Passer yatii, "sistansparv",[a] är en asiatisk fågel i familjen sparvfinkar inom ordningen tättingar.[2] Den betraktas vanligtvis som underart till tamarisksparv (Passer moabiticus).

Passer yatii
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljSparvfinkar
Passeridae
SläktePasser
ArtP. yatii
Vetenskapligt namn
§ Passer yatii
AuktorSharpe, 1888
Synonymer
  • Passer moabiticus yatii

Utseende och läten redigera

"Sistansparven" är en liten sparvfink, mycket lik tamarisksparven med hos hanen grå hjässa, nacke och kind, svart haklapp, karakteristisk gul fläck på sidan av halsen och ljust, mot bakre delen beige ögonbrynsstreck. Den skiljer sig dock genom citrongul istället för gråvit buk, mycket bredare vitare kanter på vingpennor, täckare och tertialer samt sandgrått, ej mörkgrått, på hjässa, mantel och övergump.[3]

Skillnaderna mellan hona "sistansparv" och tamarisksparv är inte lika uppenbara, men likväl tydliga. Liksom hanen har honan yatii mer gulaktig anstrykning på undersidan, framför allt på nedre delen av strupen, buken och bakre flankerna. Den har även ett vitare och mer markerat ögonbrynsstreck, mer inslag av grått på ovansidan, mindre streckning på yggen och gråare ytterfan på vingpennorna.[4]

Lätena har inte dokumenterats.[3]

Utbredning och systematik redigera

Fågeln förekommer i området Sistan i östra Iran och närliggande sydvästra Afghanistan,[5] närmare bestämt i floderna Helmand och Farah Ruds deltaområden i nordöstra Kermanprovinsen samt kring Zaristan utmed Floden Hirmand.[6] Det är oklart huruvida arten är flyttfågel eller inte. Den har uppgetts övervintra i ökenområdet Chagai i norra Baluchistan, västra Pakistan.[7] En studie från 2010 visar dock att den åtminstone delvis är stannfågel.[4]

Artstatus redigera

"Sistansparven" anses vanligen utgöra en underart till tamarisksparven,[5] men har getts artstatus av tongivande taxonomiska auktoriteten Howard & Moore[2] efter studier.[6] Även flera fågelböcker över regionen urskiljer den numera som egen art.[8] Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.

Levnadssätt redigera

Mycket lite finns dokumenterat om "sistansparvens" levnadssätt. Under eftersökningar i december 2010 hittades den i ett uttorkat vassbälte med tamarisker som den sågs äta av, men även av vassfrön och från spillning från får och getter på marken.[4]

Status och hot redigera

Internationella naturvårdsunionen IUCN erkänner den inte som en egen art, varför dess hotstatus inte bedömts. Observationer av "sistansparven" har minskat de senaste 150 åren, från 61 fynd 1860-1960 till endast tre fynd under 1970-talet och sedan inga dokumenterade förrän eftersökningar i december 2010 gav åtminstone 300 individer vid den torrlagda sjön Hamoun-e Saberi i Iran. Arten har dessutom ett mycket begränsat utbredningsområde, vilket betyder att en förändring i fågelns levnadsmiljö har mycket stor effekt på populationen. Våtmarkerna i Sistansänkan har också påverkats kraftigt de senaste decennierna.[4][9]

Namn redigera

Fågelns vetenskapliga artnamn yatii hedrar Charles Edward Yate (1849–1940), en engelsk politisk officer på Afghan Boundary Commission och verksam som generalkonsul i Sistan 1894–1898. Yate assisterade J. E. T. Aitchison, en naturforskare vid Afghan Delimitation Commission som samlade in typexemplaret varpå ornitologen Richard Bowdler Sharpe baserade sin beskrivning av arten. När Aithichison lämnade landet i augusti 1885 fortsatte Yate kommissionens arbete med fåglar.[6][10]

Noter redigera

Kommentarer redigera

  1. ^ Officiellt svenskt trivialnamn saknas.[1]

Källor redigera

  1. ^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-02-14
  2. ^ [a b] Dickinson, E.C., J.V. Remsen Jr. & L. Christidis (Eds). 2013-2014. The Howard & Moore Complete Checklist of the Birds of the World. 4th. Edition, Vol. 1, 2, Aves Press, Eastbourne, U.K.
  3. ^ [a b] Summers-Smith, D. (2019). Dead Sea Sparrow (Passer moabiticus). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/60932 18 februari 2019).
  4. ^ [a b c d] Ayé, R, T Roth, SI Sayedi och T Stalling. 2012. Sistan (Afghan) Scrub Sparrow Passer (moabiticus) yatii: Notes on Common Name, Status and Threats. Podoces 7(1/2): 54-58.
  5. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2016) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2016 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-08-11
  6. ^ [a b c] Kirwan, G.M. (2004) The taxonomic position of the Afghan Scrub Sparrow Passer (moabiticus) yatii. Sandgrouse 26(2): 105–111.
  7. ^ Christison P. (1941). Notes on the birds of Chagai. Ibis, 83(4), 531−556.
  8. ^ Raffael Ayé, Manuel Schweizer, Tobias Roth (2014). Helm Field Guide: Birds of Central Asia (andra upplagan). London: Bloomsbury Publishing Plc. sid. 196-197. 978-0-7136-7038-7 
  9. ^ Khaleghizadeh A., Scott D.A., Tohidifar M., Musavi S.B., Ghasemi M., Sehhatisabet M.E., Ashoori A., Khani A., Bakhtiari P., Amini H., Roselaar C., Ayé R., Ullman M., Nezami B. & Eskandari F. (2011). Rare birds in Iran in 1980−2010. Podoces, 6(1), 1–48.
  10. ^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar redigera