Wikipedia

Personcentrerad vård

Personcentrerad vård (PCV) är ett förhållningssätt[1] eller en vårdmodell där patienten deltar aktivt i planering och genomförande av den egna vården i samarbete med vårdpersonal, samt ibland även närstående.[2] Modellen används inom sluten- och öppenvård, akut och palliativ vård samt rehabilitering.

Bakgrund redigera

Termen personcentrerad vård används för att särskilja den från den modell där patienten är det passiva målet för en medicinsk intervention (och där fokus för många vårdprofessioner ligger på patientens behov i stället för på resurser). Istället för att sjukvården ensidigt sätter upp rekommendationer, används överenskommelser och gemensam planering. Personcentrerad vård innebär ett partnerskap mellan patienter, närstående och yrkesverksamma i vården med utgångspunkt i patientens sjukdomshistoria och hela livssituation för att skapa mål och strategier för genomförande och kort- och långsiktig uppföljning.[3]

Både nationellt och internationellt[4] har begreppet personcentrerad vård vuxit fram som en beskrivning av god omvårdnad. Inledningsvis växte begreppet fram inom vård av äldre personer, och av personer med intellektuella funktionshinder, för att sedan sprida sig även till andra delar av vården.[5]

Inom den personcentrerade vården ses patienten som en person med egen förmåga till informerade val. Autonomi och medbestämmande betonas och respekteras. Personcentrerad vård innebär för patienten större möjligheter till inflytande över behandlingen och ökade möjligheter till ansvarstagande för egenvården.[2][3][6][7][8]

Nyckelbegrepp redigera

Fyra utgångspunkter är gemensamma för en personcentrerad vård:

  • Vården utgår från den unika personen och dennes rätt till hälsa.
  • Vården efterfrågar personens förmågor och är aktiverande.
  • Vården är sammanhållen.
  • Vården möter alltid varje människa med värdighet, medkänsla och respekt – utgår från ett grundläggande etiskt förhållningssätt.

Den personcentrerade vården utgår ifrån en holistisk syn på vård, som tar hänsyn till hela människan – inte ett smalt fokus på dess sjukdom eller symptom (patient), utan också personens förmågor, vilja, hälsa, välbefinnande, sociala och kulturella sammanhang (person). [9]

I personcentrerad vård finns tre nyckelbegrepp som präglar arbetet: berättelsen, partnerskapet och dokumentationen.[10][11]

Berättelsen redigera

Förutsättningen för personcentrerad vård är personens egen berättelse. Ofta bidrar även närstående till berättelsen. Berättelsen ger en bild av hela livssituationen och fångar personens egna drivkrafter, resurser och förmågor samt känslomässiga, sociala och praktiska behov.

Partnerskap redigera

Teamet kan bestå av vårdpersonal från olika enheter och olika vårdgivare. Patienten är en självklar del av teamet. I teamet samtalar patienten och eventuella närstående med de professionella i syfte att nå en överenskommelse om hur god och säker vård kan uppnås för den enskilde patienten.

Dokumentation och överenskommelse redigera

Denna artikel anses inte vara skriven ur ett globalt perspektiv.
Hjälp gärna till och förbättra texten om du kan, eller diskutera saken på diskussionssidan. (2015-06)

I den personliga hälsoplanen fångas patientberättelsen. En gemensam överenskommelse om mål, strategier och uppföljning för vården fastställs. Överenskommelsen gör det tydligt vilket ansvar var och en i teamet har, också patientens egen roll och ansvar tydliggörs. För att vården fullt ut ska bli personcentrerad bör alla patienter ha tillgång till all sin information och dokumentation, som av tillgänglighetsskäl, resursskäl och säkerhetsskäl genomgående ska vara digital. Dokumentationen ska inkludera all journalföring, personens egna anteckningar och egenregistrering av sin hälsostatus, samt hälsoplanen. Den samlade dokumentationen är en viktig grund för den sammanhållna vården.

Personcentrerad vård i Sverige redigera

Forskning redigera

Vid Göteborgs Universitet finns Centrum för personcentrerad vård.[12] GPCC är ett nationellt tvärvetenskapligt forskningscentrum som bildades 2010 med stöd av regeringens strategiska satsning på vårdforskning.[13][14]

Tillämpning redigera

Flera organisationer driver frågan om personcentrerad vård. I Sverige agerar bland annat Svensk sjuksköterskeförening[5] och Vårdförbundet.[15]

11 mars 2015 fattades det ett beslut av Landstingsstyrelsen i Sörmland att arbetsmetoden för personcentrerad vård ska införas i hela landstinget Sörmland.[16] Flera andra landsting har i juni 2015 pågående testbäddar och pilotprojekt[17][18][19][20][21]. I april 2016 meddelas att Västra Götalandsregionen med 14 förändringsledare ska införa personcentrerad vård.[1]

