Öppna huvudmenyn

Pappas pojkar är en svensk komediserie från 1973.

Pappas pojkar
Produktion
ProduktionsbolagTV2[1]
ProducentLasse Hallström[2]
Sändning
OriginalkanalSVT2[2]
SFDb

Carl-Gustaf Lindstedt spelade pappan som alltid råkade i trassliga situationer. Hans båda pojkar, spelade av Magnus Härenstam och Brasse Brännström kallades in för att lösa problemen. I varje avsnitt medverkade olika gästskådespelare, bland andra Torsten Lilliecrona, Meg Westergren, Arne Källerud och Fredrik Ohlsson. Såväl Magnus Härenstam, Brasse Brännström som Carl-Gustaf Lindstedt gör i Pappas pojkar några av sina främsta insatser i sina respektive genrer. Carl-Gustaf svarade för manus tillsammans med Magnus och Brasse. Lasse Hallström regisserade serien. Serien har repriserats vid flera tillfällen. 2011 kom serien på DVD.

Serien omfattar fyra avsnitt, cirka 40 minuter långa. Den gjordes som en svensk parodi på den populära brittiska tv-serien Snobbar som jobbar med Roger Moore och Tony Curtis.

Innehåll

RollistaRedigera

HandlingRedigera

Avsnitt 1Redigera

Pappan Carl-Gustaf Lindstedt arbetar som köksmästare på en stor, flott restaurang, som dagen till ära ska servera ett besökande statsbesök ankmiddag. När källarmästaren strax före de prominentas ankomst gör ett rutinbesök i köket, upptäcker pappan, som är ansvarig kock, att allt är i sin ordning - bortsett från att det inte finns några ankor. När pappan kontaktar restaurangens leverantör visar det sig att de har semesterstängt. Då ringer pappan i desperation till sina söner, Martin (Magnus Härenstam) och Bertil (Brasse Brännström). Martin arbetar som forskare på ett laboratorium, medan det inte framgår helt klart vad Bertil arbetar med. För att försöka rädda situationen ger sig Martin och Bertil iväg för att få tag på ankor. Det första försöket gör de i en djuraffär, men de enda fåglar man säljer är burfåglar. Sedan åker de till en institution i anslutning till Martins arbetsplats där det finns levande ankor. Därifrån får med sig fyra ankor till pappan, men fyra stycken är dels alldeles för få, dels vill han inte ha levande ankor.

De försöker fånga ankor i en park, men råkar av misstag fånga en hund, och får en uppretad hundägare efter sig. Bertil känner till en "fixare" som han tror kan hjälpa dem. Martin är till en början helt avvisande till att, som han säger, "ha kontakt med hälare och andra kriminellt belastade individer", men går efter ett tag med på att låta Bertil kontakta sin polare. Medan Bertil gör detta, försöker Martin uppehålla den otåligt väntande källarmästaren och matgästerna med att hålla ett tal. Bertil har av sin polare fått köpa ett parti ankor, som visar sig vara av porslin.

Martin och Bertil försöker sedan fånga änder i stadens å, men lyckas bara fånga plastvättar.

När pojkarna sitter i Bertils bil och deppar över att de misslyckats hjälpa pappan, råkar en lastbil från Hjalmars anktransport backa in i Bertils bil som har suffletten nerdragen, så att ett hundratal djupfrysta ankor dråsar ner från lastbilen ner i baksätet. När Martin och Bertil inser att de äntligen fått tag i ankor, åker de kvickt därifrån, medan chauffören från Hjalmars ankor gormar upprört efter dem.

När så matgästerna till slut fått sin ankmiddag, visar det sig att pappan även glömt skaffa fram cognac till kaffet. När pojkarna får veta detta flyr de fältet.

Medverkande skådespelare:

  • Torsten Lilliecrona - källarmästare
  • Herman Howell - Siochso, afrikansk statschef
  • Pelle Walin - ankforskare Bengtsson
  • Leo Kuhlberg - hälaren
  • Gudrun Henricsson - damen med hunden
  • Jon Skolmen - festdeltagare

Avsnitt 2Redigera

Pappan är barnvakt åt ett direktörspars son. Direktörsparet ska vara borta över dagen. Sedan föräldrarna åkt gör pappan i ordning gröt till pojken, som i stället vill ha choklad med vispgrädde. Medan pappan under visst besvär tillagar detta, klistrar pojken ihop utklippta bokstäver till ett kidnappningsbrev, där pappan (barnvakten) uppmanas lämna tiotusen kronor i enkronor före klockan fem samma dag i lösen. Pojken gömmer sig sedan i ett för pappan okänt rum i huset, och då pappan inte kan hitta pojken tror han därför att pojken verkligen är kidnappad. Då det i brevet står att polisen inte får blandas in, ringer pappan till Martin och Bertil.

