Otto Ostrowski
Otto Ostrowski, född 28 januari 1883 i Spremberg, död 16 juni 1963 i Knokke i Belgien, var en tysk politiker.
| Otto Ostrowski | |
 | |
| Född | 28 januari 1883[1][2] Spremberg[1], Tyskland |
|---|---|
| Död | 16 juni 1963[1][2] (80 år) Knokke-Heist[1], Belgien |
| Begravd | Wilmersdorfs begravningsplats |
| Medborgare i | Tyskland |
| Utbildad vid | Schiller-Gymnasium Berlin, Friedrich-Wilhelms-Universität zu Berlin Greifswalds universitet,  |
| Sysselsättning | Politiker[1], pedagog, motståndskämpe |
| Befattning | |
| Community leader, Lankwitz (1918–) Ledamot av Berlins stadsförsamling (1921–1922)[1] Överborgmästare, Finsterwalde (1922–1926) Prenzlauer Bergs borgmästare (1926–1933)[1] Wilmersdorfs borgmästare (1946–1946)[1][3] Ledamot av Berlins stadsförsamling (1946–1947)[1] Berlins regerande borgmästare (1946–1947) | |
| Politiskt parti | |
| SPD (–)[1] | |
| Redigera Wikidata | |
Efter studier i romanistik vid ett universitet i Berlin jobbade han i några år som privatlärare i Luckenwalde, Lyon och Sheffield, eftersom han på grund av sina politiska åsikter inte kunde få den anställning inom det preussiska skolväsendet som han hade velat ha. Efter första världskriget blev han medlem i SPD och blev borgmästare i kommunen Lankwitz, som inkorporerades i Berlin 1920. Senare var han borgmästare i Finsterwalde i Lausitz. Ostrowski valdes 1926 för en 12-årig period till borgmästare för Berlins Prenzlauer Berg, men avskedades av nazisterna 1933 eftersom hans fru var judinna. Efter andra världskriget blev Ostrowski borgmästare för Berlins Wilmersdorf.
Den 5 december 1946 valdes han till överborgmästare i Berlin. Ostrowski vände sig emot sammanslagningen av östzonens socialdemokrater i SPD med kommunistpartiet KPD, den partisammanslagning som bildade SED. Trots det var han beredd att samarbeta med SED. Genom sina goda kontakter med den sovjetiske kommendanten kunde han under hungersnöden vintern 1946/1947 utverka extra vedleveranser från skogarna i den sovjetiska ockupationszonen.
När Ostrowski vägrade att utestänga SED-ledamöterna från magistraten, utverkade hans egen partigrupp en misstroendeomröstning mot honom den 11 april 1947. En majoritet ställde sig bakom missförtroendeförklaringen som således röstades igenom. Den 17 april avgick Ostrowski.
Till efterträdare valdes den 24 juni 1947 Ernst Reuter, som emellertid inte kunde tillträda posten eftersom den sovjetiske kommendanten lade in sitt veto. Därför blev i stället Louise Schroeder tillförordnad borgmästare.
Mellan 1948 och 1951 var Ostrowski president för den nygrundade Hauptprüfungsamt i Berlin.
Källor redigera
- Denna artikel är, helt eller delvis, en översättning från tyskspråkiga Wikipedia
Noter redigera
- ^ [a b c d e f g h i j] Biografisches Handbuch der Berliner Stadtverordneten und Abgeordneten 1946-1963, Landesarchiv Berlin, 2011, s. 206, ISBN 978-3-9803303-4-3.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Discogs, Otto Ostrowski, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.berlin.de.[källa från Wikidata]
Litteratur redigera
- Norbert Podewin: Otto Ostrowski - der gelöschte Oberbürgermeister. Ein Schicksal im Berlin des Kalten Krieges. Edition Luisenstadt, Berlin 2004, ISBN 3-89542-143-X.
- Willy Albrecht: Ostrowski, Otto, från Neue Deutsche Biographie (NDB). Bd. 19, Berlin 1999, s. 629 f.