Petro Porosjenko
Petro Oleksijovytj Porosjenko (ukrainska: Петро Олексійович Порошенко), född 26 september 1965 i Bolgrad, Ukrainska SSR, Sovjetunionen, är en ukrainsk politiker. Porosjenko var Ukrainas president från 2014 till 2019.
| Petro Porosjenko Петро Порошенко | |
 Petro Porosjenko
| |
| Tid i befattningen 7 juni 2014–20 maj 2019 | |
| Premiärminister | Arsenij Jatsenjuk Volodymyr Hrojsman |
|---|---|
| Företrädare | Viktor Janukovytj Valt Oleksandr Turtjynov Tillförordnad |
| Efterträdare | Volodymyr Zelenskyj |
Handels- och ekonomiminister
| |
| Tid i befattningen 23 mars 2012–24 december 2012 | |
| President | Viktor Janukovytj |
| Premiärminister | Mykola Azarov Oleksandr Turtjynov (tillförordnad) |
| Företrädare | Andrij Kljujev |
| Efterträdare | Ihor Prasolov |
| Tid i befattningen 9 oktober 2009–11 mars 2010 | |
| President | Viktor Jusjtjenko |
| Premiärminister | Mykola Azarov |
| Företrädare | Volodymyr Khandohij |
| Efterträdare | Kostjantyn Hrysjtjenko |
| Född | Petro Oleksijovytj Porosjenko 26 september 1965  Bolgrad, Odessa oblast, Ukrainska SSR, Sovjetunionen
|
| Nationalitet | Sovjetunionen →  Ukraina
|
| Politiskt parti | Socialdemokraterna (-2001) Solidarnost (2001–2006) Vårt Ukraina (2006–2012) Regionernas parti (2011–2012) Partilös (2012–) |
| Övrig politisk anknytning |
Vårt Ukraina - Folkets självförvarsblock (2002–2012) |
| Utbildning | Ekonomi |
| Alma mater | Kievs universitet |
| Yrke | Affärsman |
| Religion | Ukrainsk ortodox |
| Residens | Kontja-Zaspa i Kiev |
| Maka | Maryna |
| Barn | Oleksij Jevhenija Oleksandra Mychajlo |
| Namnteckning | 
|
| Webbplats | http://www.president.gov.ua/en |
| Militärtjänst | |
| I tjänst för | Sovjetarmén i Kazakiska SSR |
| Tjänstetid | 1983–1987 |
Han vann presidentvalet i Ukraina 2014 och har tidigare varit utrikesminister i Ukraina under Julia Tymosjenkos sista månader som premiärminister inför presidentvalet 2010.
Han var dessutom handelsminister under nio månader 2012, då Viktor Janukovytj var president. Han är även nära vän med en annan ex-president, Viktor Jusjtjenko.[1]
Porosjenko var den första presidenten i Ukraina som talade engelska.[2]
Biografi
redigeraBakgrund
redigeraPorosjenko föddes i Bolgrad (Bolhrad) men är uppvuxen i Vinnytsia, den stad som är centrum för hans politiska verksamhet. Han valdes till det ukrainska parlamentet 1998 och gick med i Socialdemokraterna. I 2001 bildade han partiet Solidarnost, som samma år fusionerades med ytterligare fyra partier i Regionernas parti med Mykola Azarov som ledare och med Porosjenko som viceordförande.
I december 2001 lämnade Porosjenko partiet och anslöt med Solidarnost till Vårt Ukraina. Han ansågs vara en nära medarbetare till Viktor Justsjenko och ses som en viktig ekonomisk bidragsgivare till den orangea revolutionen.
När Julia Tymosjenko blev premiärminister 2005 var Porosjenko chef för Ukrainas säkerhetsråd. Han blev 2006 åter invald i parlamentet för Vårt Ukraina och var ordförande i finansutskottet. Porosjenko var 2007 ordförande i Ukrainska Nationalbanken och 2009–2010 statssekreterare.
Presidentvalet 2014
redigeraPorosjenko ställde upp som kandidat till presidentposten i 2014 års presidentval där han med 54,70 procent av rösterna blev överlägsen etta och vald utan behov av en andra valomgång. Valets tvåa var Julia Tymosjenko med 12,81 procent av rösterna. Han vann i samtliga valdistrikt där val kunde genomföras, utom i ett distrikt i Charkiv oblast där Mychajlo Dobkin fick flest röster.
Politik som president
redigeraPorosjenko svors in som landets president den 7 juni 2014. Vid tillträdet lovade han politiska eftergifter till folket i östligaste Ukraina. Angående Krim, påtalade han dock Rysslands olagliga annekterande och att Krim "alltid skulle vara ukrainskt".[3] Under juni månad lät han dock Ukrainas militär fortsätta striderna för att återta det territorium i Donetsk- och Luhansk-oblasten som under åren gått förlorade till proryska separatister i de två utbrytarrepublikerna.