När pojkarna kommer upptäcker de en stege som står lutad utanför pojkens fönster. Stegen har pojken själv burit dit, och via sitt fönster lagt kidnappningsbrevet så pappan skulle få syn på det. Bertil tar ner stegen för att undersöka spår i trädgården, medan Martin undersöker papper och lim i kidnappningsbrevet för att om möjligt dra några slutsatser. Efter att man inte funnit några ledtrådar vare sig i hus eller trädgård, beger man sig, efter en idé från Bertil, till tre olika spelhålor, för att på så sätt försöka få ihop den penningsumma som kidnapparna begärt. Bertil spelar på enarmade banditer, Martin spelar roulette och pappan spelar kort. Alla tre lyckas över förväntan, och de lyckas få ihop pengarna som "utpressarna" krävt.

Pojken har i brevet skrivit att pengarna ska lämnas bredvid familjens soptunna, och för att försöka gripa "utpressarna" kryper Martin ner i soptunnan för att vänta på dem. Den enda som dyker upp vid soptunnan är emellertid en äldre grannfru, och ett vilt bråk utbryter när Martin kastar sig över denna, i tron att hon kidnappat pojken. Sedan bråket lugnat sig går pappan, Martin och Bertil in i huset för att tvätta av Martin efter besöket i soptunnan. Under tiden drar pojken med hjälp av ett metspö upp väskan till rummet där han håller sig gömd. När pappan, Bertil och Martin kommer ihåg väskan med pengarna upptäcker de ett nytt brev, som påstår att pojken finns på en bilskrotningsfirma. De beger sig dit och letar förgäves efter pojken.

När de kommer tillbaka till huset ser de att pojkens föräldrar har kommit hem. Förkrossad försöker pappan berätta vad som hänt, då han får se pojken dyka upp bakom föräldrarna i hallen. Pojken berättar glatt att pappan och dennes söner suttit i soptunnan och bråkat med granntanten. Pappan börjar skratta hysteriskt och leds bort av pojkarna. Kanske inser de att det hela bara varit ett pojkstreck.

Medverkande skådespelare:

Avsnitt 3Redigera

Pappan arbetar som betjänt på ett slott, där ägaren nyligen avlidit. Vid testamentsläsningen visar det sig att hela arvet går till en för släktingarna helt okänd dotter. Ett krav för att slottet ska tillfalla dottern är dock att denna bosätter sig på slottet. Dottern får en kortare betänketid för att bestämma sig. Övriga släktingar som är mycket missnöjda med att inte själva få ärva bestämmer sig för att skrämma dottern från att tacka ja till arvet, något betjänten (pappan) råkar få höra. Han kontaktar sina pojkar för att dessa ska hjälpa honom att hålla dottern under skyddande uppsikt. Pojkarna är först kallsinniga till uppdraget, men sen de fått se dottern och fått klart för sig att hon är en ung skönhet, ändrar de sig.

När pappan dyker upp i dotterns rum med en tebricka, finner han flickan försvunnen, samtidigt som rummet är i oordning. Han och pojkarna drar då slutsatsen att det kan ha hänt flickan något som kan sättas i samband med släktingarna. Pojkarna ger sig iväg för att hitta flickan, och hittar henne i en skog där hon ramlat av en häst. Flickan är först undrande över vilka pojkarna är, men de presenterar sig som hantverkare på slottet, något de kommit överens med pappan om att göra. Med hästen bakom bilen åker de tillbaka med flickan till slottet. När trädgårdsmästaren tar emot hästen, konstaterar han det under hästens sadel är fäst kardborrar, vilket förmodligen bidragit till att hästen kastat av flickan. Till natten kommer pojkarna överens med pappan om att de ska hålla vakt utanför flickans rum. Pojkarna råkar dock somna, och vaknar av att dörren till flickans rum är öppen och flickan borta. De beger sig ut på spaning runt om i slottet, men lyckas inte finna henne. När de vänder tillbaka till flickans rum får de syn på en vitklädd gestalt, vilken de brottar ner. Detta visar sig vara pappan, som i sin tur hört konstiga ljud. När pappan kommer tillbaka till sitt rum hör han snyftningar under sin säng. Det visar sig vara flickan som skrämd tagit skydd under hans säng. Sedan pojkarna fått klart för sig att flickan tänker sova hos pappan, går de och lägger sig i Bertils bil.

