Landskapsarkitektur
 |
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2009-05) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
| Denna artikel ingår i serien om A R K I T E K T U R | ||
| Arkitektur | ||
| Arkitekt | ||
| Arkitekturens historia | ||
| Arkitekturteori | ||
| Byggnadskonstruktion | ||
| Byggnadsmaterial | ||
| Byggnadstyper | ||
| Landskapsarkitektur | ||
| Ljusarkitektur | ||
| Inredningsarkitektur | ||
| Fysisk planering | ||
|
Landskapsarkitektur omfattar planering, gestaltning, projektering och förvaltning av landskapet för att skapa landmärken och uppnå miljömässiga, beteendemässiga, eller estetiska mål.[1]
Till landskapsarkitektur hör följaktligen delämnena landskapsplanering, landskapsdesign och landskapsförvaltning av utemiljön. Med landskap avses alla kultur- och naturpräglade mark- och vattenområden, i staden och på landsbygden. Mindre områden så som parker, torg, trädgårdar och gaturum utgör olika komponenter i landskapet.
Landskapsarkitektur syftar till en ändamålsenlig rumslig gestaltning av växter, byggda material, mark, och vatten. Utgångspunkterna i landskapsplaneringen är landskapet som ett dynamiskt system tillsammans med eller mot människornas behov, önskemål, avsikter eller intressen. Under modern tid har exkluderande deisgn blivit ett vanligare inslag. Modellering och förmedling av alternativa utvecklingsmöjligheter är centrala.
I vardagligt tal är landskapsarkitektur huvudsakligen en produkt i form av exempelvis en park, en trädgård, en fontän, en våtmark och dess flora och fauna som planeras skydd för, ett naturreservat eller en vägdragning.
En förskjutning från produkten till upplevelsen av densamma innebär ett annat sätt att använda begreppet landskapsarkitektur. Förskjutningen innebär att fokus flyttas till själva upplevelsen. Forskningen inom ämnet har därmed i uppgift att utveckla professionens kunskapsfält. Teoribildningen inom ämnet hämtar intryck från bland annat design, arkitektur, ekologi, planering, miljöpsykologi, sociologi, kommunikation och systemteori.
Ämnet har ett ursprung som profession. Landskapsarkitektur kan därför alternativt beskrivas som den samlade kunskap som en praktiker, en landskapsarkitekt använder i genomförandet av projekt.
Landskapsarkitektur som profession söker former som realiserar en uttalad andemening. Målet är att väga samman intressen och värden till en attraktiv och långsiktigt hållbar helhet. Den ämnesmässiga förankringen finns i landskapsarkitekturens, samhällsbyggandets och trädgårdskonstens historia, i landskapsarkitekturens teorier och i den estetiska upplevelsen, med konstnärsliknande arbetsmetoder.
Inom landskapsarkitektur används en mångfald av metoder, men central är den friare - heuristiska - arkitektens designmetod.[förtydliga] Genom skissande och senare med ritningar, bilder, fysiska och digitala modeller utforma och kommunicera tänkbara lösningar.
LandscapingRedigera
Det engelska uttrycket landscaping har sedan början av 2000-talet börjat användas för att beskriva ett tjänsteområde som inriktar sig på planering, anläggning och skötsel av utomhusmiljöer i bebyggda områden.
LitteraturRedigera
- Berglund/Drougge/Lindberg: Om landskap (Bokförlaget Atlantis, 2011)