Pi Arietis

stjärna i Vädurens stjärnbild

Pi Arietis (π Arietis förkortat Pi Ari, π Ari,) är Bayerbeteckning för en multipelstjärna i mellersta delen av stjärnbilden Väduren. Den har en kombinerad skenbar magnitud på 5,21[2] och är svagt synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallaxmätningar inom Hipparcos-uppdraget på 4,2[1] mas befinner den sig på ett beräknat avstånd av ca 800 ljusår (240 parsek) från solen.

Pi Arietis (π)
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildVäduren
Rektascension02t 49m 17,55924s[1]
Deklination17° 27′ 51,5168″[1]
Skenbar magnitud ()5,21[2]
Stjärntyp
SpektraltypB6 V + A0 V + F8 V[3]
U–B-0,47[2]
B–V-0,06[2]
Astrometri
Radialhastighet ()-8,8[4] km/s
Egenrörelse (µ)RA: +2,60[1] mas/år
Dek.: -14,10[1] mas/år
Parallax ()4,18 ± 0,69[1] mas
Avståndca 800  (ca 240 pc)
Absolut magnitud ()-1,56[5]
Detaljer
Radie5,85[6] R
Luminositet538[5] L
Temperatur10 611[6] K
Vinkelhastighet70[7]
Andra beteckningar
π Ari, 42 Arietis, BD+16° 355, HD 17543, HIP 13165, HR 836, SAO 93127. [8]

Nomenklatur redigera

Pi Arietis var tillsammans med Delta Ari, Epsilon Ari, Zeta Ari och Rho3 Ari, Al Bīrūnīs Al Buṭain ( ألبطين ), den dubbla Al Baṭn, magen.[9] Enligt stjärnkatalogen i Technical Memorandum 33-507 - A Reduced Star Catalog Containing 537 Named Stars, var Al Buṭain namnet för fem stjärnor: Delta Ari som Botein, Pi Ari som Al Buṭain I, Rho3 Ari som Al Buṭain II, Epsilon Ari som Al Buṭain III och Zeta Ari som Al Buṭain IV.[10]

Egenskaper redigera

Primärstjärnan Pi Arietis A är en blå till vit stjärna i huvudserien av spektralklass B6 V.[3] Den har en radie som är ca 5,9[6] gånger solens radie och avger ca 540[5] gånger mer energi än solen från dess fotosfär vid en effektiv temperatur på ca 10 600 K.[6]

Pi Arietis är en snäv spektroskopisk dubbelstjärna med en omloppsperiod på 3 854 dygn och en excentricitet på 0,04. En andra följeslagare med vinkelseparation på 3,28 bågsekunder är en stjärna i huvudserien av spektralklass A0 Vp och magnitud 8,46. Slutligen ingår i konstellationen en fjärde stjärna av spektralklass F8 V och av magnitud 11,0, vilken ligger separerad med 25,2 bågsekunder från primärstjärnan.[3]

Referenser redigera

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.

Noter redigera

  1. ^ [a b c d e f] van Leeuwen, F. (November 2007), "Validation of the new Hipparcos reduction", Astronomy and Astrophysics, 474 (2): 653–664, arXiv:0708.1752, Bibcode:2007A&A...474..653V, doi:10.1051/0004-6361:20078357.
  2. ^ [a b c d] Crawford, D. L.; Barnes, J. V.; Golson, J. C. (1971), "Four-color, H-beta, and UBV photometry for bright B-type stars in the northern hemisphere", The Astronomical Journal, 76: 1058, Bibcode:1971AJ.....76.1058C, doi:10.1086/111220.
  3. ^ [a b c] Eggleton, P. P.; Tokovinin, A. A. (September 2008), "A catalogue of multiplicity among bright stellar systems", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 389 (2): 869–879, arXiv:0806.2878, Bibcode:2008MNRAS.389..869E, doi:10.1111/j.1365-2966.2008.13596.x.
  4. ^ Wilson, Ralph Elmer (1953), General Catalogue of Stellar Radial Velocities, Washington: Carnegie Institution of Washington, Bibcode:1953GCRV..C......0W.
  5. ^ [a b c] Anderson, E.; Francis, Ch. (2012), "XHIP: An extended hipparcos compilation", Astronomy Letters, 38 (5): 331, arXiv:1108.4971, Bibcode:2012AstL...38..331A, doi:10.1134/S1063773712050015.
  6. ^ [a b c d] https://www.universeguide.com/star/piarietis. Hämtad 2019-02-22.
  7. ^ Abt, Helmut A.; Levato, Hugo; Grosso, Monica (July 2002), "Rotational Velocities of B Stars", The Astrophysical Journal, 573 (1): 359–365, Bibcode:2002ApJ...573..359A, doi:10.1086/340590.
  8. ^ "pi. Ari". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 2012-08-07.
  9. ^ Allen, R. H. (1963), Star Names: Their Lore and Meaning (Reprint ed.), New York, NY: Dover Publications Inc, p. 83, ISBN 0-486-21079-0, retrieved 2010-12-12.
  10. ^ Rhoads, Jack W. (November 15, 1971), "Technical Memorandum 33-507-A Reduced Star Catalog Containing 537 Named Stars" (PDF), Jet Propulsion Laboratory, California Institute of Technology.

Externa länkar redigera