Morgonen därpå sammanstrålar pappan och flickan med pojkarna då dessa sitter och lagar frukost vid bilen. Pojkarna kommer överens med pappan om att ta hand om flickan till eftermiddagen, då det är dags för släktingarna att samlas igen, och då flickan ska ge besked om huruvida hon tänker stanna på slottet eller inte. Pojkarna och flickan åker iväg med bilen, Martin känner till en del kulturhistoriska platser i området som de kan besöka, men flickan har invändningar mot att åka åt de håll pojkarna föreslår. Oväntat häftigt fräser hon ifrån att hon vill att de ska vända, då Bertil får syn på en fin gammal bil stå på en sidoväg i en skog. Martin och Bertil hoppar ur bilen för att titta på denm då ropar flickan åt dem att inte öppna någon av den andra bilens dörrar. När pojkarna tittar år flickans håll ser de att hon riktar en pistol mot dem, och hon tvingar dem att lägga sig mot bildörrarnas fönsterkanter i Bertils bil, samtidigt som hon fäller upp bilens sufflett. Flickan beger sig sedan iväg och pojkarna lyckas med lite möda ta sig loss. Då får de syn på en bunden flicka liggande där den andra bilen nyss stått. Till synes ser hon likadan ut som flickan som nyss hotat dem med pistol. Den bundna flickan verkar dock mycket medtagen och nekar till att ha hotat någon med pistol. Martin får då misstanken att det kan röra sig om ett dubbelgångardrama och han, Bertil och den bundna flickan skyndar tillbaka till slottet. Dit har nu den flicka som nyss hotat pojkarna med pistol, kommit och anslutit sig med övriga släktingar inne hos advokaten. Hon säger sig godta testamentets krav på att bo på slottet och ska precis signera detta då dörrarna slås upp och pojkarna dyker upp med den andra flickan. Prästen, som är närvarande, frågar då de båda flickorna om de inför Gud kan svära på att de inte far med osanning, varvid den flickan som hotat pojkarna med pistol bryter ihop. Hon erkänner att hon utnyttjats av advokaten som behöver pengarna för sina affärer. Medan flickan erkänner detta, drar advokaten i sin tur fram en pistol, men hejdas av trädgårdsmästaren som kliver in med ett gevär och talar om att det är tack vare betjänten (pappan) och dennes pojkar som den rätta dottern kan avslöja denna komplott. Avsnittet slutar med att den rätta flickan står med betjänten (pappan) på slottets trappa, varvid hon bjuder pojkarna att komma och hälsa på.

Medverkande skådespelare:

Avsnitt 4Redigera

Pappan arbetar som nattstädare på en bank. När han en kväll kommer till sitt arbete finner han puts som singlar ner från ett hål i taket, samtidigt som det hörs kraftiga vibrationer. Pappan drar då slutsatsen att någon håller på att försöka bryta sig in genom att borra hål i taken. Han kontaktar polisen, som dock missuppfattar vilket bankkontor det gäller. När pappan märker att polisen inte dyker upp, ringer han sina pojkar som motvilligt dyker upp. De drar slutsatsen att någon håller på att bryta sig in uppifrån. För att förhindra att bankrånarna får med sig några pengar, beslutar sig pojkarna för att flytta bankvalvets pengar. Man lyckas ta sig in i bankvalvet och flyttar över dessa i sopsäckar som pappan genom sitt arbete som städare har gott om. Då de befarar att rånarna är beväpnade när det väl tagit sig igenom taket, åker de iväg till pappans bostad med alla sopsäckar med pengarna i Bertils bil. Medan pappan och Martin går upp i pappans lägenhet för att hämta nyckeln till källaren väntar Bertil med sopsäckarna på gatan. Han blir distraherad av en ung attraktiv kvinna och börjar promenera iväg med henne. Samtidigt dyker en renhållningsbil upp som börjar plocka upp sopsäckarna på sin bil. Pappan och Martin upptäcker dock detta i sista sekunden och räddar sopsäckarna. Bertil får en avhyvling när han kommer tillbaka. Sedan tillbringar pappan och pojkarna tiden i källaren med att spela poker med rejäla kontanta insatser - om än bara på låtsas förstås. När de på förmiddagen kommer tillbaka till banken för att återlämna pengarna, råkar detta sammanfalla med att banken får besök av bankrånare. Pappan som inte vill att bankdirektören ska öppna dörren till kassavalvet och finna detta tomt, utan att han fått förklara sammanhanget, ingriper handgripligen mot bankrånarna och ett vilt slagsmål uppstår. Även Martin och Bertil griper in och tillsammans med pappan lyckas de få bankrånarna att ge sig av. Bankdirektören kallar in pappan till sitt kontor där han berömmer pappans ingripande, samtidigt som han säger att ett tunnelbanebygge pågår i närheten av banken, med bland annat sprängningar. Han ursäktar att han inte informerat pappan om detta tidigare, och undrar om pappan inte märkt något av detta. Pappan tycker då att det känns mycket genant att tala om att han och pojkarna tagit sig in i kassavalvet helt i onödan, förmår sig därför inte berätta vad han och pojkarna gjort. Bankdirektören säger då att man nästföljande dag kommer att få besök av bankens huvudkontor, då man ska göra den årliga revisionen. Pappan inser då att pengarna måste tillbaka till morgondagen, men kan som sagt inte förmå sig att erkänna vad han och pojkarna gjort. Han beslutar sig att han och pojkarna måste återlämna pengarna nästa kväll och natt. Det hela kompliceras dock av att bankdirektören med anledning av tunnelbanebygget och sprängningarna beslutat att banken ska vaktas av ett vaktbolag - på plats INNE i banken. Pappan och pojkarna beslutar sig att återlämna pengarna i bankvalvet, dock utan att informera bankdirektören eller vaktbolaget. Man utarbetar ett schema som går ut på att pappan ska försöka störa och distrahera bankpersonalen. Pappan och pojkarna lyckas naturligtvis, utan att vaktpersonalen ertappar pojkarna. Dagen därpå avtackas pappan av bankdirektören med blommor och erbjuds fast anställning på banken.

Medverkande skådespelare:


ReferenserRedigera