Per Magnus Elmblad
Per Magnus Elmblad, född den 21 april 1806 i Älmeboda socken av Kronobergs län, död den 22 februari 1887 i Stockholm, var en svensk präst och skolman. Han var far till Magnus och Johannes Elmblad.
| Per Magnus Elmblad | |
| Född | 21 april 1806[1] Älmeboda församling[1], Sverige |
|---|---|
| Död | 22 februari 1887[1] (80 år) Adolf Fredriks församling[1], Sverige |
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Missionsförbundsledare[1], gymnasielärare[1], präst |
| Barn | Magnus Elmblad (f. 1848) Johannes Elmblad (f. 1853) |
| Redigera Wikidata | |
Elmblad blev filosofie magister i Lund 1835 och prästvigdes samma år. Han blev lärare vid Barnängens uppfostringsanstalt i Stockholm 1840 och lektor vid Stockholms gymnasium 1845. Elmblad var en av förgrundsfigurerna i den religiösa rörelsen i Sverige i mitten av 1800-talet. Han tog verksamt del i bildandet av Evangeliska fosterlandsstiftelsen 1856 och var dess ordförande 1874-76. Som anhängare av den waldenströmska försoningsläran kom Elmblad dock i konflikt med stiftelsens styrelse. Elmblad var även en nitisk nykterhetskämpe och länge medlem i styrelserna för Stockholms Stadsmission, Svenska Missionssällskapet och Diakonissanstalten. I Betlehemskyrkan i Stockholm utövade Elmblad som predikant ett betydande religiöst inflytande. Han utgav tidskriften Fridsbudsbäraren, religiösa skrifter samt översättningar av tyska och franska arbeten.
Källor redigera
- Svensk uppslagsbok. Malmö 1931.
Noter redigera
- ^ [a b c d e f] Petrus Magnus Elmblad, Svenskt biografiskt lexikon, läs online.[källa från Wikidata]
Externa länkar redigera
- Elmblad, 1. Per Magnus i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1907)