Källor redigera

  1. ^ [a b] ”Personcentrerad vård ska ge kortare vårdtider - P4 Göteborg”. sverigesradio.se. Sveriges Radio. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=104&artikel=6681024. Läst 14 augusti 2017. 
  2. ^ [a b] Pressmeddelande från Göteborgs universitet. ”Bättre resultat av rehabiliteringen med personcentrerad vård”. Forskning.se. Arkiverad från originalet den 24 juni 2015. https://web.archive.org/web/20150624165454/http://www.forskning.se/nyheterfakta/nyheter/pressmeddelanden/battreresultatavrehabiliteringenmedpersoncentreradvard.5.426a72d614c33b887a0a32.html. 
  3. ^ [a b] Hörnsten, Åsa. ”Översikt personcentrerad vård”. Vårdhandboken. Umeå Universitet. Arkiverad från originalet den 28 juni 2015. https://web.archive.org/web/20150628003813/http://www.vardhandboken.se/Texter/Personcentrerad-vard/Oversikt/. Läst 23 juni 2015. 
  4. ^ McCormack, Brendan; McCane, Tanya (2010). Person-centred Nursing: Theory and Practice. https://books.google.se/books?id=taE7KjcgyysC&pg=PA148&lpg=PA148&dq=mccormack+personcentred+care&source=bl&ots=cMR5U_4HR-&sig=Tg6oPQnmGH_b2XZQDNjZJk-l8io&hl=sv&ei=666ZTbTWCI_Cswa25Ni-CA&sa=X&oi=book_result&ct=result#v=onepage&q&f=false 
  5. ^ [a b] ”Svensk sjuksköterskeförening om personcentrerad vård 2016”. Svensk Sjuksköterskeförening. Arkiverad från originalet den 14 augusti 2017. https://web.archive.org/web/20170814175331/https://www.swenurse.se/Sa-tycker-vi/publikationer/Svensk_sjukskoterskeforening_om/Personcentrerad-vard/. Läst 23 april 2016. 
  6. ^ Edvardsson, D (2010). Personcentrerad omvårdnad i teori och praktik. Studentlitteratur. sid. 35 
  7. ^ Ekman I, Swedberg K, Taft C (2011). ”Person-centered care – Ready for prime time.”. European Journal of Cardiovascular Nursing (10): sid. 248-251. 
  8. ^ Carl-Magnus Hake (Publicerad 2015-04-10). ”Personcentrerad vård stärkte hjärtpatienter”. Dagens Medicin. http://www.dagensmedicin.se/artiklar/2015/04/10/personcentrerad-vard-starkte-hjartpatienter/. 
  9. ^ Ekman (red), Inger (2014). Personcentrering inom hälso- och sjukvård, från filosofi till praktik.. Liber 
  10. ^ ”Vad alla borde veta om personcentrerad vård”. Vårdförbundet. Arkiverad från originalet den 24 juni 2015. https://web.archive.org/web/20150624160840/https://vardforbundet.se/Documents/Trycksaker%20-%20egna/Nationella/Foldrar%20Broschyrer/Trycksak_Personcentrerad_v%C3%A5rd_A5_web.pdf. Läst 22 juni 2015. 
  11. ^ ”Nyckelbegrepp i Personcentrerad vård - GPCC”. GPCC - Göteborgs Universitet. Arkiverad från originalet den 24 juni 2015. https://web.archive.org/web/20150624091403/http://gpcc.gu.se/om-gpcc/personcentrerad-vard. Läst 22 juni 2015. 
  12. ^ GPCC - Centrum för personcentrerad vård
  13. ^ Strategiska forskningsområden Arkiverad 24 juni 2015 hämtat från the Wayback Machine., Vetenskapsrådet, läst 24 juni 2015
  14. ^ GPCC - Centrum för personcentrerad vård (pdf-format) Arkiverad 5 juni 2016 hämtat från the Wayback Machine., Göteborgs universitet
  15. ^ Vårdförbundet Personcentrerad vård och jämlik hälsa , till exempel Vad alla borde veta om personcentrerad vård Arkiverad 24 juni 2015 hämtat från the Wayback Machine. (Uppdaterad länk)
  16. ^ ”Personcentrerad vård - Landstinget Sörmland”. www.landstingetsormland.se. Arkiverad från originalet den 24 juni 2015. https://web.archive.org/web/20150624172235/http://www.landstingetsormland.se/personcentreradvard. Läst 24 juni 2015. 
  17. ^ ”Testbädd personcentrerad närsjukvård - NLL.se”. www.nll.se. Arkiverad från originalet den 25 juni 2015. https://web.archive.org/web/20150625192411/http://www.nll.se/Utveckling-och-tillvaxt/Utveckling-inom-halso--och-sjukvarden/Utvecklingssatsningar/Testbadd-Personcentrerad-Narsjukvard/. Läst 24 juni 2015. 
  18. ^ ”Implementeringen av Personcentrerad vård i... | FoU i Västra Götalandsregionen”. www.researchweb.org. http://www.researchweb.org/is/vgr/project/148111. Läst 24 juni 2015. 
  19. ^ ”Division allmänmedicin - Primärvårdens FoU-enhet - Landstinget i Värmland”. www.liv.se. Arkiverad från originalet den 24 juni 2015. https://web.archive.org/web/20150624174144/http://www.liv.se/Jobb-utbildning-och-forskning/Forskning/FoU-enheter/Division-allmanmedicin/. Läst 24 juni 2015. 
  20. ^ ”08. Personcentrerad vård i hela vårdkedjan_Esther - fyrklöver, Region Jönköpings län”. plus.rjl.se. Arkiverad från originalet den 24 juni 2015. https://web.archive.org/web/20150624162237/http://plus.rjl.se/infopage.jsf?nodeId=41642. Läst 24 juni 2015. 
  21. ^ ”Funktionshinder”. Region Västerbotten. Arkiverad från originalet den 24 juni 2015. https://web.archive.org/web/20150624164904/http://regionvasterbotten.se/halsa/fou/funktionshinder/. Läst 24 juni 2015. 
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Personcentrerad_vård&oldid=54460814”