smärt- och rörelserädsla är bidragande orsaker till långvarig smärta.
DiagnostiseringRedigera
Whiplashskada är ingen diagnos utan en beskrivning av hur olyckan skett. En diagnos orsakad av ett whiplashtrauma kan vara facettledsbesvär, diskogena besvär eller i mycket ovanliga fall ryggmärgsskada. Någon bestående skada går inte alltid att se med magnetisk resonanstomografi eller röntgenundersökning med tillförlitlighet. En smärtanalys är ofta första steget i en fortsatt utredning som kan leda fram till diagnos.
BehandlingRedigera
Behandlingen riktar sig mot vilken eller vilka skador som uppkommer och kan inte vara enhetlig. Ibland kan man ej säkert lokalisera varifrån smärtan kommer och man måste då begränsa sig till smärtlindrande behandlingar och mediciner.
Pisksnärtsskador i SverigeRedigera
I Sverige anmäls cirka 30 000 pisksnärtskador varje år. Omkring 1 500 personer blir invalidiserade och ungefär 150 blir förtidspensionerade på grund av skadan. I Skåne finns ett kompetenscentrum för nacksmärta efter trauma.[2]
WhiplashkommissionenRedigera
Som en reaktion på ökningen av antalet anmälda whiplashrelaterade skador avsatte svenska försäkringsbolag i juli 2002 16 miljoner kronor till en Whiplashkommission. Kommissionens uppdrag var att studera whiplashrelaterade frågor om trafiksäkerhet, vård och rehabilitering och om det svenska försäkringssystemets utformning. I maj 2005 presenterade kommissionen en slutrapport innehållande ett stort antal delrapporter och konkreta åtgärdsförslag för att förbättra situationen för de whiplashskadade. De diagnostiska och terapeutiska metoderna behandlas inte i slutrapporten, men finns bland delrapporterna. Kommissionens uppdrag avslutades i och med slutrapportens publicering.
Kommissionens rapporter finns tillgängliga hos kommissionen.[4] I en slutrapport framhölls olika lösningar för att förebygga whiplashskador. Tidigare har man framhållit att högt sittande bromsljus skulle bidraga till mindre skador, men enligt statistiken har inte någon förbättring kunnat påvisas. Blinkande bromsljus har framhållits som ett av de bättre alternativen för att snabbare påkalla bakomliggande förares uppmärksamhet.
Enligt forskning kan man visa på en avsevärt förbättrad reaktionstid hos föraren då hjärnan omedelbart kan förstå att en paniksituation föreligger och snabbare kan vidtaga lämplig åtgärd. Vid en hastighet av 90 km/h förkortas bromssträckan med upp till 10 meter vid användning av blinkande bromsljus. Blinkande bromsljus har tidigare varit förbjudet i Sverige, men är nu på väg att bli en ny standard som benämns ESS vilket är en förkortning av Emergency Stop Signal. Enligt den nya kommande standarden får ej blinkande bromsljus användas vid hastigheter lägre än 50 km/h, vilket kommer att utesluta stadstrafiken där enligt statistiken flest whiplashskador uppkommer.
KällorRedigera
- ^ [a b] Nio av tio blir bra från whiplashskada[död länk]
- ^ [a b c] TT. "Ny metod ger pisksnärtskadade hopp", svt.se, 26 augusti 2011. Läst den 27 augusti 2011.
- ^ [a b] ”Pisksnärtsskada - whiplashskada”. 1177 Vårdguiden. 22 juni 2016. https://www.1177.se/sjukdomar--besvar/skelett-leder-och-muskler/rygg-och-nacke/pisksnartsskada--whiplashskada/. Läst 8 maj 2022.
- ^ kommissionen