Per Olov Ultvedt

finländsk-svensk skulptör, målare, tecknare, grafiker och filmkonstnär

Per Olov Johannes Jörgensen Ultvedt, född 5 juli 1927 i Kemi i Finland, död 21 november 2006Lidingö,[7] var en svensk skulptör, målare, tecknare, grafiker och filmkonstnär.

Per Olov Ultvedt
Född5 juli 1927[1][2]
Kemi[3], Finland
Död21 november 2006[2] (79 år)
Lidingö, Sverige
BegravdLidingö församlings kyrkogård[4]
Medborgare iSverige[5] och Finland[6]
Utbildad vidPernbys målarskola
Kungliga Konsthögskolan
SysselsättningSkulptör[2], målare[2], scenograf[2], tecknare, grafiker[2]
BarnFredrik Ultvedt (f. 1961 och 1961)
Utmärkelser
Moderna Museets Vänners skulpturpris (1960)
Redigera Wikidata
Ultvedts verk Från Vä till Österäng i Kristianstad.
Väggmålningar på tunnelbanestationen T-centralen, blå linjen, i Stockholm.
Monologoskåp. PO Ultvedt Malmö Konsthall 1988.
"Trasig klocka". Karolinska Institutet, Campus Solna.

Biografi redigera

Ultvedt var son till direktören Nils Ultvedt och Margareta, född Sundman, samt gift med Anne Marie Ingemansson och far till Fredrik Ultvedt, Anne Ultvedt Hedström och Marie Ultvedt Widell.

Ultvedt kom till Sverige 1938 och studerade först vid Otte Skölds målarskola innan han fortsatte sina studier vid Kungliga konsthögskolan i Stockholm 1945–1950 därefter följde en studietid i Frankrike. Han var senare professor vid Kungliga Konsthögskolan i Stockholm 1968–1978 och prorektor där 1978–1980.

Under 1950-talet var han tillsammans med Pontus Hultén medarbetare i redaktionen för Stockholmsteknologernas Blandaren. Kamratskapet som uppstod på redaktionen kom att få betydande konsekvenser för det moderna svenska konstlivet.[förtydliga] När Jean Tinguely 1954 visade sin första uppmärksammade utställning i Paris med rörliga skulpturer gjorde Ultvedt sin första mobila konstruktion som dekor till Lia Schuberts balett SpiralenStockholms konserthus. Två år senare presenterade han sin skulptur Tavelförstöraren som var en maskin i järn med en massa hjul som utförde meningslösa kraftöverföringar i ett lyriskt virrvarr.

Han byggde 1958 den stora trämaskin Gargantux i Liljevalchs konsthall som var två våningar hög och som skulle visas i en planerad utställning tillsammans med Tinguely, Hulten och Hans Nordenström som senare inte öppnades. Ultvedt deltog i utställningen Rörelse i konstenModerna museet i Stockholm 1961. Tillsammans med Niki de Saint-Phalle och Jean Tinguely skapade han 1966 utställningen Hon – en katedral på Moderna museet, som är en av Sveriges mest omtalade och välkända utställningar från denna epok. Till hans verk räknas även den uppmärksammade ljusreklamen Marabou-skylten vid Stureplan i Stockholm.

Med sina mekaniska konstruktioner i trä blev Ultvedt den främste företrädaren för den rörliga konsten i Sverige och även internationellt uppmärksammad. Han var en central figur i det konstliv som blomstrade kring Moderna museet i Stockholm under 1960-talet.

Tillsammans med Robert Rauschenberg och Carolyn Brown genomförde han en rullskriskobalett i USA 1965. Han blev ledamot av Konstakademien 1966 och tilldelades statens större arbetsstipendium 1966–1967. Bland hans offentliga arbeten märks ett trappräcke för T-Centralen i Stockholm, reliefer på betongbalkarna i Farsta kyrka, relief för tidningen Expressens entré i Stockholm.

Han är gravsatt i minneslunden på Lidingö kyrkogård.[8] Ultvedts personarkiv förvaras för närvarande hos hans son. Det innefattar bl. a. en omfattande fotografisamling som dokumenterar hans konstnärskap från 1950-talet och framåt, skisser och teckningar samt en brevsamling.

Offentliga verk i urval redigera

Källor redigera

Noter redigera

  1. ^ RKDartists, läs online, läst: 23 augusti 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d e f] Archive of Fine Arts, läs online, läst: 1 april 2021.[källa från Wikidata]
  3. ^ läs online, zkm.de, läst: 30 juni 2022.[källa från Wikidata]
  4. ^ läs online, finngraven.se.[källa från Wikidata]
  5. ^ Konstnärslistan (Nationalmuseum), 12 februari 2016, läs online, läst: 25 februari 2016, licens: CC0.[källa från Wikidata]
  6. ^ Museum of Modern Arts webbsamling, läs online, läst: 4 december 2019, licens: CC0.[källa från Wikidata]
  7. ^ Sveriges befolkning 1990:
  8. ^ FinnGraven
  9. ^ ”Konst på Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge” (PDF). http://kultur.sll.se/sites/kultur/files/import//Ny_KonstHuddingeLR.pdf. Läst 29 april 2012. 
  10. ^ Nationalmuseum
  11. ^ Moderna museet
  12. ^ Örebro läns museum
  13. ^ Holmer, Kerstin. (2000). Norrköpings Konstmuseum Katalog. Konstmuseum. ISBN 91-88244-22-9. OCLC 485653271. https://www.worldcat.org/oclc/485653271. Läst 3 september 2020 
  14. ^ Göteborgs konstmuseum

Externa länkar redigera