Peter Nordin, född 9 augusti 1965, död 12 oktober 2020,[1][2] var en svensk datorforskare, företagare och författare som har bidragit till artificiell intelligens, genetisk programmering, maskininlärning och evolutionär robotteknik.

Peter Nordin
Peter Nordin
Peter Nordin
Född9 augusti 1965
Död12 oktober 2020 (55 år)
Forskningsområdeartificiell intelligens, genetisk programmering, maskininlärning, robotik

Studier och tidig karriär redigera

Peter Nordin avslutade sina civilingenjörstudier i datavetenskap och ingenjörsvetenskap vid Chalmers år 1988.

Nordin började sin forskning vid Infologics AB, Sverige. Hans arbete ledde till flera europeiska forskningsprojekt (ESPRIT[3]), men även projekt i maskininlärning (självständiga fordon) och metoder för AI-systemutveckling. Som en av de första forskarna i området började han sin forskning i genetisk programmering (GP) 1992. År 1993 startade han DaCapo AB, ett forsknings- och utvecklingsföretag. Han uppfann en metod för automatisk induktion av binär maskinkod som använder genetisk programmering,[4] och har ägnat en stor del av sin forskning åt hur man producerar maskinkod med GP. 1997 var han med och grundade amerikanska RML Technologies, Inc. som var en av de första med kommersiell GP-programvara [5]. Nordin tillbringade en stor del av 1995 och 1996 på University of Dortmund, där han avslutade sin doktorandutbildning [6]. Vid universitet i Dortmund startade han forskning i evolutionär robotteknik [7] och visade för första gången att GP kan användas i realtid på nätet för styrning och kontroll [8] i robotsystem [9].

1998 gav Nordin ut en lärobok om genetisk programmering.[10] Han skapade ett sökmotorföretag 1999, Vill AB[11], samt ett AI-bolag för automatiserad support, och fick årets Sten Gustafsson-pris för entreprenörskap, som utfärdas av Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien [12].

Robotar och kommersialisering av AI redigera

Under 1998–2003 var han docent på Chalmers Complex Adaptive Systems (CAS). Där ledde han ett program för att övervaka byggandet av hundratals GP-baserade adaptiva fysiska robotar. Under denna tid startade han också Chalmers "Humanoid Project"[13] som ledde till Sveriges första fullskaliga humanoidrobotar Elvis, Elvina, och Priscilla, som även visades i Tekniska museets utställning Robotics (maj 2003–februari 2007) Stockholm.[14] Robotar från humanoidprojektet deltog även i RoboCup. Han grundade också det första europeiska företaget för humanoid teknik, det estniska företaget Europeiska humanoider OY[15]. Världens första flygande "flaxande" adaptiva ornithopter. Han skrev också den populärvetenskapliga boken "Humanoider: Självlärande Robotar och artificiell intelligens" [16]. Enligt "citeseer" tillhör Nordins forskning de 200 mest citerade inom datalogi.[17]

Referenser redigera

  1. ^ ”Peter Nordin”. Minnessidor. Fonus. https://minnessidor.fonus.se/flower_shop/choose_delivery_type.php?order_id=3792917&set_site_id=2&action=buy_products&cat=flowers&hide_wizard=true&sign=edd9a4f84aad08e863f7bb2b43745e62. Läst 16 oktober 2020. 
  2. ^ Carina Hemmingsen Nordin (13 oktober 2020). ”Igår hände det som inte fick hända”. Facebook. https://www.facebook.com/carina.h.nordin/posts/10157819954784389. Läst 16 oktober 2020. 
  3. ^ http://ieeexplore.ieee.org/Xplore/login.jsp?url=/iel3/2223/7874/00334800.pdf?temp=x
  4. ^ http://www.cs.bham.ac.uk/~wbl/biblio/gp-html/nordin_thesis.html
  5. ^ http://www.rmltech.com Arkiverad 15 oktober 2008 hämtat från the Wayback Machine.
  6. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 28 mars 2008. https://web.archive.org/web/20080328025654/http://www.ph.tn.tudelft.nl/PRInfo/reports/msg00157.html. Läst 16 december 2011. 
  7. ^ http://laral.istc.cnr.it/evorobot/, http://www.google.se/search?hl=sv&rlz=1T4ADBR_enSE272SE274&q=EvoRobot % 2799 + Nordin & meta =, http://evonet.lri.fr/evoweb/files/evonews/evonews11.pdf Arkiverad 26 januari 2009 hämtat från the Wayback Machine.
  8. ^ http://www.zoominfo.com/people/Nordin_Peter_546143078.aspx
  9. ^ http://citeseerx.ist.psu.edu/viewdoc/summary?doi=10.1.1.53.5871
  10. ^ Genetic Programming: An Introduction, Wolfgang Banzhaf, Peter Nordin, Robert E. Keller och Frank D. Frandone, Morgan Kaufmann Publishers, Inc. (1998), http://www.bokrecension.se/Peter-Nordin
  11. ^ https://web.archive.org/web/20010701080657/http://www.di.se/Scripts/Main/ReadMe.asp?ID=2000%25 5c08% 5c24 % 5c3779, https://web.archive.org/web/20010801210049/http://www.jag.vill.se/om_vill.asp, ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 2 april 2015. https://web.archive.org/web/20150402120124/http://www.nyteknik.se/nyheter/it_telekom/allmant/article10749.ece?stjarna. Läst 31 juli 2009.  = 1, https://web.archive.org/web/20020604072803/http://jag.vill.se/produkter.asp, ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 1 december 2008. https://web.archive.org/web/20081201095539/http://internetbrus.com/kategorier/internetsokmotorer/exalead/page/2/. Läst 16 oktober 2008. 
  12. ^ http://www.iva[död länk]. se /templates /Page.aspx? id = 168, http://www.exportnytt.swedishtrade.se/framework/exportnews.aspx?id=4358, https://web.archive.org/web/20010426175339/http://www/. iva.se /hs /eng /mechanicalengineering /index.asp
  13. ^ http://www.kreaprenor.se/main.asp?g=1&r=182
  14. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 19 november 2008. https://web.archive.org/web/20081119141244/http://www.tekniskamuseet.se/templates/Page.aspx?id=20393. Läst 12 oktober 2008. 
  15. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 1 februari 2011. https://web.archive.org/web/20110201191609/http://europeanhumanoids.com/. Läst 16 oktober 2008. 
  16. ^ Humanoider: Självlärande Robotar och artificiell intelligens , Liber AB, ISBN 9789147051915
  17. ^ [1] Arkiverad 6 oktober 2012 hämtat från the Wayback Machine.

Externa länkar redigera