Philippe Aghion, född 17 augusti 1956, är en fransk nationalekonom, verksam i USA och Frankrike. Han innehar Robert C. Waggoners professur i nationalekonomi vid Harvard University i Cambridge, Massachusetts, USA

Philippe Aghion
Född17 augusti 1956[1][2] (67 år)
Paris[3]
Medborgare iFrankrike[2]
Utbildad vidUniversité Panthéon-Sorbonne, doktorsexamen[4]
Harvard University, filosofie doktor, [4]
École normale supérieure de Cachan[4]
SysselsättningNationalekonom[4], forskare[4][5], universitetslärare[4]
Befattning
Ordförande (2016–2017)[6]
ArbetsgivareMassachusetts Institute of Technology (1987–1989)[4]
Centre national de la recherche scientifique (1989–1990)[4]
Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling (1990–1992)[4]
Oxfords universitet (1992–1996)[4]
University College London (1996–2002)[4]
Harvard University (2002–2015)[4]
Collège de France (2015–)[4][7]
London School of Economics and Political Science (2015–)[8][4]
FöräldrarGaby Aghion
Utmärkelser
Fellow of the Econometric Society (1993)[9]
Yrjö Jahnsson-priset (2001)[10]
CNRS silvermedalj (2006)[11][5]
John von Neumann-priset (2009)[12]
Clarivate Citation Laureates (2014)[13]
Zerilli-Marimò-priset (2014)
Global Award for Entrepreneurship Research (2016)[14]
Officer av Nationalförtjänstorden (2018)[15]
Hedersdoktor vid Universitetet i Liège (2021)[16]
Riddare av Hederslegionen
Hedersdoktor vid Handelshögskolan i Stockholm
Fellow of the American Academy of Arts and Sciences
Redigera Wikidata

Utbildning redigera

Aghion har en examen från École Normale Supérieure de Cachan (ENS Cachan, matematika sektionen), han har även ett Diplôme d'études approfondies (DEA) i matematisk ekonomi från Université Paris 1 Panthéon-Sorbonne och en filosifie doktorsexamen från Harvard University (1987)

Karriär redigera

Aghion har tidigare varit professor vid University College London, official fellow vid Nuffield College i Oxford, Storbritannien, och docent vid Massachusetts Institute of Technology (MIT) i Boston, Massachusetts, USA. Hans huvudsakliga forskning behandlar tillväxt och kontraktsteori. Tillsammans med Peter Howitt, utvecklade han det så kallade "schumpeterianska paradigmet", och utvidgade paradigmet i flera riktningar, sammanfattat i hans och Howitts bok Endogenous Growth Theory. Han innehar idag Robert C. Waggoners professur i nationalekonomi vid Harvard University i Cambridge, Massachusetts, USA.

Utmärkelser redigera

Verk redigera

Bok

  • Endogenous Growth Theory, MIT Press, 1998 (med Peter Howitt)

Rapporter

  • L'excellence universitaire : leçons des expériences étrangères (rapport d'étape) janvier 2010 [1]
  • Mondialisation, les atouts de la France, CAE, La documentation française, 2007 (med Patrick Artus, Elie Cohen och Daniel Cohen)
  • Education et Croissance, CAE, La documentation française, 2004 (med Elie Cohen)
  • Handbook of Economic Growth, Elsevier, 2005
  • Les leviers de la croissance française CAE, La documentation française, 2007 (med Elie Cohen, Gilbert Cette, och Jean Pisani-Ferry)

Se även redigera

Källor redigera

  1. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 28 april 2014, licens: CC0.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF catalogue général, Bibliothèque nationale de France, läs online och läs onlineläs online, läst: 10 oktober 2015.[källa från Wikidata]
  3. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 15 december 2014, licens: CC0.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b c d e f g h i j k l m n] läs online, ens-paris-saclay.fr , läst: 31 augusti 2023.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b] läs online, www.cnrs.fr .[källa från Wikidata]
  6. ^ läs online, www.afse.fr .[källa från Wikidata]
  7. ^ läs online, www.radiofrance.fr .[källa från Wikidata]
  8. ^ läs online, www.lse.ac.uk , läst: 17 december 2020.[källa från Wikidata]
  9. ^ läs online, www.econometricsociety.org , läst: 6 april 2023.[källa från Wikidata]
  10. ^ läs online, www.eeassoc.org , läst: 8 mars 2017.[källa från Wikidata]
  11. ^ läs online, comihistocnrs.hypotheses.org .[källa från Wikidata]
  12. ^ läs online, rajk.eu .[källa från Wikidata]
  13. ^ läs online, clarivate.com , läst: 23 september 2023.[källa från Wikidata]
  14. ^ läs online, www.e-award.org .[källa från Wikidata]
  15. ^ PREX1809682D.[källa från Wikidata]
  16. ^ läs online, www.uliege.be .[källa från Wikidata]

Externa länkar redigera