I slutet av månaden utlystes en tio dagar lång vapenvila i striderna mot separatisterna i öst. Under den dryga veckan besökte Porosjenko Bryssel för att skriva under Ukrainas samarbetsavtal med EU. Därefter arrangerades en över två timmar lång telefonkonferens med Porosjenko, Vladimir Putin och de båda medlarna François Hollande och Angela Merkel (Frankrikes och Tysklands respektive ledare), utan något konkret resultat. Den av Porosjenko utlysta vapenvilan avslutades den 30 juni och avlöstes av förnyade strider i Donetsk- och Luhansk-regionerna.[4]
Porosjenko lade 26 juni 2014 fram ett förslag till grundlagsändringar, vilket syftade till en viss decentralisering av makten på lokal och regional nivå. Förslaget innebar bland annat att lokala myndigheter skulle få behålla mer av skatteintäkterna. Ukrainska skulle fortfarande vara Ukrainas enda officiella språk, men (bland annat) ryska skulle få en garanterad status som regionalt språk. Landet skulle också fortfarande vara en enhetsstat, eftersom Porosjenko befarade att en omvandling till federalism i praktiken skulle kunna låta Ryska federationen kontrollera (delar av) östra Ukraina. Lagförslaget kommer att behandlas av parlamentet senare i månaden, och därefter ska man utlysa nyval till de lokala politiska församlingarna.[5]
25 augusti 2014 utlyste Porosjenko nyval till parlamentet, att äga rum 26 oktober.[6]
Presidentvalet 2019
redigeraVolodymyr Zelenskyj vann 2019 års presidentval med ett stöd på drygt 73 procent. Den sittande presidenten Petro Porosjenko hade ett stöd på knappt 25 procent. Zelenskyj blev Ukrainas nye president. Volodymyr Zelenskyj hade inget parti även om hans valrörelse ”Folkets tjänare” senare blev ett.[7]
Förmögenhet
redigeraPorosjenko var enligt Forbes år 2012 Ukrainas sjunde rikaste man. Förmögenheten omfattar bland annat chokladproducenten Roshen och tv-kanalen Kanal 5.
I april 2016 avslöjade Panamadokumenten att Porosjenko gömt pengar i skatteparadis genom så kallade brevlådeföretag.[8]
Utmärkelser
redigera
Förtjänstorden (Ukraina, 1999)[9]
Republikens orden (Moldova, 2014)[10]
Vita örnens orden (Polen, 2014)[11]
Stara planina-orden (Bulgarien, 2016)[12]
Civilmeritens orden (Spanien, 2010)[13]
Referenser
redigera- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från en annan språkversion av Wikipedia.
Noter
redigera- ^ Magnusson, Örjan (12 mars 2014). ”Hårda ord mot Ryssland i EU-parlamentet”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/harda-ord-mot-ryssland-i-eu-parlamentet. Läst 4 april 2021.
- ^ ”Björklund: Ukraina närmare EU”. SVT Nyheter/TT. 7 juni 2014. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/bjorklund-ukraina-narmare-eu. Läst 4 april 2021.
- ^ "Ukraine's Poroshenko sworn in and sets out peace plan". Bbc.com, 2014-06-07. Läst 2 juli 2014. (engelska)
- ^ ”Porosjenko och Putin talade i timmar”. Svenska Dagbladet/TT. 29 juni 2014. https://www.svd.se/porosjenko-och-putin-talade-i-timmar.
- ^ Sjöström, Sten (2014-06-26): "Porosjenko lovar ökat självstyre i öst". Sverigesradio.se. Läst 2 juli 2014.
- ^ "Ukraine President Poroshenko Calls Snap General Election". Bloomberg News, 2014-08-25. Läst 12 oktober 2014. (engelska)
- ^ ”Analys: Valresultatet är inget att skämta om - Ukraina får en oerfaren president och ingen vet vad som händer härnäst” (på svenska). svenska.yle.fi. https://svenska.yle.fi/artikel/2019/04/22/analys-valresultatet-ar-inget-att-skamta-om-ukraina-far-en-oerfaren-president-och. Läst 30 september 2021.
- ^ Georgieva, Maria (4 april 2016). ”Härvan visar på brutna löften”. SvD.se. http://www.svd.se/medan-kriget-rasar-gommer-porosjenko-skattepengar. Läst 5 april 2016.
- ^ ”Про нагородження відзнакою Президента України - орденом "За заслуги"” (på ukrainska). Офіційний вебпортал парламенту України. https://zakon.rada.gov.ua/go/1225/99. Läst 4 mars 2023.
- ^ ”Президент Польши Бронислав Коморовски и президент Украины Петро Порошенко осуществляют совместный официальный визит в Республику Молдова” (på ryska). Preşedinţia Republicii Moldova. 20 november 2014. https://www.presedinte.md/rus/presa/presedintele-poloniei-bronisaw-komorowski-si-presedintele-ucrainei-petro-porosenko-efectueaza-o-vizita-oficiala-comuna-in-republica-moldova. Läst 4 mars 2023.
- ^ ”Prezydent Ukrainy straci Order Orła Białego? Rodziny ofiar ludobójstwa na Wołyniu zwrócą się do Dudy” (på polska). Telewizja Republika. https://tvrepublika.pl/prezydent-ukrainy-straci-order-orla-bialego-rodziny-ofiar-ludobojstwa-na-wolyniu-zwroca-sie-do-dudy,23985.html. Läst 4 mars 2023.
- ^ ”Порошенко и президент Болгарии обменялись орденами” (på ryska). ukranews.com. 30 juni 2016. https://ukranews.com/news/436804-poroshenko-y-prezydent-bolgaryy-obmenyalys-ordenamy. Läst 3 april 2023.
- ^ ”BOE-A-2010-1436 Real Decreto 72/2010, de 29 de enero, por el que se concede la Gran Cruz de la Orden del Mérito Civil al señor Petro Poroshenko, Ministro de Asuntos Exteriores de Ucrania.” (på spanska). Boletín Oficial del Estado. 2010. https://www.boe.es/diario_boe/txt.php?id=BOE-A-2010-1436. Läst 4 mars 2023.
Externa länkar
redigera
Wikimedia Commons har media som rör Petro Porosjenko.
