Wikipedia

Patrik Grahn

svensk landskapsarkitekt

Nils Torbjörn Patrik Grahn, född 29 november 1955 i Vilhelmina församling, uppvuxen i Strömnäs, Lappland är en svensk landskapsarkitekt och professor i landskapsarkitektur vid Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp [1].

Biografi redigera

Efter biologexamen vid Uppsala universitet och mastersexamen i landskapsarkitektur vid Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala disputerade Grahn 1991 för agronomie doktorsexamen i landskapsarkitektur med inriktning mot miljöpsykologi vid Sveriges lantbruksuniversitet Alnarp. Därefter kom Grahn att arbeta som postdoc under 1992 tillsammans med miljöpsykologiska forskare vid University of Michigan och University of California, Davis. Tillbaka i Alnarp startade Grahn två kurser i landskapsarkitektur med miljöpsykologisk inriktning år 1993. Dessa kurser har efterhand byggts ut med flera och till slut formats till en internationell mastersutbildning.[2]

Forskning redigera

Grahns forskning har sedan mitten av 1980-talet fokuserat på att undersöka samband mellan människors vistelse i olika typer av grönområden och deras hälsa. Denna forskning startade en uppmärksammad artikel av Roger Ulrich i tidskriften Science 1984, vilken visade att patienter som hade utsikt över parker och grönområden tillfrisknade snabbare jämfört med patienter med utsikt över en tegelvägg[3]. År 1993 publicerade Grahn en rapport som antydde att människors hälsa i städer påverkas positivt om de har tillgång till natur och parkområden. I synnerhet handlade det om en gynnsam påverkan på stressrelaterad ohälsa.[4][5] Senare forskning visade ett tydligt samband: ju längre människor har till grönområden, desto mer stressade är de.[6] Emellertid spelar kvaliteterna i de grönområden man besöker stor roll: upplevelser av exempelvis storlek, artrikedom, rofylldhet, vildhet, kultur och mötesplatser.[7] Som ett resultat har forskare i bland annat Alnarp och på Köpenhamns universitet börjat utveckla redskap för att kunna utforma hälsofrämjande kvaliteter i parker och grönområden.[8]

Grahns forskning har visat att vissa grupper i samhället har särskilt stort behov av hälsofrämjande utemiljöer nära där de vistas. Inte minst gäller det barn på förskolor. I mitten på 1990-talet kom forskning som antydde att om barn på förskolor får tillgång till bra utomhusmiljöer, tillräckligt stora och med bra kvaliteter, så utvecklas de bättre motoriskt och får bättre koncentrationsförmåga.[9][10] Några år senare kom forskning som föreslog minimikrav på förskolegårdarnas utemiljöer.[11]

Alnarps Rehabiliteringsträdgård redigera

Vid millennieskiftet 2000 tog Grahn initiativet till Alnarps Rehabiliteringsträdgård, vilken öppnade 1 juli 2002. Avsikten var dels att kunna bygga upp en naturbaserad rehabilitering för, i första hand, personer som drabbats av stressrelaterad psykisk ohälsa, dels att på ett forskningsbaserat sätt kunna bygga upp hälsofrämjande park- och trädgårdsmiljöer.[12][13] Resultat från forskningsanläggningen föreslår hur hälsofrämjande kvaliteter kan byggas upp.[14][15] Forskningsanläggningen har presenterat en rad uppmärksammade resultat avseende rehabilitering av personer med stressrelaterad mental ohälsa.[16] [17]

Referenser redigera

  1. ^ https://www.slu.se/cv/patrik-grahn/
  2. ^ https://www.slu.se/utbildning/program-kurser/program-pa-avancerad-niva1/outdoor-environments-for-health-and-well-being/
  3. ^ Roger S. Ulrich. 1984. View Through a Window May Influence Recovery from Surgery. Science 224 (4647):420-1 DOI:10.1126/science.6143402
  4. ^ Grahn, P. 1993. Planera för bättre hälsa! Om sambandet mellan grönområden och hälsa. Sid 109-122 i Kullinger, B. (red). Planera för en bärkraftig utveckling. Byggforskningsrådet T26:1993. Stockholm.
  5. ^ Grahn, P. 1994. Green structures - The importance for health of nature areas and parks. European Regional Planning 56: 89-112
  6. ^ Grahn, P. & Stigsdotter, U.A. 2003. Landscape planning and stress. Urban Forestry & Urban Greening 2 (1), 1-18.
  7. ^ Grahn, P. & Stigsdotter, U.K. 2010. The relation between perceived sensory dimensions of urban green space and stress restoration. Landscape and urban planning 94 (3-4), 264-275
  8. ^ Stigsdotter, U.K.; Corazon, S.S.; Sidenius, U.; Refshauge, A.D.; Grahn, P. 2017. Forest design for mental health promotion — Using perceived sensory dimensions to elicit restorative responses. Landscape and urban planning 160, 1-15
  9. ^ Grahn, P. 1996. Wild nature makes children healthy. Swedish Building Research 4: 16-18.
  10. ^ Grahn, P.; Mårtensson, F.; Lindblad, B.; Nilsson, P.; Ekman, A. 1997. Ute på dagis. Sveriges Lantbruksuniversitet, Alnarp.
  11. ^ Mårtensson, F.; Boldemann, C.; Söderström, M.; Blennow, M.; Englund, J-E.; Grahn, P. 2009. Outdoor environmental assessment of attention promoting settings for preschool children. Health & Place 15 (4), 1149-1157
  12. ^ Stigsdotter, U. & Grahn, P. 2002. What makes a garden a healing garden? Journal of therapeutic Horticulture 13 (2), 60-69
  13. ^ Stigsdotter, U. & Grahn, P. 2003. Experiencing a garden: A healing garden for people suffering from burnout diseases. Journal of therapeutic horticulture 14 (5), 38-48
  14. ^ Grahn, P.; Tenngart Ivarsson, C.; Stigsdotter, U.K.; Bengtsson, I-L. 2010. Using affordances as a health-promoting tool in a therapeutic garden. Innovative approaches to researching landscape and health 1 (5), 116-154
  15. ^ Pálsdóttir, A.M.; Stigsdotter, U.K.; Persson, D.; Thorpert, P.; Grahn, P. 2018. The qualities of natural environments that support the rehabilitation process of individuals with stress-related mental disorder in nature-based rehabilitation. Urban Forestry & Urban Greening 29, 312-321
  16. ^ Währborg, P.; Petersson, I.F.; Grahn, P. 2014. Nature-assisted rehabilitation for reactions to severe stress and/or depression in a rehabilitation garden: long-term follow-up including comparisons with a matched population-based reference cohort. Journal of Rehabilitation Medicine 46 (3), 271-276
  17. ^ Grahn, P.; Pálsdóttir, A.M.; Ottosson, J.; Jonsdottir, I.H. 2017. Longer nature-based rehabilitation may contribute to a faster return to work in patients with reactions to severe stress and/or depression. International journal of environmental research and public health 14 (11), 1310
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Patrik_Grahn&oldid=47916382”