para-Metoxi-N-metylamfetamin, eller PMMA är en centralstimulerande drog som säljs under samlingsnamnet ecstasy jämte den vanligare syntetiska drogen MDMA.[1] PMMA har också kommit att kallas Supermandrogen, eftersom den sålts i ecstacy-tabletter med Superman-logga.[2][3]

PMMA, Superman, ”ecstasy”
Förenklad strukturformel för para-metoxi-N-metylamfetamin.Molekylmodell av PMMA
Systematiskt namn1-(4-metoxifenyl)propan-2-amin
Övriga namnPara-metoxi-amfetamin
Kemisk formelC11H17NO
Molmassa179,259 g/mol
CAS-nummer3398-68-3
SMILESC1=CC(=CC=C1CC(C)NC)OC
SI-enheter & STP används om ej annat angivits
Superman-drogen i tablettform från ett beslag i USA.

Ecstasyn i denna syntetisering är visserligen lättare att tillverka än MDMA, men också mycket farligare för brukaren. Framför allt riskerar brukaren att kroppstemperaturen snabbt höjs kraftigt och når temperaturer som slår ut livsviktiga organ.[4][5][6][7][8][9]

PMMA är giftigare i lägre doser än MDMA men tar också längre tid innan de får effekt, vilket ökar risken för överdosering. En sidoeffekt som uppkommer för de flesta är att blodtrycket och kroppstemperaturen höjs, men graden eufori är mindre. Större doser är dödliga,[10] liksom att blanda PMMA med andra droger. Flera dödsfall har kunnat knytas till PMMA.[11]

Referenser redigera

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, para-Methoxy-N-methylamphetamine, 9 april 2015.

Noter redigera

  1. ^ Magnus Liljesköld (9 januari 2015). ”Fyra dödsoffer hittills för ”Supermandrogen””. svt.se. Sveriges Radio. http://www.svt.se/nyheter/regionalt/stockholm/fyra-dodsoffer-hittills-for-supermandrogen. Läst 22 april 2015. 
  2. ^ Kia Samrell (9 januari 2015). ”Ytterligare dödsfall kopplade till ny drog”. polisen.se. Polismyndigheten. https://polisen.se/Aktuellt/Nyheter/Stockholm/jan-mars/Mycket-farliga-ecstasytabletter-sk-supermandrog-i-omlopp/. Läst 22 april 2015. 
  3. ^ Magnus Liljesköld (12 januari 2015). ”Livsfarlig substans i "Supermandrog"”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/nyheter/article20147977.ab. Läst 22 april 2015. 
  4. ^ Magnus Andersson (12 januari 2015). ”Polisen varnar för ny farlig "supermandrog"”. Expressen. http://www.expressen.se/kvallsposten/polisen-varnar-for-ny-farlig-supermandrog/. Läst 22 april 2015. 
  5. ^ (på engelska) Pihkal: A Chemical Love Story. Transform Press. 1991. ISBN 0-9630096-0-5. http://www.erowid.org/library/books_online/pihkal/pihkal097.shtml. Läst 22 april 2015 
  6. ^ Salna, Karlis (7 april 2008). ”Warning of possible shift to killer drug” (på engelska). Sydney Morning Herald (Fairfax). http://news.smh.com.au/national/warning-of-possible-shift-to-killer-drug-20080407-2482.html. Läst 22 april 2015. 
  7. ^ Corrigall WA, Robertson JM, Coen KM, Lodge BA (januari 1992). ”The reinforcing and discriminative stimulus properties of para-ethoxy- and para-methoxyamphetamine” (på engelska). Pharmacology, Biochemistry, and Behavior 41 (1): sid. 165–169. doi:10.1016/0091-3057(92)90077-S. PMID 1539067. http://linkinghub.elsevier.com/retrieve/pii/0091-3057(92)90077-S. Läst 22 april 2015. 
  8. ^ Hegadoren, K. M.; Martin-Iverson, M. T.; Baker, G. B. (april 1995). ”Comparative behavioural and neurochemical studies with a psychomotor stimulant, a hallucinogen and 3,4-methylenedioxy analogues of amphetamine” (på engelska). Psychopharmacology 118 (3): sid. 295–304. doi:10.1007/BF02245958. PMID 7617822. 
  9. ^ Winter, J. C. (februari 1984). ”The stimulus properties of para-methoxyamphetamine: a nonessential serotonergic component” (på engelska). Pharmacology, Biochemistry, and Behavior 20 (2): sid. 201–203. doi:10.1016/0091-3057(84)90242-9. PMID 6546992. 
  10. ^ http://www.drugs.ie/pma
  11. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 1 augusti 2015. https://web.archive.org/web/20150801090332/http://www.druginfo.adf.org.au/drug-facts/pma-and-pmma. Läst 28 juli 2015. 

Externa länkar redigera